Enskilda huvudmän inom skolväsendet

Antalet enskilda huvudmän, antalet fristående enheter och antalet barn och elever som går i fristående förskolor och skolor varierar beroende på skolform. Skolverket publicerar årligen uppgifter om barn, elever, personal, kostnader och utbildningsresultat per skol-form. Skolverket har nyligen publicerat rapporten Privata aktörer inom förskola och skola – en nationell kartläggning av enskilda huvudmän och ägare (Rapport 410, 2014) som utförligt redogör för enskilda huvudmäns del av skolväsendet.

I detta avsnitt beskrivs i vilken utsträckning enskilda huvudmän bedriver verksamhet inom förskola, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola och gymnasiesärskola samt hur utvecklingen sett ut de senaste åren.

SOU 2015:7 Skolväsendet

Förskolan

Källa: Sveriges officiella statistik, tabell 1 Förskole- och skolenheter/fritidshem. Barn/elever läsåret 2013/14 och Skolverkets rapport Privata aktörer inom förskola och skola – en nationell kartläggning av enskilda huvudmän och ägare.

Av tabell 4.1 framgår att 2013 gick cirka en femtedel av barnen i en förskola med fristående huvudman och att lite drygt var fjärde för-skoleenhet var fristående. Sedan 2009 har andelen barn i fristående förskolor ökat med en dryg procentenhet, från 18,6 till 19.9 procent, och antalet förskoleenheter har blivit 163 fler, en ökning med cirka sex procent.¹ Som framgår av tabellen är antalet fristå-ende huvudmän betydligt fler än de kommunala.

Av de enskilda huvudmännen bedrev 93 procent verksamhet vid endast en förskola. Samtidigt fanns det fler än 30 enskilda huvud-män som hade minst fem förskolor, varav tio av dessa hade fler än tio förskolor. En tiondel av alla fristående förskolor drevs av de tio största enskilda huvudmännen. De tre största huvudmännen drev mer än 20 fristående förskolor vardera och tillsammans drev de 158 förskolor, vilket motsvarade cirka sex procent av samtliga fristå-ende förskolor 2013.

Den vanligaste associationsformen inom förskolan är ekono-misk förening och den näst vanligaste är aktiebolag. Driftsformen är sammankopplad med huvudmannens storlek – aktiebolagen är vanliga bland huvudmän som driver fler än en förskola. Ungefär en tiondel av de enskilda huvudmännen inom förskolan bedriver också verksamhet inom grundskolan.²

Andelen fristående huvudmän varierar stort över landet. Enligt Skolverkets jämförelsetal för 2013 gick exempelvis 97 procent av

1 Sveriges officiella statistik om förskola (se tabell 1 A Antal kommuner med verksamhet, antal förskolor, barn per avdelning och inskrivna barn efter ålder och kön 2006–2013).

2 Privata aktörer inom förskola och skola, Skolverkets rapport 410, 2014, s. 18 f.

Skolväsendet SOU 2015:7

förskolebarnen i fristående förskolor i Täby, medan det i vissa kommuner, exempelvis Tierp, inte fanns några fristående förskolor.

Grundskolan

Källa: Sveriges officiella statistik, tabell 1 Förskole- och skolenheter/fritidshem. Barn/elever läsåret 2013/14.

Av tabell 4.2 framgår att cirka en sjundedel av Sveriges grundskole-elever gick i fristående skolor och att cirka var sjätte grundskola drevs av en enskild huvudman hösten 2013. Sedan hösten 2009 har andelen elever i fristående grundskolor ökat från knappt 11 pro-cent, till knappt 14 procent och under samma period har 83 fristå-ende skolenheter tillkommit, en ökning med cirka 12 procent.³

Som framgår av tabell 4.2 är antalet fristående huvudmän betyd-ligt fler än de kommunala och har legat på ungefär samma nivå sedan 2009. Antalet grundskolor per enskild huvudman är litet, 92 procent av de enskilda huvudmännen drev endast en grundskola.

Samtidigt är några av de enskilda huvudmännen bland de största i landet, i jämförelse med kommunala huvudmän. Mer än en tredje-del av alla elever i de fristående grundskolorna gick i skolor som drevs av de tio största enskilda huvudmännen år 2013. Fyra enskilda huvudmän utmärker sig särskilt med mer än 5 000 elever vardera. Av de elever som gick i landets fristående grundskolor tillhörde 30 procent någon av dessa fyra huvudmän⁴.

Två tredjedelar av eleverna i fristående grundskolor gick 2013 i skolor som drevs av aktiebolag, och andelen har ökat sedan 2009.

