Rätten till insyn

Enligt skollagen har lägeskommunen rätt till insyn i de fristående skolor och i de skolformer där Skolinspektionen prövar frågan om godkännande och utövar tillsyn, dvs. förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola och gymnasiesärskola (9 kap. 22 §, 10 kap. 41 §, 11 kap. 40 §, 14 kap. 18 §, 15 kap. 34 §, 18 kap. 37 § och 24 kap. 7 § skollagen). Enligt förarbetena omfattar rätten inte fristående skolors räkenskaper och kommunen ska också undvika att begära ut handlingar och uppgifter som omfattas av sekretess eller av annat skäl inte bör lämnas ut (prop. 2009/10:165 s. 384 f.

och s. 421).

I samband med att Skolinspektionen inspekterar en fristående skola kontaktar myndigheten lägeskommunen för att få informa-tion om kommunen utnyttjat sin insynsrätt och vad den i så fall visat.

Utredningen om en kommunallag för framtiden har i sitt delbe-tänkande, Privata utförare – kontroll och insyn, anfört att kom-munernas övergripande ansvar för att erbjuda eleverna utbildning förutsätter att kommunerna tillförsäkras en möjlighet till insyn och information om den utbildning som de fristående skolorna bed-river, för att kunna planera sin egen skolverksamhet. Kommunerna har en skyldighet att erbjuda elever i en fristående skola plats i sina egna skolor om t.ex. skolan läggs ned, och har ett behov av insyn och information för att kunna ha en sådan beredskap. Det kan gälla information om att de befintliga fristående skolorna ökar eller minskar sina elevplatser och hur skolans verksamhet i stort utvecklas. Utredningen föreslog därför att insynsbestämmelsen skulle förtydligas. Enligt förslaget ska den kommun där den fristående skolan är belägen ha rätt till insyn i verksamheten för att kommunen ska kunna fullgöra sina skyldigheter enligt skollagen och för att tillgodose allmänhetens behov av insyn (SOU 2013:53 s. 190–191)

Skolväsendet SOU 2015:7

Regeringen behandlade i propositionen Villkor för fristående skolor m.m. utredningens förslag och remissinstansernas synpunk-ter på förslagen. Riksdagen har beslutat i enlighet med proposi-tionen och från och med den 1 januari 2015 träder bestämmelserna om en förtydligad insynsrätt i kraft (se prop. 2013/14:112, bet.

2013/14:UbU22, rskr. 2013/14:357).

I samma proposition föreslog regeringen ett nytt nationellt informationssystem som ska göra det möjligt för allmänheten att jämföra olika skolor, ett förslag som baseras på en sexpartiöverens-kommelse inom Friskolekommittén. Systemet ska administreras av Skolverket som ska ha rätt att kräva in de uppgifter från huvudmän som behövs för allmänhetens insyn i skolväsendet. Riksdagen har beslutat i enlighet med förslaget och kommunernas skyldighet att informera om utbildningar i skolväsendet träder i kraft den 1 juli 2015 (se bet. 2013/14:UbU22, rskr. 2013/14:357).

4.9 Sekretess

Utgångspunkten är att uppgifter i allmänna handlingar är offentliga hos alla myndigheter. För att göra undantag från den principen krävs stöd i lag. Bestämmelser om sekretess finns bl.a. i offentlig-hets- och sekretesslagen (2009:400, OSL). Sekretess innebär att det är förbjudet att röja uppgifter, vare sig det sker muntligen, genom att en handling lämnas ut eller på annat sätt (3 kap. 1 § OSL).

Det finns tre sekretessbestämmelser i OSL som gäller för upp-gifter som framkommer i Skolinspektionens tillsynsverksamhet. En av sekretessbestämmelserna är generellt utformad och anger att sekretess gäller i tillsynsverksamhet hos Skolinspektion för uppgift om enskilds personliga förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider men om uppgiften röjs (23 kap. 7 § OSL). För ärenden enligt 6 kap. skollagen (kränk-ande behandling) gäller sekretess för uppgift om en enskilds per-sonliga eller ekonomiska förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider skada eller men om uppgiften röjs (33 kap. 1 § OSL). Slutligen gäller sekretess i ären-den om lärarlegitimation för uppgift om ären-den legitimerades hälsotill-stånd eller andra personliga förhållanden, om det kan antas att denne eller någon närstående till denne lider betydande men om

SOU 2015:7 Skolväsendet

uppgiften röjs (23 kap. 7 a § OSL). När det gäller tillståndspröv-ning finns emellertid ingen sekretessbestämmelse, vilket innebär att de uppgifter som Skolinspektionen exempelvis tar emot i ansök-ningar om godkännande är offentliga.

