Engelskans roll i att bemöta kulturell mångfald på arbetsplatsen

engelska uppfattas som det språk som effektivt ansluter individer med olika språkbakgrunder samman (Steyaert och Janssens 1997). Även respondenterna ansåg att engelska är det språk som alla kan och vilket gör att alla kan blir förstådda på arbetsplatsen. Alla respondenterna var enhetliga om att engelska behövs för att organisationen ska kunna ha internationell verksamhet och för att organisationen ska kunna ses som en attraktiv arbetsgivare för både internationella och finskspråkiga individer. Enligt Steyaert och Janssens (1997) är en annan orsak till att engelska ofta väljs som det gemensamma organisationsspråket på grund av att det uppfattas bilda en neutral och värdefri kommunikation och gör internationell kommunikation lättare och smidigare. Att engelska anses som ett neutralt språk i kommunikation (Steyaert och Janssens 1997) stämmer överens med vad respondenterna ansåg om engelska där de förklarade att nuförtiden kan alla ganska bra engelska då de hör mycket mer engelska och även lär sig bra engelska från en ung ålder.

I en organisation behövs olika talanger och genom globalisering har kompetens utbudet för arbetskraft ökat markant (Rajesh 2018). En mångfaldig arbetsplats skapar en ökning av att attrahera och behålla de mest kvalificerade och kunniga anställda (Aghazadeh 2004). I intervjuerna diskuterades även hur globalisering har ökat marknaden för potentiella anställda i organisationen då det inte längre är landsgränser som påverkar var en individ kan arbeta. Detta kan kopplas ihop med att motverka den brain drain situation som Finland för tillfället befinner sig i (Korhonen 2019) genom att potentiella arbetstagare ökar då internationella individer kan allt mer arbeta i finska organisationer med engelska som det gemensamma organisationsspråket. En av de finskspråkiga cheferna kommenterade hur viktigt det är för en organisation att kunna utnyttja all den kunskap som är tillgänglig i världen inte endast i Finland och för att kunna göra detta måste organisationen ha engelska som ett av de gemensamma organisationsspråken för att det ska kunna vara möjligt att rekrytera en individ som inte talar finska. Detta ovannämnda exemplet tyder liknande som Aghazadeh (2004) forskning att engelska som det gemensamma organisationsspråket möjliggör för organisationer att ha en mångfaldig arbetskraft.

I intervjuerna kom det fram att alla anställda inte dagligen behöver använda engelska och fler anställda klarar sig helt med att endast använda finska på arbetsplatsen. Detta gör att en del av anställda inte är vana vid att använda engelska vilket gör att de känner sig obekväma med att använda engelska på arbetsplatsen och istället håller sig till finskan. Detta stämmer överens med vad Feely och Harzing (2003) skriver att de språkkunskaper som krävs beror mycket på arbetsuppgiften. Vissa anställda kan använda engelska dagligen medan andra kanske inte alls behöver använda engelska. För att tvåspråkighet ska kunna fungera i en organisation är det viktigt att i alla fall ett av språken kan användas av alla anställda för att ingen ska känna sig exkluderad. (Feely och Harzing 2003) Enligt en av de finskspråkiga cheferna är det endast en fördel för de finskspråkiga anställda att bli mer vana vid att använda engelska då affärsverksamheten blir allt mer internationell och kräver språkkunskaper. Utgående från respondenternas svar kan man se att majoriteten av dem även tycker att det vore väldigt viktigt att alla anställda skulle känna sig bekväma med att använda engelska så att de inte skulle behöva använda finska då internationella anställda är närvarande. Att alla anställda i organisationen skulle ha tillräckligt hög nivå för att känna sig bekväma med att använda engelska stämmer överens med vad Feely och Harzing (2003) anser att ökar känslan av inklusion i en tvåspråkig organisation vilket är att ett av språken kan användas av alla anställda.

I intervjuerna kom det fram att det inte finns språkstudier för anställda men att det för flera år sedan erbjöds språkstudier i engelska medan det nuförtiden är ett krav för att en individ kan rekryteras att hen kan engelska. Flera av respondenterna ansåg att det finns en hel del anställda som inte använder engelska så mycket på arbetsplatsen och att detta mest troligen beror på att de inte känner sig bekväma med att använda engelska. Då anställda inte känner sig tillräckligt bekväma med att använda engelska så brukar de ofta välja att istället kommunicera på finska vilket leder till att internationella anställda inte inkluderas. För denna orsak nämnde en av de finskspråkiga respondenterna att det vore viktigt att erbjuda engelskakurser för de anställda som vill ha hjälp med sin engelska för att känna sig mer bekväma med att kommunicera på engelska. Detta stämmer överens med vad Marschan, Welch och Welch (1997) kom fram med i sin undersökning att organisationen bör erbjuda anställda språkstudier för att alla ska kunna ha en tillräckligt hög nivå i det gemensamma organisationsspråket. De tillägger att det är väldigt viktigt att anställda känner sig bekväma med att använda det gemensamma organisationsspråket för att de ska våga använda det (Marschan, Welch och Welch 1997) vilket ansågs vara ett problem ibland i fallstudieorganisationen.

