Globalisering ses ofta som en strategisk ansträngning för att behandla en stor del av världen eller hela världen som en enda marknad var affärsverksamhet sker. Genom globaliseringen blir organisationers verksamhet allt mer internationaliserat och internationellhandel ökar. (Tallman och Fladmoe-Lindquist 2002) Då världen behandlas som en stor marknad kräver det även ett språk att kommunicera med (Charles 2007). Enligt Friedman (2006 citerad i Charles 2007) skulle globalisering inte vara möjligt utan att ha ett gemensamt språk vilket gör att ökad globalisering har fört med sig en förändring i kommunikationsprocessen. Endast genom språk är det möjligt för individer, organisationer och länder att kommunicera sinsemellan (Charles 2007). I hela världen används det i dag över 7000 olika språk (Ethnologue 2020) och således måste det finnas att gemensamt språk för att underlätta kommunikation mellan olika språkgrupper och för att internationellverksamhet ska vara möjligt (Marschan, Welch och Welch 1997). Engelskaspråkets roll har med tiden vuxit till att dominera över andra språken som används i världen vilket har lett till att engelska börjar allt mer att användas i icke-engelskspråkiga länder. Detta fenomen kallas för engelskisering. (Hopkyns 2016) Engelskanspråket ses som språket för internationellverksamhet och nu mera benämns engelska ofta som det universella lingua franca som betyder delat språk (Crystal 1997 citerad i Charles 2007).
Då organisationer internationaliseras och expanderar deras verksamhet utomlands kommer det oundvikligen en tid då organisationen måste ta i beaktande vilket språk som ska användas. (Louhiala- Salminen och Kankaanranta 2012) Då största delen av organisationer utvidgar sin verksamhet till andra marknader än endast hemmamarknaden har val av organisationsspråk börjat bli mer och mer betydande (Marschan-Piekkari, Welch och Welch 1999). Eftersom att engelskan ses som språket för internationellhandel väljer största delen av organisationer att implementera engelska i deras organisation (Charles 2007). För ett land som Finland är det inte möjligt att internationaliseras med det finskaspråket utan finska organisationer måste ta i beaktande att det största affärsspråket är engelska och implementera detta språk i deras verksamhet (Marschan-Piekkari, Welch och Welch 1999). Men en organisation behöver nödvändigtvis inte ha internationellverksamhet för att behöva fundera på vilket språk som ska användas eftersom att arbetsrelaterad mobilisering över gränser även har ökat med globaliseringen
(Nor och Wahap 2014)
.Finland har en tid befunnit sig i en så kallad brain drain situation där högt utbildad
arbetskraft flyttar utomlands för bättre arbetsmöjligheter. Detta leder till att högt utbildad arbetskraft i sin tur måste hittas utomlands ifrån för att kompensera för förlusten. Därför är det ytterst viktigt för finska organisationer att vara attraktiva arbetsgivare för internationella individer och det är här viktigheten för att ha engelska som det gemensamma organisationsspråket kommer in. (Korhonen 2019) Med mer internationalisering blir även arbetskraften i en organisation mer mångfaldig vilket leder till att organisationen måste ha ett gemensamt språk som alla anställda förstår och kan använda för at effektivt bemöta kulturell mångfald (Marschan-Piekkari, Welch och Welch 1999).
