Organisationens inverkan på tvåspråkighet och inklusion

En av de finskspråkiga cheferna ansåg att finska används mer men att hen försöker föra framåt att engelska borde vara det dominerande språket i organisationen. De internationella medarbetarna höll med och anser att eftersom att majoriteten av anställda är finskspråkiga så blir det lätt att finska används mer då finskspråkiga är mer benägna till att använda finska. De förstod väl detta och ansåg att orsaken är för att flera finskspråkiga anställda känner sig mer bekväma med att uttrycka sig på finska en på engelska. Medan de finskspråkiga medarbetarna ansåg att finska och engelska används jämt och att det är mer situationen och vem som är närvarande som bestämmer vilket som språk som användas.

Om det är sådana möten eller träffar eller vad som helst om alla nu talar finska så då behöver det inte naturligtvis vara [på båda språken] utan bara på det ena språket [finska] men om det ens finns endast en som inte talar finska så då används engelska men det går nog ganska naturligt.

(Respondent 9, egen översättning)

Under tillfällen där finska används ansåg de internationella medarbetarna att de känner sig mindre inkluderade och därför vore det viktigt att inte glömma att faktiskt använda de båda språken för att alla ska kunna känna sig inkluderade. Därför borde engelska användas mer då det är ett tillfälle för hela personalen men även överlag i hela organisationen. En av de internationella medarbetarna ansåg att riktlinjerna för språkanvändningen borde förbättras för att finskspråkiga anställda skulle förstå att mer överlag ta i beaktande att tala engelska för att internationella anställda inte behöver känna sig utanför fast samtalsämnet inte just angår dem. En av de finskspråkiga cheferna höll med och tyckte att detta vore väldigt viktigt för känslan av inklusion och att alla skulle då kunna känna sig jämlika i organisationen. Hen tillade att språket har en enorm inverkan på känslan av inklusion och gemenskap i organisationen.

På vår julfest […] så var den huvudsakliga komediuppträdandet på finska så du förstår inte riktigt vad som pågick. […] Jag menar mera [uppträdanden på] engelska eller om de har till exempel en kopia på engelska av vad de gör och vad de säger i uppträdandet eller om de har […] några delar [av uppträdandet] på engelska och några delar på finska. Då tror jag att det balanserar och du förstår kontexten om vad som händer. (Respondent 4, egen översättning)

Enligt de finskspråkiga cheferna beror användningen av språket också mycket på arbetsgruppen. Eftersom att det inte finns internationella anställda i varje grupp så väljer dessa grupper automatiskt finska som deras språk. Detta kan leda till att viss material som en grupp gör endast finns på finska. Flera respondenter berättade även att då två grupper samarbetar kan det lätt bli att finska språket dominerar. Detta kan göra att på intergrupp nivå används finska mer fast det finns internationella anställda med.

Faktiskt tror jag att dokumentation kan ibland vara endast på finska och detta kunde förbättras lite. (Respondent 3, egen översättning)

Till en viss mån anpassar individer på sitt eget sätt [vilket språk som används för material] att till exempel i min enhet när vi nu ändå använder engelska så då strävar vi efter att som sagt göra de [materialen] på två språk om vi fast publicerar något innehåll i externa eller interna medier.

(Respondent 10, egen översättning)

En av de finskspråkiga cheferna nämnde hur det helt från basen av verksamheten måste fungera att engelska används. Hen kommenetrade att då organisationen rekryterar nya anställda så har det hänt att vissa arbetsannonser har publicerats endast på finska vilket gör att säkerligen inte så många internationella individer då söker jobbet. Det ansågs viktigt att både engelskan och finskan genomsyrar hela verksamheten från basen till toppen för att tvåspråkighet faktiskt ska fungera.

I intervjuerna kom det fram att alla medarbetare ansåg att de uppskattades och var rättvist behandlade av organisationen och deras chef och de internationella medarbetarna ansåg att deras chefer uppskattade dem för deras unikhet. Majoriteten av respondenterna lyfte fram hur språket inte inverkar på ifall en anställd kan rekryteras till organisationen eller inte vilket ansågs hjälpa känslan av inklusion. De finskspråkiga cheferna kommenterade att mångfald naturligt ökar och att det är en styrka för organisationen att ha kulturell mångfald. Medan en av de finskspråkiga cheferna kommenterade att alla chefer inte är lika öppna till kulturell mångfald i deras grupper och hen har varit tvungen att diskutera med en del gruppchefer om att inte välja gruppmedlemmar på basen av om de talar finska eller inte.

4.2.1 Implementering av engelska och riktlinjer för språkanvändning I intervjuerna kom det fram att engelskans implementering i organisationen har skett organiskt med tiden. En del respondenter berättade att antalet anställda ökat med åren och i samma takt har även internationella anställdas antal ökat vilket har lett till att engelska har börjat användas allt mer.

