Enkätens utformning

Utskick av enkäten skedde i elektronisk form som en webbenkät. Valet att använda oss av en webbenkät motiveras av alla de fördelar som är förknippade med denna typ. Dessa fördelar är dels snabbheten i insamlandet, kostnadseffektiviteten, obundenhet i geografiskt läge samt att respondenternas svar inte behöver inmatas manuellt. Ytterligare fördel med en webbenkät jämfört med en postenkät att det är enkelt att sända påminnelser till de som inte besvarat en- käten (Christensen et al., 2010). Patel och Davidson (2011) beskriver att en nackdel med en- käter är att det finns en begränsad möjlighet till att göra kompletteringar och förtydliganden. Saunders et al. (2007) påpekar också att en webbenkät vanligtvis förknippas med ett stort bortfall. Vidare krävs det av respondenten att denne dels har viss datorkunskap och dels har tillgång till en dator, samtidigt blir undersökningen mer opersonlig och det går inte heller att försäkra sig om vem som har besvarat enkäten (Christensen et al., 2010). Det är vidare viktigt att enkätens utformning är tilltalande, då detta leder till ett fortsatt intresse och uppmärksam- het av respondenterna (ibid.). Bryman och Bell (2011) framhåller att en fördel med en webba- serad enkätundersökning är att den ofta ger ett tilltalande intryck. Webbenkäten utformades i ett nätbaserat enkätprogram som heter SurveyMonkey (SurveyMonkey, 2014). Vid utskicket av enkäten skickades även ett följebrev med, detta benämner Patel och Davidsson (2011) som ett missiv. Ett missiv är ett följebrev till enkäten där all information om undersökningen som är nödvändig för respondenterna att ta del av återfinns. Patel och Davidsson (2011) förklarar vidare att det är av stor vikt att missivet är korrekt utformat och att detta är den enda möjlig- heten, förutom belöningar, att motivera respondenterna till att besvara enkäten. Missivet som skickades ut återfinns som bilaga 3 och enkäten som bilaga 4. I missivet betonades att svaren behandlas konfidentiellt gällande revisorns identitet och byråtillhörighet. Enkäten och missi-

40 vet sändes ut via mejl, där enkäten kunde nås via en webbadress och missivet återfanns i mej- let.

Enkäten och tillhörande missiv skickades ut fredagen den 28 mars 2014. En påminnelse sän- des sedan ut fem dagar senare, den 2 april 2014, och var identiskt utformad som originalut- skicket förutom tillägget “Påminnelse” i ämnesraden. Datainsamlingen avslutades sedan två dagar efter påminnelsen, den 4 april 2014, och inga fler svar mottogs.

6.4.1 Enkätfrågor

Såsom beskrivs i metoden för pilotstudien är klient det traditionella begreppet för revisionsby- råernas kunder, det finns därmed en risk för att revisorerna inte har samma uppfattning om att begreppen kund och klient är synonyma till varandra såsom vi använder begreppen i denna studie. I enkätundersökningen används därmed benämningen klient för att undvika risk för förvirring och otydlighet. Vidare används benämningen råd för det vi annars benämner re- kommendation i studien då det finns en risk för att respondenten läser in för mycket i själva definitionen. Valet att använda begreppet råd grundar sig i att denna benämning används inom branschen och det finns därmed inte samma risk för att olika tolkningar görs.

I enkäten ställs frågan om respondenten på något sätt är involverad i uppdrag för bolag som omfattas av frivillig revision (fråga 12) och ett Nej på denna fråga resulterar i att undersök- ningen avslutas. Syftet med att enkätundersökningen avslutas om svaret är Nej på fråga 12 är att säkerställa att vi enbart baserar vårt undersökningsresultat på de respondenter som är verk- samma med sådana uppdrag och förväntas därmed ha god insikt och kunskap om valmöjlighe- ten, på så sätt ökar tillförlitligheten studiens resultat.