Många organisationer väljer att införa ett gemensamt organisationsspråk för att göra deras verksamhet mer smidig och mer internationell. Engelskaspråket är det mest använda språket i världen och har därför fått en position som det ledande språket i affärslivet. Eftersom att användningen av engelskan har vuxit så mycket i popularitet är det inte sällsynt att organisationer i icke-engelskspråkiga länder bestämmer sig för att införa engelska som deras gemensamma organisationsspråk för att förbättra internationell verksamhet. (Forsman 2014 citerad i McNamara 2012) Engelskaspråket väljs ofta till det gemensamma organisationsspråket eftersom att flest individer har kunskaper i detta språk i jämförelse med andra språk vilket gör att det är mest neutralt att byta till engelska (Tienari 2009). Kangasharju, Piekkari och Säntti (2010) skriver att fler och fler finska organisationer har adapterat sig till internationaliseringen genom att införa engelska som det gemensamma organisationsspråket. Genom detta har organisationer underlättat sin verksamhet utomlands men även gjort organisationen till en mer attraktivt arbetsplats för internationella individer. (Kangasharju, Piekkari och Säntti 2010)
1.1 Problemområde
Ökad arbetsrelaterad mobilisering över landsgränser har ökat som en konsekvens av globalisering vilket i sin tur har ökat kulturell mångfald på arbetsplatsen (Nor och Wahap 2014). Ökad kulturell mångfald på arbetsplatsen har lett till att viktigheten av att undersöka sätt för att förbättra inklusion på arbetsplatsen har ökat. Inklusion på arbetsplatsen är viktigt för alla anställda och inte endast de anställda som hör till en minoritet. (Ferman 2014 citerad i Shore, Cleveland och Sanchez 2018) För att alla anställda ska kunna känna sig inkluderade måste organisationer introducera ett gemensamt organisationsspråk som underlättar kommunikation mellan individer med olika språkliga bakgrunder (Steyaert och Janssens 1997).
Tidigare forskning (Marschan-Piekkari, Welch och Welch 1999) visar att då alla anställda förstår det språk som kommunikationen sköts på i organisationen känner de sig mer inkluderade och mer gemenskap med andra anställda. Då all kommunikation inom en organisation sker på ett språk som alla anställda förstår och kan använda leder det till att ingen blir exkluderad på grund av att de inte skulle förstår eller gå miste om information på grund av språkhinder. Detta leder till att anställda känner sig mer inkluderade och alla anställda behandlas jämlikt. (Feely och Harzing 2003)
Att införa engelska som det gemensamma språket i organisationer har fler positiva effekter som till exempel att kommunikationen blir bättre då alla får informationen på ett språk de förstår och anställda känner sig även mer inkluderade. Men att införa ett gemensamt språk i en organisation har även nackdelar som att det kan uppkomma förståelse problem eftersom att alla inte kommer att ha samma kunskapsnivå i engelska vilket gör det svårt. (Forsbom 2014) Ett gemensamt organisationsspråk kan även orsaka isolering av anställda som inte har samma kunskapsnivå i det gemensamma språket och det kan även göra anställda mer stressade då de är nervösa över att måsta arbeta på det gemensamma språket istället för sitt förstaspråk. Olikheter i kunskapsnivåer i språket kan lätt leda till att anställda med lägre nivå kan isolera sig från situationer där de är tvungna att använda detta språk vilket leder till att det försämrar känslan av inklusion hos anställda. (Louhiala-Salminen, Charles och Kankaanranta 2005)
För att det finns både positiva och negativa effekter med att introducera ett gemensamt organisationsspråk kommer denna avhandling att undersöka hur två gemensamma organisationsspråk inverkar på anställdas känsla av inklusion.
1.2 Fallstudieorganisationen
I detta stycke presenterar jag fallstudieorganisationen. Fallstudieorganisationen är en finsk organisation inom teknologi branschen och är ägt av Finlands stat och av finska universitet. Organisationen har ungefär 320 anställda där kanske 20 procent av anställda är internationella anställda, som inte talar finska, och resten är anställda som talar finska. Största delen av organisationens kunder är i Finland med även ett ökat antal av kunder kommer utanför Finlands gränser. Organisationen har både engelska och finska som de gemensamma organisationsspråken.
1.3 Syfte
Syftet med denna avhandling är att få fram hur det inverkar anställdas känsla av
inklusion att ha engelska och finska som de gemensamma språken i organisationen.
Syftet är att få fram hur de internationella anställda känner sig inkluderade i en tvåspråkig organisation men även hur de finsktalande anställda anser att det är att arbeta i en tvåspråkig organisation. Även vad organisationen kan göra för att förbättra anställdas känsla av inklusion och vad engelskaspråkets roll är i att bemöta kulturell mångfald kommer att undersökas i denna avhandling. För att svara på avhandlingens syfte har tre forskningsfrågor formulerats:
1) Hur två gemensamma organisationsspråk inverkar på känslan av inklusion?