Övriga elever gick i huvudsak i grundskolor som drevs av stiftelser

3 Sveriges officiella statistik om grundskolan (se tabell 2 A Skolenheter och elever läsåren 2009/10–2013/14).

4 Privata aktörer inom förskola och skola, Skolverket 2014, s. 27 f.

SOU 2015:7 Skolväsendet

och ideella eller ekonomiska föreningar. Enskild firma har sedan 2009 i princip försvunnit som driftsform inom grundskolan. Det har även blivit vanligare att en enskild huvudman som bedriver verksamhet inom grundskolan ingår i en koncern. Antalet enskilda huvudmän som ingick i en koncern ökade i antal från 73 till 91 mellan 2009 och 2013. Koncernstrukturerna varierar i storlek och många av koncernerna är små, räknat i antal huvudmän, skolor och elever. År 2013 gick mer än 40 000 grundskoleelever i skolor som drevs av huvudmän som ingick i en koncern, vilket är en ökning med 8 000 elever på två år. AcadeMedia ansvarade för mer än en tiondel av de elever som gick på fristående grundskolor i landet.⁵

Grundsärskolan

Källa: Sveriges officiella statistik, tabell 1 Förskole- och skolenheter/fritidshem. Barn/elever läsåret 2013/14.

Sedan hösten 2009 har andelen elever i fristående grundsärskolor ökat från cirka fyra procent till omkring fem procent hösten 2013.

Antalet fristående skolenheter har under samma period ökat från 36 till 43, en ökning med knappt 20 procent.⁶ Som framgår av tabell 4.3 var antalet enskilda huvudmän som bedrev grundsärskola 2013 betydligt lägre än antalet kommunala huvudmän.

5 Privata aktörer inom förskola och skola, Skolverket 2014, s. 31, 36 f.

6 Sveriges officiella statistik om grundsärskolan (se tabell 2 A Skolenheter och elever läsåren 2009/10–2013/14).

Skolväsendet SOU 2015:7

Gymnasieskolan

Källa: Sveriges officiella statistik, tabell 1 Förskole- och skolenheter/fritidshem. Barn/elever läsåret 2013/14.

Av tabell 4.4 framgår att cirka en fjärdedel av Sveriges gymnasie-elever gick i en fristående skola hösten 2013 och att cirka en tredjedel av landets gymnasieskolor drevs av fristående huvudmän.

Sedan hösten 2009 har andelen elever i fristående gymnasieskolor ökat från knappt 22 procent till knappt 26 procent hösten 2013.

Antalet skolenheter med enskild huvudman var hösten 2013 i princip detsamma som 2009, men räknat som andel av alla skol-enheter har de minskat från 47 till 34 procent då antalet kom-munala skolenheter ökat kraftigt under perioden. Som framgår av tabellen fanns det ungefär lika många enskilda huvudmän som kommunala, men antalet enskilda huvudmän har minskat från 249 till 227 under perioden 2009–2013.⁷

Av de enskilda huvudmännen drev en majoritet, 80 procent, endast en gymnasieskola och av de fristående huvudmännen är en majoritet aktiebolag. Den näst vanligaste associationsformen är stiftelse. Mer än en tredjedel av eleverna i de fristående gymnasie-skolorna gick i de tio största huvudmännens skolor, vilket mot-svarar nästan en tiondel av samtliga elever på gymnasial nivå. Men andelen har minskat från år 2011, då den var 42 procent.

Det är vanligt att en enskild huvudman som driver gymnasie-skola ingår i en koncern. Av de enskilda huvudmännen gjorde 44 procent det år 2013. Antalet enskilda huvudmän som ingick i en koncern har minskat marginellt från 102 till 100 mellan 2009 och 2013. Två tredjedelar av de elever som gick i en fristående skola

7 Sveriges officiella statistik om gymnasieskolan (se tabell 4 A Skolor och elever samt antalet elever bosatta i annan kommun läsåren 2004/05–2013/14) och Privata aktörer inom förskola och skola, Skolverket 2014, s. 43.

SOU 2015:7 Skolväsendet

2013 gjorde det i skolor som tillhörde huvudmän som ingick i en koncern.⁸

Gymnasiesärskolan

Källa: Sveriges officiella statistik, tabell 1 Förskole- och skolenheter/fritidshem. Barn/elever läsåret 2013/14.

Av tabell 4.5 framgår att cirka sju procent av Sveriges gymnasiesär-elever gick i en fristående skola och att lite mindre än en femtedel av landets gymnasiesärskolor drevs av fristående huvudmän hösten 2013. Sedan hösten 2009 har andelen elever i fristående gymnasie-särskolor ökat med cirka 2,6 procentenheter, från cirka fem pro-cent, och antalet skolenheter har blivit tio fler, en ökning med 34 procent. Antalet kommunala huvudmän var hösten 2013 betydligt högre än antalet fristående huvudmän.⁹