I de ovan beskrivna bestämmelserna skyddas uppgifter om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden. Med enskild avses fysiska och juridiska personer som t.ex. bolag. Med person-liga förhållanden menas uppgifter som kan hänföras till vederbör-andes person, såsom namn, adress, hälsotillstånd och ekonomi. Jur-idiska personer anses inte kunna ha några personliga förhållanden (se Lenberg m.fl. Offentlighet- och sekretesslagen [1 jan 2014, Zeteo] under rubriken Närmare om sekretessens föremål).

Regeringen har i propositionen Villkor för fristående skolor m.m. (prop. 2013/14:112) gjort bedömningen att Skolinspektionen bör pröva huvudmannens personliga och ekonomiska lämplighet i samband med godkännande av en enskild huvudman. Regeringen har vidare gjort bedömningen att kravet på lämplighet bör kvarstå även efter det att ett godkännande har lämnats. Av propositionen framgår att regeringen anser att Skolinspektionen i ett sådant sam-manhang bör få rätt att inhämta uppgifter ur belastningsregistret och att sekretess bör gälla i så stor utsträckning som möjligt för uppgifter om enskilds personliga och ekonomiska förhållanden.

Regeringen har därför gett en arbetsgrupp inom Utbildningsde-partementet i uppdrag att utreda behovet av och i förekommande fall föreslå ändringar i OSL och därtill sammanhängande regelverk (U 2013:C).

I OSL finns inga bestämmelser som ger kommunen möjlighet att sekretessbelägga uppgifter vid tillståndsprövningen. I OSL finns dock sekretessbestämmelser som gäller för den tillsyn som statliga och kommunala myndigheter bedriver på skilda områden (se 17 kap. 1 § OSL). Enligt bestämmelsen gäller sekretess för uppgift om planläggning eller andra förberedelser för inspektion, revision eller annan granskning som en myndighet ska göra, om det kan antas att syftet med granskningsverksamheten motverkas om upp-giften röjs.

OSL innehåller även vissa bestämmelser om sekretess för upp-gifter om enskilds personliga förhållanden, oavsett vilket samman-hang de förekommer i (se 21 kap. OSL).

Skolväsendet SOU 2015:7

I OSL finns ytterligare en bestämmelse som är avsedd för myn-digheters tillsynsverksamhet av stiftelser, och som kan bli aktuell i Skolinspektionens och kommuneras verksamhet. I OSL anges att sekretess gäller i verksamhet som avser tillsyn över stiftelser, för uppgift om stiftelsens affärs- eller driftförhållanden, om det kan antas att stiftelsen lider skada om uppgiften röjs. Sekretss gäller även för uppgift om någon annan enskilds personliga eller ekono-miska förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående lider skada eller men om uppgiften röjs (30 kap. 18 § OSL).

4.10 Sammanfattning

Det finns både offentliga och enskilda huvudmän inom skolväsen-det. Enskilda har möjlighet att godkännas som huvudmän och får därefter bedriva utbildning inom skolväsendet. Skolväsendet byg-ger på en tydlig ansvarsfördelning, där huvudmannen har det ytter-sta ansvaret för den utbildning som bedrivs vid en skolenhet. Huv-udmannens förutsättningar och förmåga är därför avgörande för verksamheten vid den enskilda skolan.

Utgångspunkten i regleringen av enskilda huvudmän är den tillståndsprocess som beskrivits och som innebär att den blivande huvudmannen måste visa att den har förutsättningar att följa de bestämmelser som gäller för verksamheten. Villkoren för att en sökande ska godkännas som huvudman är generellt utformade i lagstiftningen och något uttryckligt krav på huvudmannens lämp-lighet, eller specifika krav riktade mot huvudmannens ägare eller ledning, finns inte. Skolinspektionen gör en prövning av huvud-mannens ekonomiska förutsättningar att starta en skola i samband med ansökan om godkännande, men något krav på att huvud-mannen ska kunna visa ekonomisk förutsättningar för en långsiktig verksamhet finns inte.

Att det inte ställs några uttryckliga krav på lämplighet eller eko-nomisk förutsättningar innebär att utrymmet för att ta hänsyn till sådana faktorer är begränsat vid ansvariga myndigheters tillstånds-prövningar och i de bedömningar som görs i tillsynen. Att det saknas explicita krav innebär att ansvariga myndigheter inte

syste-SOU 2015:7 Skolväsendet

matiskt utreder sådana faktorer i samband med tillståndsprövning eller tillsyn.

Skolinspektionen har till skillnad från Inspektionen för vård och omsorg ingen skyldighet att föra register över meddelade godkänn-anden. Det innebär att det kan vara förenat med svårigheter att få fram information om vad en enskild huvudman är godkänd för.