I början fanns det inte alls lika mycket [internationella anställda] och jag tycker inte ens att meddelanden var på engelska men mitt i allt började det [användning av engelska] att öka […]

eftersom att du förstås måste integrera en person och hitta det gemensamma språket. (Respondent 7, egen översättning)

För att förbereda anställda till att använda engelska mer på arbetsplatsen erbjöds det förr engelska kurser. Numera erbjuds inte dessa kurser längre och de finskspråkiga respondenterna anser att detta beror på att engelska nuförtiden kommer så naturligt och att engelska kunskaper hos potentiella anställda numera tas i beaktande i rekryteringsprocessen. En finskspråkig medarbetare förklarade att hen visste att engelska kunskaper krävdes för att jobba i organisationen men att det i början var en kulturförändring då det faktiskt användes mycket mer engelska i denna organisation än vad hen hade förväntat sig.

När det kom till hurdana riktlinjer för de gemensamma språken det finns i organisationen kom det fram olikheter i respondenternas svar. För största delen av de internationella anställda var det oklart vilka riktlinjerna är för när engelska och finska ska användas, på grund av att de endast använde sig av engelska på arbetsplatsen så de ansåg att dessa riktlinjer inte skulle ändra något för dem. Medan bland de finskspråkiga respondenterna svarade majoriteten att det nog finns riktlinjer för när respektive språk ska användas.

Vi har alltså en språkpolitik att all information som kommer från styrelsen och ledningen borde vara på två språk. (Respondent 7, egen översättning)

I organisationen är det som en riktlinje att om presentationsmaterialet är på engelska så talar presentatören finska och vice versa för att kunna inkludera båda språken. De internationella medarbetarna nämnde att engelska nog används kontinuerligt men att på till exempel möten för hela organisationen kan det hända att presentationsmaterialet är på engelska men att talet går på finska vilket gör att de internationella inte förstår allting från tillfället. Två av de finskspråkiga cheferna höll med och ansåg att tvåspråkighet i dessa tillfällen inte fungerar eftersom att alla anställda inte förstår finska.

Enligt en finskspråkig chef kan detta även enligt hen leda till att anställda som inte förstår kan bestämma sig för att inte vara närvarande eftersom att de inte får något ut av dessa tillfällen.

Det kan vara ganska svårt för man ser ju de här PowerPoint sidorna men så pratar man en massa runtomkring och många ställer frågor på finska […] de kunde […] ha översatt frågorna som folk hade till engelska. (Respondent 2)

En del anställda kan inte finska men ändå är presentationer och tal på finska. Om det är frågan om något viktigt så översätter min förman det alltid för mig […] men det vore bättre om dessa större möten som allmänna infotillfällen skulle vara på engelska. (Respondent 8, egen översättning)

4.2.2 Socialisering av en ny anställd till organisationen och gemenskap byggande aktiviteter

I organisationen läggs det mycket tid på att socialisera en ny anställd till organisationen.

Enligt de finskspråkiga cheferna är det mycket viktigt att en ny anställd, internationell eller finsk, tas bra med i gemenskapen och de första månaderna är de mest kritiska för att en ny anställd ska känna sig väl inkluderad. Det viktigaste är att satsa tillräckligt mycket tid på att den nya anställda ska hinna känna sig en del av organisationen och att hen ska få tillräckligt mycket uppmärksamhet. De finskspråkiga cheferna förklarade hur viktigt det är helt från början att ingen blir ensam och att alla känner att deras kunnighet uppskattas och att det har betydelse. De tillade hur viktigt det är även i fortsättningen att anställda känner att deras arbete har en betydelse. Vad som även ansågs viktigt är att ledarskapsstilen är en blandning av ledning, coaching och kommunikation som möjliggör feedback från båda parterna både förmannen och anställdas sida.

För att förbättra gemenskapen i organisationen ordnas det även mycket aktiviteter för anställda där de kan lära känna andra anställda. Största delen av respondenterna ansåg att det är en bra sak att ha dessa mer informella tillfällen där anställda i en mer avslappnad miljö kan lära känna varandra och minglar med andra anställda som de vanligen inte skulle spendera tid med så mycket. En internationell medarbetare förklarade att hen inte tycker så särskilt mycket om dessa topp-ner evenemang där det är organisationen som ordnar utan hen föredrar istället när initiativet kommer från anställda själv.

När det är botten-upp är det mer organiskt och du väljer de individer du känner att du är liknande med och har samma intressen med som är personliga snarare än bara strikt att vi jobbar i samma byggnad. (Respondent 1, egen översättning)

Flera av de internationella anställda nämnde att det vore bra om organisationen skulle erbjuda finska språkkurser vilket kunde få dem att känna sig mer inkluderade ifall de kunde en del finska. En av de internationella medarbetarna ansåg att finskkurser inte endast vore för att lära sig språket men även en introduktion till den finska kulturen vilket kunde underlätta integreringen till samhället.