Olika språkstrategier i flerspråkiga organisationer

För att organisationer ska kunna hantera flerspråkighet måste organisationen fundera på vilket eller vilka språk som ska användas (Marschan, Welch och Welch 1997). Som det kom fram i föregående stycke visar det att användningen av engelska i Finland har ökat men att finska invånare förhåller sig olikt till hur mycket engelska tar över de andra nationella språken. För denna orsak är det viktigt för organisationer i Finland att ta i beaktande vilket eller vilka språk som ska användas i organisationen. Organisationen måste ta i beaktande de internationella anställda som nödvändigtvis inte förstår de nationella språken men de måste även ta i beaktande hur de finskspråkiga anställda

känner sig med användningen av engelska. Marschan, Welch och Welch (1997) pointerar att det är viktigt att införa engelska som organisationsspråk men att det inte alltid är så lätt. Alla anställda har nödvändigtvis inte tillräckligt hög kunskapsnivå i språket för att kunna jobba på engelska vilket leder till att införingen av engelska inte alls hjälper. Ifall en anställd inte har tillräcklig kunskap i organisationsspråket kan det i värsta fall hända att hen helt och hållet ignorera den kommunikation som kommer från organisationen eftersom att hen inte förstår. I dessa fall är den bästa lösningen att införa engelska som organisationsspråk men att erbjuda anställda språkstudier för att kunna lära sig språket och känna sig bekväm med att använda språket på arbetsplatsen. (Marschan, Welch och Welch 1997)

Feely och Harzing (2003) identifierar tre hinder som måste tas i beaktande då en organisation implementerar en språkstrategi. Det första är språkmångfald som tyder på hur många språk som organisationen måste hantera. Nivån av språkmångfald beror på hur globalt utspridd organisationen är. Vissa multinationella organisationer kan ha dotterbolag i flera olika länder vilket kan leda till att de omöjligen kunde implementera dessa alla språk i organisationen medan andra organisationen kan ha verksamhet endast i sitt hemland. Det andra möjliga hindret är språk genomträngande som tyder på vilka alla nivåer och funktioner som språket behövs i. Förr kunde det räcka med att en del av organisationens anställda skötte den verksamhet där språkmångfald krävdes men på grund av globalisering krävs det språkdiversitet i flera funktioner inom organisationen.

Det tredje möjliga hindret är språksofistik som antyder vilka kunskaper som behövs av anställda. I en organisation kan det finnas mycket olika språkkrav beroende på anställdas arbetsuppgifter. (Feely och Harzing 2003)

Det finns olika strategier för att införa engelska som organisationsspråk och Louhiala-Salminen och Kankaanranta (2012) gjorde en undersökning om två olika språkstrategier och undersökte anställdas uppfattning om organisationen och hur de lyckats med den interna kommunikationen. En av strategierna är då flera språk används i organisationen och den andra strategin är då organisationen inte officiellt har bestämt sig för att använda ett särskilt språk men att de rent praktiskt har valt att använda engelska som deras gemensamma organisationsspråk. Eftersom att fallstudieorganisationen har både engelska och finska som deras gemensamma organisationsspråk så kommer strategin med flera språk att diskuteras mer genomgående än strategin med ett gemensamt organisationsspråk. Till näst kommer strategin med ett gemensamt organisationsspråk kommer kort att diskuteras och efter det kommer strategin med flera språk att

presenteras.

2.1.3.1 Strategin med ett gemensamt organisationsspråk

I undersökningen gjord av Kankaanranta och Louhiala-Salminen (2010) visar det att i en organisation med ett officiellt språk är språk användningen mer relaterad till kontext.

I situationer som inte krävde kommunikation med individer som inte talar samma språk brukar individens förstaspråk användas. Medan i situationer där individer med ett annat förstaspråk var eller kunde vara inkluderade användes engelska alltid för att underlätta det för alla. Men andra språk en engelska användes i situationer där det kunde anses som en fördel att till exempel tala samma språk med en kund för att göra samarbetet bättre.

Detta visar att fastän en organisation har ett officiellt språk så kan diverse språk användas för att förbättra kommunikationen. (Kankaanranta och Louhiala-Salminen 2010)

2.1.3.2 Strategin med flera gemensamma organisationsspråk

Fast det länge har varit trenden att ha engelska som språket för internationell verksamhet har det visat sig att organisationer som har verksamhet i ett land där engelska inte är det förstaspråket förväntar sig kunder sig ofta att få information på sitt förstaspråk. Då organisationer bestämmer sig för att ha två eller flera gemensamma språk visar de kulturell känslighet genom att anställda får använda sitt förstaspråk. Då anställda som har flyttat utomlands ifrån använder det lokala språket, finska om organisationen är i Finland, visar de internationella anställdas engagemang med de lokala anställda ökar. Eftersom att språk är det som skapar och möjliggör förståelse för kulturer kan internationella organisationer genom att ha flera gemensamma organisationsspråk låta flera kulturer att existera genom att låta flera språk användas.

(Janssens, Lambert och Steyaert 2004) Enligt Johansson, Nuolijärvi och Pyykkö (2010 citerad i Metsäpalo 2015) är det viktigt för internationellverksamhet att ha ett gemensamt organisationsspråk men att språklig och kulturell mångfald även är väldigt viktigt och bör tas i beaktande i organisationen.

I undersökningen gjord av Kankaanranta och Louhiala-Salminen (2010) kom det fram att en språkstrategi där fler språk är officiella organisationsspråk var inte alla språken lika använda. Flera anställda ansåg att de inte ansåg att de fyra officiella språken var en del av deras vardag på arbetsplatsen. Det var tydligt att engelskan dominerade på arbetsplatsen och att fastän organisationens intranet var översatt till alla officiella språken i organisationen så var den engelska versionen större och mer omfattande. Då

det är fler språk som dokument ska översättas till kan det bli dålig kvalitet och leda till att en del av anställda inte får den information de behöver eftersom att de inte kanske har kunskaper i det språk som största delen av informationen är i. Detta visar att fast en organisation väljer att ha flera officiella språk så betyder det inte att alla språk kommer att användas jämlikt fastän det har varit målet. (Kankaanranta och Louhiala-Salminen 2010)

Att information inte tilldelas jämlikt brukar ofta leda till en känsla av ojämställdhet mellan anställd. Anställda kände att engelska föredrogs över andra språken vilket ofta hade en negativ effekt på anställdas arbete då de kände att deras språk inte var lika viktigt som engelska. Även i detta fall kan man se hur stark engelskans position är i affärsvärlden. Med tydliga anvisningar kunde oklarheter om när de olika språken ska användas undvikas och också göra att de olika språken är mer jämställda. (Kankaanranta och Louhiala-Salminen 2010) Detta tyder på att hur mycket vardera språk används kan inverka på hur anställda känner sig uppskattade. Det inverkar även på anställdas känsla av inklusion negativt ifall en anställd känner att det språk hen använder inte används lika mycket som de andra gemensamma språken i organisationen.

Som det kom fram i detta stycke kan det i en flerspråkig organisation hända att ett av de gemensamma språken används mer än det andra eller de andra språken i organisationen och detta kan leda till att det känns orättvist för de anställda som inte förstår det språk som används. Det kan även inverka på känslan av inklusion hos de anställda som inte förstår det språk som används. Till näst kommer språkmanagement att behandlas där det diskuteras hur flerspråkighet i en organisation kan hanteras genom språkmanagement.