5.3.1 Motstånd mot att ha mer engelska

Internationalisering gör att engelska används allt mer vilket har hämtat med sig mycket positivt men oro har även väckts för hur engelskans dominans inverkar på andra språk och kulturer (Hopkyns 2016). Det kom även fram i intervjuerna med en del av de finskspråkiga respondenterna att det vore bra om finska kunde användas mer. En av respondenterna förklarade att då uppträdanden hålls på engelska kan en del av nyanserna fattas som annars skulle komma fram ifall uppträdandet skulle ha varit på finska och att kanske all finsk humor inte går att översätta utan att det är en del av finskhet att förstå den typs av humor. Därför ansågs det viktigt att organisationen hårt ska hålla fast vid att ha det finskaspråket som ett av de gemensamma organisationsspråken för att känslan av finskhet ska kunna bevaras i organisationen.

Kanter (1977 citerad i Hope Pelled, Ledford och Albers Mohram 1999) förklarar att då en grupp är uppbyggd av olika demografer med endast ett fåtal med olik demografisk bakgrund kommer det fram att de individer som hör till den demografiska majoriteten är väldigt medvetna om de olikheterna som finns emellan deras kultur och minoritetens kultur. Enligt Kanter (1977 citerad i Hope Pelled, Ledford och Albers Mohram 19999 kan individer som hör till den demografiska majoriteten lätt känna sig oroliga när det kommer till att förlora deras dominerande kultur vilket till en viss mån stämde överens med vad som kom fram i intervjuerna där en del av de finskspråkiga respondenterna ansåg att det är viktigt att hålla fast vid det finskaspråket. Kanter (1977 citerad i Hope Pelled, Ledford och Albers Mohram 1999) tillägger att denna känsla av att förlora sin kultur kan det leda till att dessa individer försöker hålla minoriteter på utsidan om de informella interaktioner som sker inom gruppen men enligt respondenterna fanns det inte detta typs av beteende i organisationen.

Enligt Johansson, Nuolijärvi och Pyykkö (2010 citerad i Metsäpalo 2015) är det viktigt för internationellverksamhet att ha ett gemensamt organisationsspråk men de förklarar även hur språklig och kulturell mångfald är väldigt viktigt att ta i beaktande i en internationell organisationen. Liknande lyftes viktigheten med att ha finska som ett av de gemensamma organisationsspråken fram under intervjuerna. Största delen av respondenterna, både internationella och finskspråkiga, ansåg att det är rättvist att ha engelska men även finska då majoriteten av anställda talar finska och organisationen befinner sig i Finland. Detta stämmer överens med Janssens, Lambert och Steyaert (2004) forskning som kom fram till att organisationer visar kulturell känslighet då de väljer att ha två eller flera gemensamma språk i organisationen vilket även är fallet för fallstudieorganisationen. Språk är det som skapar och möjliggör förståelse för kulturer

vilket betyder att då en organisation har två eller flera gemensammaspråk möjliggör detta att den kulturen vars språk används kan existera i organisationen (Janssens, Lambert och Steyaert 2004). De internationella respondenterna ansåg att det säkert känns mer naturligt och lättare för finskspråkiga anställda att sinsemellan kunna kommunicera på finska än att ständigt måste tala engelska. En av de finskspråkiga respondenterna ansåg att det är mycket lättare att kommunicera på finska och hen ibland tycker att det kan vara väldigt jobbigt att kommunicera på engelska. Även majoriteten av de finskspråkiga respondenterna ansåg att det är viktigt att ha finska som ett av de gemensamma organisationsspråken för att det är mer jämlikt. De ansåg att finska och engelska behövs för att det ska vara rättvist för varje anställd. Som det kom fram i de ovannämnda exemplen fanns de en del respondenter som ansåg att det är ytterst viktigt att hålla fast vid det finskaspråket. var det en av de finskspråkiga cheferna som ansåg att det igen vore bra att engelska skulle vara det primära språket i organisationen vilket visar att det fanns olikheter i vilket eller vilka språk som vore bäst att användas i organisationen.

Även Janssens, Lambert och Steyaert (2004) anser att ha engelska som det gemensamma organisationsspråket kan bilda en miljö där vissa anställda är mer kunniga i språket än andra. De anställda med lägre engelskakunskapsnivå kan känna press av att kommunicera och arbeta på engelska. Det kan även leda till att anställda isolerar sig själva från situationer där engelska används vilket gör att de isolerar sig från andra anställda. (Louhiala-Salminen, Charles och Kankaanranta 2005) På basen av resultatet i avhandlingen händer det inte i organisationen och respondenterna har inte lagt märke till att språket skulle inverka på detta sätt vem anställda spenderar tid med. Ingen av de finskspråkiga respondenterna ansåg att de kände sig isolerade från andra anställda. En orsak till detta kan vara att det finns så pass mycket mer finskspråkiga anställda i organisationen att det är osäkert om vissa anställda spenderar tid med finskspråkiga på basen av språket eller på basen av arbetsgruppen. Men i resultatet kom det fram att en del finskspråkiga anställda känner sig obekväma med att använda engelska och använder alltid finska om det är möjligt. Detta stämmer överens med vad Louhiala-Salminen, Charles och Kankaanranta (2005) kom fram med i deras undersökning. De förklarar att fast en anställd har bra engelska kunskaper kan det ändå leda till mycket press att utföra jobb på engelska. Detta kan bero på att arbetsuppgifterna kan vara språkligt krävande och insatserna är höga.