Flera av biståndshandläggarna beskriver sitt ansvar som begränsat och ger uttryck för en verksamhet som på flera sätt ”erbjuder” el- ler tillhandahåller vissa ”servicetjänster” i stället för en socialtjänst med ett skyddsnät för hjälpbehövande individer. Exemplet nedan är hämtat från en av observationerna i studien. Det åskådliggör komplexiteten i den hjälpbehövandes vardag: ansträngd ekonomi (t.ex. låg pension), grovstädning av hemmet, sjukhusets organise- ring och val av operationsort, den anhöriges svårigheter att besöka under sjukhusvistelsen på grund av ekonomiska skäl, kosthållning i
relation till diagnos och hygien efter operation osv. Detta är fak- torer som sammantaget blir svårhanterliga för den hjälpbehövande och som gör det svårt för denne att uppnå skälig levnadsnivå.
Jag och biståndshandläggaren var på hembesök hos en hjälpsö- kande i ett hyresrättsområde. Besöket var andra tillfället då bi- ståndshandläggaren och den hjälpsökande träffades. Den hjälpsökande skulle opereras för en cancersjukdom i mag- och tarmområdet. Sjukvårdens tillämpning av att vissa kirurgiska ingrepp förlagts på olika platser i regionen innebar att den hjälpsökandes operation skulle utföras ca en timmes resa bort från hemorten. Vid vårt besök i hemmet står en anhörig (vuxet barn) vid spisen och friterar dagens lunch till den hjälpsökande. Hemmet är i stort behov av städning/grovrengöring. Jag förstår av samtalet och hemmets beskaffenhet att det finns ekonomiska svårigheter både för den hjälpsökande och för den anhörige. Den hjälpsökande har efter en sjukhusvistelse fått en räkning från sjukhuset. Den hjälpsökande kommer inte att kunna betala räkningen med den inkomst som hen har att förfoga över, utan kan endast delbetala med lägre belopp. Den hjälpsökande är orolig över att operationen ska äga rum långt från hemorten främst för att den anhörige inte har ekonomi som ger utrymme att kunna komma och besöka under sjukhusvistelsen. Bistånds- handläggaren försöker under samtalets gång, vid ett par till- fällen inflika frågor om det behövdes hjälp med städningen. Den hjälpsökande viftar bort det med att de inte lyckats hitta rätt sorts dammsugarpåsar till dammsugaren. Familjens förstå- else eller kunskap om hur man kan gå tillväga för att hantera en obetalbar räkning eller konsekvenser av att äta friterad mat vid svåra mag- och tarmbesvär eller vikten av hygien efter kirur- giska ingrepp för att motverka infektion, verkar begränsad. Som utomstående observatör identifierar jag ett antal områden där socialtjänstens ansvar att stödja och bistå den hjälpbehö- vande och den anhörige borde vara självklara. När vi avslutat hembesöket frågar jag biståndshandläggaren hur hen tänker kring mötet vi just varit på. Biståndshandläggaren svarar att hen och den hjälpsökande troligen kommer att ha en ganska
lång relation framöver och att etablera tillit initialt är det vik- tigaste. Biståndshandläggaren fortsätter och beskriver sitt största bekymmer att alls få hemtjänsten att gå dit, då storstäd- ningar inte ingår i det som erbjuds av hemtjänsten.
Flera av biståndshandläggarnas uppfattning av individens ansvar omfattar i praktiken: att hålla en viss miniminivå på hemmets standard, ha en viss grundläggande kunskapsnivå om hur sam- hällets funktioner är organiserade och veta var man ska vända sig för att få stöd och hjälp som inte ligger inom vård och omsorgs er- bjudande, t.ex. kunskap om vilka bidrag som avser att stärka låga pensioner. För de hjälpbehövande som inte klarar detta och som har anhöriga, blir ansvaret ofta anhörigas. Ansvar att efter bästa förmåga försöka lösa situationer och behov. En annan bistånds- handläggare ger nedan exempel på en situation där anhöriga krä- ver hjälp av biståndshandläggaren men där denne inte uppfattar kravet ligga inom ramen för sitt och socialtjänstens uppdrag.
Det kan vara barn som säger att ”ja, då får ni ta ansvaret för min mor, nu släpper jag! Nu orkar inte jag längre. Nu får ni ta ansvaret för henne.” Nej, vi kan ju inte ta på oss nåt sånt stort ansvar för andras liv på det viset. Man får fortsätta och ja, man får ge det en chans på nåt vis och lägga in hemtjänst och så, det blir ju… Det kanske finns förväntningar.
I citatet ovan beskrivs ett begränsat ansvar inom socialtjänsten. Bi- ståndshandläggarna återkommer till det erbjudande som de kan stå till tjänst med, likt en kundrelation där kunden väljer att köpa en erbjuden vara eller att gå vidare till nästa butik. Det är ett stort steg mellan en socialtjänst som ska bistå människor till en skälig levnadsnivå och ett besök i en butik där valet står mellan olika va- ror. I citatet ovan tydliggör biståndshandläggaren att de som bi- ståndshandläggare inte kan ta ”sånt stort ansvar för andras liv” samtidigt som de insatser som erbjuds ofta är avgörande för både den hjälpbehövandes och de anhörigas liv.