• No results found

Skolinspektionens prövning av en ansökan om godkännande godkännande

4 Skolväsendet

4.2 Tillståndspliktig verksamhet inom skolväsendet Enskilda får godkännas som huvudmän för skolformerna förskola, Enskilda får godkännas som huvudmän för skolformerna förskola,

4.2.2 Skolinspektionens prövning av en ansökan om godkännande godkännande

Skolinspektionen har antagit föreskrifter som reglerar ansöknings-förfarandet för att få bedriva utbildning inom skolväsendet (Statens skolinspektions föreskrifter om ansökan om godkännande som huvudman för fristående skola [SKOLFS 2011:154]). Enligt före-skrifterna ska ansökan göras på en särskild blankett. I ansökan ska sökanden bl.a. lämna information om elevprognos, budget samt inom särskilt angivna områden beskriva hur skolans inre verksam-het är tänkt att organiseras.

En ansökan om godkännande som huvudman för förskoleklass, grundskola, grundsärskola eller fritidshem som anordnas vid en skolenhet med någon av dessa skolformer ska ha kommit in till Skolinspektionen senast den 31 januari året innan skolan ska starta och myndigheten ska, om möjligt, fatta beslut senast den 1 oktober året innan skolan ska starta. Detsamma gäller ansökan och beslut om gymnasieskola och gymnasiesärskola (2 kap. 1 och 3 §§ skolför-ordningen [2011:185] och 2 kap. 1 och 3 §§ gymnasieförskolför-ordningen [2010:2039]). Från och med 1 januari 2015 gäller inte 31 januari

SOU 2015:7 Skolväsendet

året innan som senaste tidpunkt för när en ansökan måste ha inkommit, om det finns särskilda skäl med hänsyn till elevers möj-lighet att fullfölja sin utbildning.

När Skolinspektionen handlägger ärenden om godkännande ska den kommun där utbildningen ska bedrivas ges tillfälle att yttra sig.

Om ansökan avser gymnasieskola eller gymnasiesärskola ska även de närliggande kommuner som kan antas bli berörda ges tillfälle att yttra sig. I enlighet med regeringens förslag i propositionen Villkor för fristående skolor m.m. (prop. 2013/14:112) har riksdagen bes-lutat att bestämmelserna om att kommunen ska ges tillfälle att yttra sig kompletteras med en bestämmelse om att nyetablering av en fristående skola alltid ska föregås av ett samråd mellan den enskilde som avser att starta utbildningsverksamhet och den kommun där utbildningen är tänkt att bedrivas (se bet. 2013/14:UbU22, rskr.

2013/14:357). Av regleringen följer att ansvaret för att ta initiativ till ett samråd ligger på den enskilde som vill etablera utbildnings-verksamhet i kommunen. Om den enskilde inte har vidtagit rimliga åtgärder för att få till stånd ett samråd med kommunen kan tillstån-det återkallas (se 2 kap. 5 a § och 26 kap. 13 § andra stycket p 2 skollagen). Om utbildningen ska bedrivas i form av gymnasieskola eller gymnasiesärskola, ska kommunen ge närliggande kommuner tillfälle att medverka i samrådet. Formerna för och innehållet i ett samråd får enligt förarbetena anpassas efter behovet i det enskilda fallet (prop. 2013/14:112 s. 13 f och 78 f). Bestämmelserna om samråd ska tillämpas på huvudmän som har ansökt om godkän-nande efter den 1 oktober 2014.

Utgångspunkten för Skolinspektionens prövning är att det är den sökande som ska visa att denne uppfyller kraven för ett god-kännande. När Skolinspektionen prövar om en sökande har förut-sättningar att följa föreskrifterna utgår myndigheten från hur verk-samhetens utformning och innehåll beskrivits i ansökan. Sökanden ska också visa att denne har ekonomiska förutsättningar att bära kostnaderna för att starta skolan. Skolinspektionen bedömer även om de elevprognoser som sökanden redovisat visar på ett elevun-derlag som är tillräckligt för att verksamheten ska kunna bedrivas långsiktigt. För skolformerna förskoleklass, grundskola och grund-särskola framgår det uttryckligen av skollagen att elevunderlaget ska vara tillräckligt för att verksamheten ska kunna bedrivas lång-siktigt. Frågan om det finns stöd i skollagen för att ställa krav på

Skolväsendet SOU 2015:7

sökanden att presentera en elevprognos för att säkerställa en stabil och kontinuerlig verksamhet i gymnasieskolan har prövats av förvaltningsrätt i ett antal mål (se Förvaltningsrättens i Stockholm domar i mål nr. 2423-11, 2424-11, 2433-11, 2435-11, 2436-11, 2507-11). I domarna konstateras att Skolinspektionen ska pröva om elevprognoserna visar att sökanden kan bedriva en stabil och kontinuerlig verksamhet.

Varken i skollagen eller i tillhörande författningar finns något uttryckligt krav på att Skolinspektionen ska göra en prövning av huvudmannens ekonomiska förutsättningar att bedriva en lång-siktig verksamhet eller en lämplighetsprövning av den fysiska eller juridiska person som exempelvis äger det sökande bolaget eller av personer med ett betydande inflytande i verksamheten. I propo-sition Villkor för fristående skolor m.m. (prop. 2013/14:112, s. 27) anges visserligen att villkoret att huvudmannen ska ha förutsätt-ningar att följa författförutsätt-ningar på sätt och vis innefattar en viss prövning av lämpligheten, men att det inte sker någon mer grundlig sådan prövning innan ett godkännande. Skolinspektionen har till utredningen framfört att sökandens ekonomiska ställning och budget för den planerade verksamheten granskas vid tillstånds-prövningen. Vid tillståndsprövningen granskas också om sökanden har betalningsanmärkning och i de fall sökanden är en stiftelse eller förening kontrolleras även om ledamöterna i föreningen eller stiftelsen har någon betalningsanmärkning. En svårighet som Skolinspektionen anfört är i vilken utsträckning detta ska påverka prövningen, dvs. när betalningsanmärkningar medför att en sök-ande ska anses sakna förutsättningar att följa föreskrifterna för utbildningen. De enda fall då andra bolag i en koncern kontrolleras är, enligt uppgifter som Skolinspektionen lämnat till utredningen, om det ansökande bolaget uttalat att ett annat bolag i koncernen, oftast moderbolaget, ska tillskjuta medel för etablering. Kontroll görs då av moderbolagets ekonomiska ställning.

Skolinspektionen har anfört att myndigheten inte genomför någon vandelsprövning av den sökandes ledning eller ägare och att den som ansöker om godkännande inte heller behöver uppvisa någon tidigare erfarenhet av utbildningsverksamhet. Myndigheten framhåller att det skulle vara relevant att göra en prövning av ägar-nas och ledningens kunskaper och erfarenhet av utbildningsverk-samhet.

SOU 2015:7 Skolväsendet

4.2.3 Kommunernas prövning av en ansökan om