Nederländerna

Nederländerna är ett av de länder som har störst andel fristående skolor i världen. Två tredjedelar av skolorna är fristående och cirka 70 procent av eleverna i grundskolan går i fristående skolor.

Europeisk utblick – skolväsendet, vård och omsorg SOU 2015:7

De fristående skolorna drivs av föreningar eller stiftelser där flertalet har religiös anknytning. Det handlar i första hand om rom-ersk-katolska och protestantiska skolor, men det finns också t.ex.

muslimska, hinduiska och judiska skolor. Skolorna har ofta antag-ningsregler som är baserade på religiös tro eller ideologisk tillhörig-het.

Finansiering

De fristående skolorna är finansierade genom statliga bidrag. Bid-ragen motsvarar i huvudsak kostnaden för de elever som går i skolor med offentlig huvudman. Det är tillåtet att ta ut mindre elevavgifter för att finansiera särskilda satsningar, studieresor eller liknande. Ett uttalat villkor för att få offentligt stöd är dock att skolan inte är vinstdrivande. De flesta fristående skolorna drivs därför som föreningar eller stiftelser och det är inte vanligt att skolor bedrivs i företagsform.

Det finns också ett mindre antal helt privata skolor där finan-sieringen är privat. För dessa finns det inte något hinder att dela ut vinst till ägarna.

Tillstånd

En grund i den nederländska lagstiftningen är att det finns utbild-ningsfrihet. Med detta avses att det är fritt att starta en skola, att bestämma vilka principer och trossatser skolan ska baseras på samt möjlighet att organisera undervisningens innehåll och former.

Ministeriet fastställer emellertid kvalitetsstandarder som gäller både för offentliga och privata skolor vilket leder till att utbildningsfri-heten är relativ och villkorad.

Det är kommunen som ger tillstånd till enskilda som vill driva en skola på grundskolenivå, dvs. de sex första årens skolgång, medan Utbildningsministeriet ger tillstånd för högstadie- och gym-nasieskola. Vid tillståndsgivningen prövas framför allt om en skola med en viss inriktning saknas i området och om tillräcklig kvalitet i utbildningen kan förväntas. Fördelningen mellan olika kategorier av skolor i olika kommuner styrs av ett kvotsystem vilket i prak-tiken gör det relativt svårt att starta en ny fristående skola. Ibland

SOU 2015:7 Europeisk utblick – skolväsendet, vård och omsorg

ges ett tidsbegränsat tillstånd på tre år för att testa skolan och behovet av den.

Vissa krav ställs också på att den organisation som ska driva skolan är registrerad i Nederländerna och lyder under nederländska lagar samt att den har en tillräckligt omfattande representation av föräldrar i sin styrelse.

Tillsyn

Det finns en statlig inspektion för utbildning som är fristående från de tillståndsgivande myndigheterna. Inspektionen ansvarar för inspektion och utvärderingar av skolor. Men den har också främ-jande uppgifter, dvs. den ska stimulera skolor att upprätthålla och förbättra kvaliteten på den utbildning som erbjuds samt bedöma utbildningens kvalitet för den enskilda skolan och för utbildnings-systemet som helhet.

Om inspektionen beslutar att besöka en skola görs en kvalitets-kontroll utifrån en rad olika aspekter. Även privat drivna skolor utan offentlig finansiering inspekteras, men granskningen inriktas då endast på lagbundna krav och på att eleverna uppnår kunskaps-målen.

Utbildningsministeriet kan efter råd från inspektionen utfärda en varning till en skola eller en skolas styrelse. Om inte skolan efterkommer varningen kan det statliga bidraget dras in.

Om en skola använder sina offentliga bidrag till annat än utbild-ning kan skolan åläggas böter.

7.1.5 England

I England finns en lång tradition av fristående skolor, vilka vanligen har religiös grund. Många olika typer av skolor förekommer men flertalet elever går i skolor som har en offentlig huvudman. De offentligt drivna skolorna finns med både allmän och särskild inriktning. Som exempel på skolor med särskild inriktning kan nämnas specialskolor för barn med särskilda behov och internat-skolor.