Enkäten inleds med ett antal demografiska frågor angående revisorn samt frågor om dennes arbetsplats. Svaret på frågorna gällande revisorns ålder (2), antal anställda på kontoret (8) och antal klienter tillhörande kontoret (10) får respondenten själv skriva, detta för att vi inte skulle behöva skapa intervall i förväg och därmed begränsa svarsalternativen (Bryman & Bell, 2011). Att frisvar används innebär att vi använder öppna frågor och att vi vid analysen kan välja att gruppera svaren efter respondenternas faktiska ålder (2), antal anställda (8) och antal klienter (10). Öppna frågor används även i frågorna gällande utbildningsbakgrund (3), erfarenhet (4), vilket län (6) samt kommun (7) kontoret ligger i. Valet att använda öppna frågor för dessa motiveras med att det finns ett begränsat antal svarsalternativ som kan tänkas ges, men att det finns en risk att respondenten upplever det som överväldigande med så pass många svarsal- ternativ. Nackdelen med att använda öppna frågor på det här sättet är att det krävs mer tid för omkodning (Bryman & Bell, 2011), men eftersom öppna frågor används i begränsad omfatt- ning anser vi att detta inte innebär en större nackdel för studien. Vid frågorna om kontorets geografiska placering valde vi att fråga om både län och kommun, här hade vi även kunnat

41 fråga om stad, men om kontoret ligger exempelvis i en by eller förort riskerar vi att förlora möjlig analysinformation.

Majoriteten av enkätfrågorna består utav stängda svarsalternativ. Fördelen med att använda stängda frågor är att de är enklare att processa, alltså att behandla svaren och analysera dem. Användningen av stängda frågor innebär också att det blir enklare att visa svaren i relation till varandra och att jämföra svaren mellan olika respondenter. Fördelen med stängda frågor för respondenten är att de givna svarsalternativen ger hjälp till att förstå frågorna samt att det blir lättare och går snabbare att genomföra undersökningen (Bryman & Bell, 2011). Nackdelen är i stället att det inte finns utrymme för respondenten att förklara vad de menar med sina svar och att denne blir begränsad i sin svarsmöjlighet. Det kan vidare vara svårt att räkna upp samtliga tänkbara svarsalternativ och det kan bli irriterande för respondenten om denne inte hittar ett svarsalternativ som passar (ibid.). Genom att pilotstudien har genomförts har vi minskat risken för att inte ha med tänkbara svarsalternativ, dock kan nackdelen inte anses vara helt utesluten genom pilotstudien. Nackdelen med att behöva välja ett svarsalternativ har vi reducerat genom att ge respondenten möjlighet att välja flera svarsalternativ för de frågor som vi anser att detta skulle vara användbart för. För att minska nackdelarna ytterligare har vi även valt att inkludera svarsalternativet Annat för frågorna om kontorets affärsområden (9) och om det finns något belöningssystem (23). Valet att ha alternativet Annat för dessa frågor är att vi anser att det kan finnas andra alternativ som vi inte har täckt upp (Christensen et al., 2010). Vidare ges möjligheten att svara Vet ej på vissa frågor i syftet att inte tvinga respondenterna till att besvara frågan helt när de känner sig osäkra. Gällande frågan om vilken byrå revisorn arbetar på (5) har vi valt att enbart namnge de sju största byråerna och sedan valt att ha ett åttonde svarsalternativ som Annan byrå, detta har gjorts för att förenkla processandet av datan. Alternativet till att ha svarsalternativet Annan byrå hade varit att ställa frågan som öppen där respondenten skulle få skriva sin byråtillhörighet, detta valdes dock bort till följd av den stora mängd datamaterial som detta hade resulterat i. Vidare anser vi inte att alla byråtillhörigheter skulle tillföra mer till analysen och slutsatsen eftersom syftet i denna studie inte är att under- söka varje byrå för sig.

I enkäten använder vi oss av en sjugradig Likertskala i de frågor där vi vill att respondenten ska bedöma uppfattningen eller omfattningen av något (Saunders et al., 2007). Likertskalan används för frågorna: vilken omfattning rekommendationer ges (18), vilken omfattning andra tjänster erbjuds vid en rekommendation att inte behålla revisionen (19) och för samtliga frågor där olika företagsspecifika faktorer påverkar rekommendationen (24-49). Det som känneteck- nar alla dessa frågor där Likertskalan används är att graden av något ska bedömas. Saunders et al. (2007) påpekar att det är viktigt att siffrorna på skalan används konsekvent, därför är nummer 1 alltid det alternativ som är av minst betydelse för rekommendationen, medan nummer 7 är det alternativ som är av störst betydelse vilket även står angivet vid respektive

