Gruppering i organisationen och anställdas engelskanivå

Då respondenterna frågades ifall det har uppstått språkgrupper inom organisationen konstaterade majoriteten att det har bildats en eller två språkgrupper men inte så att det syns markant att de med samma förstaspråk spenderar mer tid tillsammans. Flera av respondenterna lyfte fram att två tydliga språkgrupper har bildats som ena var mellan anställda från Bangladesh och den andra språkgruppen är mellan anställda som har svenska som sitt förstaspråk.

Enligt Ahmad och Widén (2015) kan det ofta bildas språkgrupper i flerspråkiga organisationer. Till skillnad från undersökningen gjord av Ahmad och Widén (2015) så har det inte bildats så mycket tydliga språkgrupper inom organisationen. Orsaken till detta ansågs vara på grund av att antalet internationella anställda var så pass liten att det inte kunde riktigt bildas språkgrupper bland vissa nationaliteter. För att bilda en grupp krävs det fler än två individer och av vissa nationaliteter fanns det inte så många anställda. Detta ansågs som en av de största orsakerna till att det inte har bildats fler språkgrupper inom organisationen.

Woo och Giles (2017) argumenterar att individer oftast brukar föredra sitt eget förstaspråk och detta är en orsak till att det bildas språkgrupper. Enligt Ahmad och Widén (2015) bildas språkgrupper då individer tenderar att integrera sig mer med andra individer som har samma förstaspråk som individen själv. Ahmad och Widén (2015) förklarar att en språkgrupp definieras av att medlemmarna i gruppen växelverkar mer med individerna inom gruppen än individer som inte hör till gruppen. I intervjuerna kom det fram att gruppen som bildats av de individer som har svenska som sitt förstaspråk märktes just för att dessa individer spenderade mer tid sinsemellan och det ofta spenderade tid tillsammans under pauser. Makela, Kalla och Piekkari (2007) förklarar att gränser av en språkgrupp inte är synliga och dessa typs av grupper som är baserade på språk ofta är ostrukturerade. Därför kan det vara svårt att identifiera en språkgrupp och medlemmar i gruppen kan ofta vara omedvetna om att deras språkgrupp existerar och att de tillhör den (Makela, Kalla och Piekkari 2007). Liknande som Ahmad och Widén (2015) förklarar att individer tenderar att integrera mer med andra individer med samma förstaspråk som en själv så kom det fram i intervjuerna att anställda från Bangladesh hade bildat en språkgrupp. Men respondenten som hörde till denna

språkgrupp var omedveten om att hen hörde till den vilket korrelerar med vad Makela, Kalla och Piekkari (2007) kom fram med. Detta förklarar Makela, Kalla och Piekkari (2007) att kan bero på att ökad kommunikation mellan individer med samma förstaspråk kan kännas naturligt för dessa individer vilket gör att de inte ser det som att det har bildats en grupp.

Woo och Giles (2017) förklarar att individers preferens att få använda sitt förstaspråk kan leda till bildning av in- och utgrupper. Detta händer då individer kategoriserar sig själva och andra på basen av språk och då hör de individer som talar samma språk i ingruppen och de som inte talar språket hamnar i utgruppen. Till skillnad från Woo och Giles (2017) forskning ansåg respondenterna att det inte är så mycket språket som inverkar på vem anställda i organisationen spenderar tid med utan att det är mer på basen av närmaste arbetsgruppen. Majoriteten av anställda spenderade även mest tid i informella situationer med medlemmar från deras arbetsgrupper.

Kanter (1977 citerad i Hope Pelled, Ledford och Albers Hohrman 1999) förklarar att då en grupp är uppbyggd av olika demografer med endast ett fåtal individer med olik demografisk bakgrund så blir de individer som hör till den demografiska majoriteten väldigt medvetna om de olikheter som finns mellan deras kultur och minoritetens kultur.