Det förekommer också flera olika sorters fristående skolor. Den viktigaste skiljelinjen går mellan skolor som får offentligt stöd via

Europeisk utblick – skolväsendet, vård och omsorg SOU 2015:7

en kommun (maintained schools) samt skolor som är finansiellt oberoende och inte erhåller någon offentlig finansiering (independent schools). Sju procent av alla elever går i independent schools, främst elever i de högre årskurserna (6–12).

Hösten 2011 infördes ett system med s.k. free schools som i flera avseenden påminner om det svenska systemet med fristående skolor. Det nya systemet infördes för att öka föräldrarnas valfrihet i fråga om lokala alternativ och de skiljer sig från andra skolor med statlig finansiering genom att de inte kontrolleras av någon kom-munal eller lokal instans.

Finansiering

Independent schools finansieras uteslutande genom elevavgifter, donationer och intäkter från investeringar. Skolorna får själva välja vilka elever som ska antas och kan drivas av stiftelser eller av företag. Det finns inte några regler mot vinstutdelning för sådana skolor.

Bland de fristående skolor som erhåller offentlig finansiering finns såväl de som drivs av stiftelser som de som drivs av något samfund. För samtliga skolor som erhåller bidrag från staten gäller att de inte får ta ut elevavgifter och att de inte får ha något vinst-syfte. Det finns dock inte några regler som förhindrar att dessa skolor i sin tur kan kontraktera ut driften till ett vinstdrivande företag.

För free schools betalar staten, inte kommunerna, ut de offent-liga bidragen till skillnad från vad som gäller för andra skolor med offentlig finansiering. Bidraget ska motsvara det som de kommu-nalt drivna skolorna får per elev i samma kommun. Till detta kom-mer vissa särskilda tillägg.

Tillstånd

En independent school måste vara registrerad hos Utbildnings-ministeriet och den som driver en sådan skola utan registrering begår ett brott.

Innan skolan registreras ska en inspektion göras. Denna går ut på att fastställa om skolan uppfyller vissa grundläggande krav.

SOU 2015:7 Europeisk utblick – skolväsendet, vård och omsorg

Kraven är många, men relativt allmänt hållna och går ytterst till-baka på möjligheterna att genomföra utvärderingar i förhållande till antingen skolans egna mål eller nationella normer för utbildningen.

Vissa krav ställs också på skollokalerna. Till detta kommer krav som gäller lämpligheten hos personalen och ägaren. Lämplighets-prövningen görs dels genom en vandelsprövning (Criminal Records Bureau-kontroll), dels genom att arbetstillstånden kontrolleras.

Registreringen gäller utan tidsbegränsning, men ny registrering måste göras vid ägarbyte då registreringen är knuten till ägaren.

En ansökan om att starta en free school görs hos Utbildnings-ministeriet. Till ansökan ska fogas en tydlig och genomtänkt affärs-plan. Ett tillstånd kan vara tidsbegränsat till minst sju år alternativt gälla utan tidsbegränsning.

Tillsyn

The Office for Standards in Education, Children’s Services and Skills (Ofsted) har huvudansvaret för att inspektera skolor i England. Dels inspekterar den flertalet skolor med egna eller kon-trakterade inspektörer, dels har de överinseende över några andra inspektionsorganisationer. Som exempel på sådana kan nämnas Independent Schools Inspectorate (ISI), som inspekterar indepen-dent schools som är medlemmar i en medlemsförening som är anknuten till Independent Schools Council (ISC). Independent schools som inte är anslutna till denna organisation inspekteras i stället direkt av Ofsted.

Inspektionerna är olika organiserade och upplagda efter skol-form, huvudmannaskap m.m.

ISI rapporterar till Utbildningsministeriet om i vilken utsträck-ning skolorna uppfyller lagstadgade krav och vissa förhållanden rapporteras även till Ofsted. Inspektionerna syftar bl.a. till att förbättra kvaliteten och effektiviteten i utbildningen. Rapporterna om skolornas kvalitet offentliggörs.

Europeisk utblick – skolväsendet, vård och omsorg SOU 2015:7