42 fråga. Att nummer 1 alltid har minst påverkan och 7 alltid har mest påverkan är även till följd av att det kan anses vara mest naturligt och logiskt eftersom sju är en högre siffra. Fördelen med att skalan har ett ojämnt antal svarsalternativ är att om respondenten är neutral i frågan tvingas denne inte att välja en sida utan kan i stället välja mittenalternativet (ibid.). Valet av en sjugradig skala framför exempelvis en femgradig motiverar vi med att vi anser att det blir lättare och tydligare att urskilja revisorernas åsikter vilket kommer att vara positivt för den kommande analysen. Vidare anser vi inte att det är motiverat att använda en bredare skala då det skulle kunna anses vara överväldigande ur respondentens perspektiv. Christensen et al. (2010) framhåller dessutom att en skala inte bör ha för många svarsalternativ, de menar att 3 till 7 svarsalternativ är att föredra. Vidare finns svarsalternativet Inte alls även att välja när den sjugradiga Likertskalan används, detta svarsalternativ kodas som 0. Anledningen till att vi har med alternativet Inte alls är att vi inte ska tvinga respondenten till att svara att en faktor har en påverkan om så inte är fallet.

När det gäller revisionsrisken (31) består denna av risken att revisorn gör ett felaktigt uttalan- de när det finns väsentliga felaktigheter i de finansiella rapporterna. I revisionsrisken innefat- tas således upptäcktsrisk och risk för väsentliga felaktigheter (13c § ISA 200). Vi har valt att inte definiera detta i enkätfrågan då respondenterna kan anses ha en väldigt god kunskap om vad begreppet innebär och en definition skulle därmed bli överflödig. För frågorna om bak- omliggande faktorer i enkäten (29-30) har vi valt att ange en ungefärlig tidsperiod på fem år. Tidsperioden har angetts för att respondenten lättare ska kunna ta ställning och besvara frågan och för att samtliga respondenter bedömer faktorn med samma utgångsläge. Valet av den femåriga tidsperioden har gjorts utifrån svaren i pilotstudien, då bedömningarna av revisions- behovet inte grundades på faktorer långt tillbaka i tiden. För de påverkande faktorerna som berör framtidsplaner har tidsperioden angetts till cirka tio år. Skälet till att ha en bestämd tids- period grundas i samma skäl som för de bakomliggande faktorerna och även den tioåriga tids- perioden har fastställts utifrån svaren i pilotstudien då intervjupersonerna pratade om fem, tio och femton år framåt.

Gällande frågorna om vilken påverkan starka leverantörer (39) och starka kunder (40) har på rekommendationen har vi valt att ge exempel på sådana leverantörer och kunder. Det finns en risk med att ge exempel då detta kan leda respondenten till att enbart fokusera på de som ex- emplet redogör för. Trots risken med att ge exempel anser vi att det är nödvändigt i dessa fall då frågorna annars hade kunnat bli alltför diffusa och svårtolkade för respondenten. Vi ville trots detta inte ge en exakt definition på starka leverantörer respektive starka kunder då vi ser en fördel i att respondenterna får möjligheten att tänka lite mer fritt. Exemplen som anges till fråga 39 och 40 hänförs dels utifrån våra egna tankar och dels utifrån vad intervjupersonerna i pilotstudien resonerade kring.

43 I enkäten ställs frågor om omfattningen av rekommendationsgivningen två gånger, ena gång- en ska uppskattningen göras på en sjugradig Likertskala (18) och den andra gången ombeds respondenterna att göra uppskattningen i procent (50). Att ställa en nästan helt identisk fråga två gånger görs i syftet att öka tillförlitligheten i svaren, ser vi att de stämmer överrens ökar tillförlitligheten medan om de inte verkar stämma överrens bör detta diskuteras. De båda frå- gorna ställs inte direkt efter varandra och det är även möjligt att den sista frågan angående omfattningen (50) kan få ett annat svar till följd av att de har besvarat resterande frågor i en- käten och därmed uppfattar frågan annorlunda, eller resonerar på ett annat sätt.