2) Hur organisationen kan förbättra känslan av inklusion hos anställda?
3) Vad är engelskaspråkets roll i att bemöta kulturell mångfald på arbetsplatsen?
1.4 Definitioner
Enligt Louhiala-Salminen, Charles och Kankaanranta (2005) betyder det att införa ett gemensamt organisationsspråk att all intern och extern verksamhet i organisationen sköts på det valda språket som dokumentation och kommunikation. Det betyder att då organisationer inför ett gemensamt språk som alla i organisationen ska använda kan det ses som en organisatorisk regel. Att införa ett gemensamt språk i en organisation kan både ses som en policy för att kunna kontrollera vilket språk som används i organisationen men även som ett ramverk för att underlätta för anställda att veta vilket språk som ska användas på arbetsplatsen. (Forsbom 2014)
Termen lingua franca kommer från arabiska ordet lisan al farang som betyder en mellanhand (House 2002). Engelska som lingua franca beskriver enligt Seidlhofer (2005) kommunikation på engelska mellan individer som inte har engelska som deras förstaspråk. Därför brukar forskare ofta hänvisa till engelska som lingua franca då det beskriver kommunikation mellan individer från olika länder. (Forsbom 2014)
Brain drain betyder ett fenomen då utbildade individer flyttar utomlands för att hitta bättre arbetsmöjligheter vilket gör att Finland går miste om dessa individer (Korhonen 2017). Även många internationella individer som kommer till Finland för att studera stannar inte kvar efter att deras studier är slut eftersom att det kan vara svårt att hitta jobb då de inte nödvändigtvis kan språket och de känner inte sig integrerade i samhället.
(Kuokkanen 2019)
Inklusion definieras av Shore, Randel, Chung, Dean, Ehrhart och Singh (2011) som den graden till vilken en anställd uppfattar att hen är en uppskattad medlem av arbetsgruppen genom att uppleva bemötande som tillfredsställer hens behov för tillhörighet och unikhet .
1.5 Avgränsningar
Denna avhandling kommer avgränsas till en finsk organisation som har engelska och finska som de gemensamma organisationsspråken. Denna organisation har både projekt inom Finland men även flera internationella projekt. Största delen av anställda är finskspråkiga men en ökande andel av anställda är internationella. Forskningen kommer att basera sig på intervjuer med anställda i denna organisation. Både finskspråkiga och internationella anställda kommer att intervjuas för att få en mer omfattande uppfattning om hur organisationsspråken uppfattas i organisationen.
1.6 Avhandlingens struktur
I detta stycke kommer avhandlingens struktur att diskuteras. De olika delarna av avhandlingen kommer att presenteras och korta beskrivningar om vad varje del behandlar kommer att beskrivas. Introduktionskapitlet har presenterat varför det är viktigt att studera inom detta ämne just nu, även har fallstudieorganisationen, syfte, forskningsfrågor, definitioner och avgränsningar presenterats i detta kapitel.
Nästa kapitlet av avhandlingen är den teoretiska referensramen där relevant teori och tidigare forskning kommer att behandlas för att kunna använda detta som grund för analysen och diskussionen. Den teoretiska referensramen är uppdelad i två huvudsakliga delar där den första behandlar engelska som ett gemensamt organisationsspråk och den andra delen fokuserar på inklusion på arbetsplatsen.
Det tredje kapitlet av avhandlingen beskriver metoden vald för denna forskning. I detta kapitel kommer den valda forskningsmetoden, forskningsdesignen, datainsamlingsmetod, forskningens kvalitet, val av respondenter, GDPR och anonymitet och analysering av data att behandlas.
I det fjärde kapitlet kommer resultatet från undersökningen att presenteras. Medan i det femte kapitlet kommer resultatet att analyserar och diskuteras i relation till innehållet i den teoretiska referensramen. I det sjätte kapitlet av avhandlingen kommer slutsatserna för avhandlingens resultat att presenteras och förslag för fortsatt forskning kommer att diskuteras i slutet av kapitlet.