De individer som hör till majoriteten kan vara rädda om att förlora sin dominerande kultur. I intervjuerna kom det fram att detta inte sker i organisationen men att det finns en känsla av finskhet som några av respondenterna var rädda om att skulle försvinna om engelska skulle användas ännu mer. Av de finskspråkiga respondenterna ansåg en del att då engelska användes i uppträdanden var det någonting som saknades som inte kom fram på samma sätt som om uppträdandet skulle ha varit på finska. Så till en viss mån stämmer det med Kanters (1977 citerad i Hope Pelled, Ledford och Albers Hohrman 1999) påstående om att den demografiska majoriteten kände sig rädda om att förlora sin kultur. Detta stöds även av tidigare forskning där Harrison, Kamphuis och Barnes (2007 citerad i Hopkyns 2016) pointerar att engelskans dominans över andra språk väcker oro hos individer att detta leder till en monospråklig dominans. I intervjuerna kom det liknande fram att en del av respondenterna var oroliga över att engelskaspråket skulle ta över det finskspråket.

I teorin om självkategorisering delar en individ upp sig och andra i sociala kategorier och på basen av dessa kategorier brukar individen se de individer som hör till samma kategori som sig själv mer pålitliga, detta kan leda till att olikheter mellan individer kan hindra vänskap. (Abrams och Hogg 1988) I intervjuerna sa alla respondenter att språket

inte inverkar på vem de spenderar tid med på arbetsplatsen utan att det är mer baserat på arbetsgrupperna. Men några internationella respondenter tillade att de känns lättare att spendera tid med internationella än med finskspråkiga anställda vilket tyder på att språket nog till en viss mån kan inverka på vem en individ spenderar tid med. Detta tyder på att Abrams och Hogg (1988) påstående till en viss mån stämmer överens med den data som kom fram under intervjuerna eftersom att några av de internationella medarbetarna ansåg att det är lättare att spendera tid med andra internationella anställda men alla i intervjuerna svarade att det var mer arbetsgruppen än språket som inverkade på vem de spenderade tid med vilket gör att resultatet från denna forskning inte helt stämmer överens med Abrams och Hogg (1988) forskning.

Yuan et al. (2013) skriver att det kan kännas jobbigt för en person att kommunicera i det språk som hen inte har så bra kunskaper i eftersom att personen kan vara rädd att verka inkompetent. På basen av respondenternas svar kan detta beteende även ses i denna organisation förekommer detta då vissa finskspråkiga anställda föredrar att kommunicera på finska då det inte är lika säkra med sin engelska ännu. Enligt en av de finskspråkiga cheferna kan detta bero på att vissa anställda inte är vana vid att använda engelska vilket gör att de sedan väljer att använda finska istället. Detta kan leda till att de anställda som inte är bekväma med sin engelska istället väljer att till exempel ha presentationer på finska vilket i sin tur inverkar på internationella anställdas känsla av inklusion i situationen. Den finskspråkiga chefen tillägger att dessa konsekvenser borde tas i beaktande och försöka förebyggas genom att alla anställda borde fundera mer på att tala engelska.

Flera av de internationella respondenterna ansåg att de inte känner sig diskriminerade för att de inte kan finska men att de känner att det finns en skillnad mellan dem och de finskspråkiga anställda. Internationella respondenterna förklarade hur de ansåg att de troligen bättre skulle integrera sig i organisationen ifall att de kunde finska då finska används ganska ofta när de är närvarande. Detta stämmer med tidigare forskning där Janssens, Lambert och Steyaert (2004) förklarar att då anställda som flyttar utomlands ifrån använder det lokala språket visar det att internationella anställdas engagemang med de lokala anställda ökar. Då finska användas kände de internationella anställda sig obekväma i situationen vilket gör att de försöker söka sig till andra anställda som även är internationella. Det kom fram att internationella anställda ofta kan söka sig till grupper där de vet att i alla fall någon annan också är internationell så att en grupp inte behöver byta språk endast för att hen är närvarande. Detta beteende tyder på att de

internationella anställda kan anse att det är en bördan till de finskspråkiga anställda då de måste byta från finska till engelska vilket kan vara en förklaring till Janssens, Lambert och Steyaert (2004) påstående att individer utomlands ifrån spenderar mer tid med lokala anställda ifall de kan det lokala språket.

5.2 Hur organisationen kan förbättra känslan av inklusion hos anställda