Studien är genomförd i Malmö stad under åren 2014-2016. I den fortsatta texten har jag valt att löpande referera till ”kommunen”. Min studie omfattar biståndshandläggare som arbetar både i in- nerstadsområde, villaområde, miljonprogram med hyreslägenheter samt till viss del bostäder utanför tätbebyggt område. Urvalet av biståndshandläggare gjordes utifrån ett strategiskt urval som i första hand utgick ifrån geografisk placering av biståndshandläg- garnas arbetsfält, för att täcka samtliga befolkningsområden i undersökningen (Meeuwisse m.fl., red. 2008).
I tabellen nedan redogörs för omfattningen av insamlat material avseende intervjuer, observationer och utrednings- och besluts- underlag.
Utrednings- och beslutsunderlag 20
Observationer vid hembesök 9
Intervjuer med biståndshandläggare 11 Intervjuer (post hoc) med övriga informanter 2
Utrednings- och beslutsunderlag
I december 2014 skickades en begäran om utlämnande av allmän handling till de 15 primärt utvalda biståndshandläggarna. Förfrå- gan omfattade utrednin-gar/beslutsunderlag som gjorts under en
och samma vecka i september 2014. Med stöd från en av kommu- nens jurister togs en lathund fram för biståndshandläggarna om hur avidentifieringen skulle gå till och bifogades förfrågan tillsam- mans med information om studien. Vid årsskiftet 2014/2015 in- fördes ett nytt dokumentationssystem i den undersökta kommu- nen. På grund av komplikationer vid starten av det nya systemet kunde inte utredningar tas ur systemet från den valda veckan 2014. Fem biståndshandläggare responderade före årsskiftet och skickade avidentifierade utredningar för den aktuella veckan. Totalt samla- des 20 utredningar/beslutsunderlag in. De begärda utredningar- na/beslutsunderlagen är inte specifikt kopplade till de bistånds- handläggare som senare intervjuats.
Observationer
Under hösten 2014 följde jag med på hembesök för vårdplane- ringsmöten i hemmen hos hjälpsökande. Mitt syfte med observa– tionerna var att observera biståndshandläggares arbetsmetoder och förhållningssätt i mötet med hjälpsökande och anhöriga. Jag gjorde inga särskilda urval utan följde med på de möten där handläggare fått positiv respons och samtycke från den hjälpsökande, god man och/eller av anhöriga att jag kom med. Totalt gjordes nio observa- tioner. Jag har fått informerat samtycke vid observationerna och har spelat in det som sagts under hembesöket på diktafon, vilket har gett möjlighet att fokusera på att observera händelserna i rummet (Ahrne och Svensson 2011; Kvale och Brinkmann 2014). Vid observationerna har ett enkelt observationsschema använts som förts över t.ex. hur biståndshandläggaren placerar sig i rum- met i relation till den hjälpsökande respektive den anhörige. Jag har också undersökt om och hur biståndshandläggaren tilltalar re- spektive närvarande vid mötet. Samt om och hur anhöriga tillfrå- gas om åtagande av insatser. Varje mötes inspelningar har tran- skriberats ordagrant och texten kompletterats med mina anteck- ningar från observationstillfället.
Under vårdplaneringstillfällena har ofta ett antal olika personer deltagit, exempelvis god man, tolk, partner, vuxna barn samt olika personalfunktioner från hemtjänst. Upp till sex olika personer kan
ha deltagit vid ett och samma möte. Observationerna har gett mig möjlighet att studera interaktionen i vårdplaneringssituationen utan handläggarnas selektiva perspektiv och självpresentation (Fangen 2011). I de fall beskrivningar eller citat presenteras från observationerna har dessa avidentifierats genom att detaljerade ka- raktäristika ändrats, till skydd för de hjälpsökande och anhöriga som låtit mig ta del av deras berättelser vid mötena.
Intervjuprocessen
Tidig höst 2015 påbörjades arbetet med intervjuerna. Då studien genomfördes i en tid av omfattande omorganisering i den under- sökta kommunen fördelades urvalet av biståndshandläggare slutligt mer slumpmässigt och snarare utifrån deras intresse av att delta än från geografiska områden och det strategiska urval som ursprung- ligen planerats (jfr Ahrne och Svensson 2011). Flertalet av de del- tagande biståndshandläggarna har bred erfarenhet både av olika demografiskt och geografiskt sammansatta områden. Jag tog di- rektkontakt med varje handläggare, det vill säga inga chefer har förmedlat kontakt. Totalt intervjuades 11 biståndshandläggare. Med inspiration från Kvale och Brinkmann (2014) har jag tagit fram en tematiserad intervjuguide som använts som stöd i samta- len. De flesta intervjuer är utförda på biståndhandläggarnas kon- torsrum. Två intervjuer har gjorts på mitt kontor efter önskemål från biståndshandläggarna. Intervjuerna tog mellan 50 min till 2 timmar och 10 min. De flesta intervjuerna varade kring 1 ½ timme. Samtliga deltagande biståndshandläggare har lämnat informerat samtycke (Kvale och Brinkmann 2014). Intervjuerna har spelats in och transkriberats. Viss karaktäristika som kan identifiera hand- läggare har tagits bort, t.ex. områdesnamn, namn och kön på kol- legor eller chefer. Jag har valt att låta citaten bli förhållandevis långa då jag bedömt det som viktigt att ge läsaren en möjlighet att följa hur biståndshandläggarna ibland resonerar med sig själva. I citaten har jag gjort redaktionella ändringar, t.ex. om någon har återkommande särskilda uttryck eller annan meningsbyggnad på grund av annat modersmål än svenska, dialekt eller liknande. Bland de intervjuade biståndshandläggarna deltog ytterst få män
och med anledning av detta används ”hen” som könsneutrali- serande genus med hänsyn till avidentifieringsaspekter. Ålders- spannet på biståndshandläggarna rör sig från strax under 30 år upp till närheten av pensionsålder med en majoritet i yngre medel- åldern. Vid intervjutillfällena var det två biståndshandläggare som nyligen sagt upp sig för att lämna kommunen, ytterligare en som blivit erbjuden nytt jobb hos annan huvudman, tre som nyligen bytt uppdrag och/eller kommun och fyra som nyligen varit eller under intervjutillfället var deltidssjukskrivna för längre tid. I tabel- len nedan presenteras biståndshandläggarnas antal år i yrket.
Antal år i yrket Antal biståndshandläggare
Mindre än 5 år 3
Mellan 5-10 år 5
Mer än 10 år 3
Vid bearbetning av intervjuerna har dessa först lästs igenom upprepade gånger. Därefter har jag genom koncentrering av materialet skapat meningsbärande enheter och grupperat utsagorna i kategorier och som därefter formulerats i övergripande teman (Fangen och Sellerberg 2011; Kvale och Brinkmann 2014; Renn- stam och Wästerfors 2015). Mina handledare och jag har var för sig kategoriserat delar av materialet för att sedan i gemensamma diskussioner jämföra kategorierna för ökad tillförlitlighet. Tolk- ningen av materialet har gjorts genom kritiskt sunt förnuft och teo- retisk förståelse (Kvale och Brinkmann 2014). Det vill säga, jag har i analysen sammanfört materialet med en vidare förståelseram av tidigare kunskap och ett teoretiskt ramverk.
Ytterligare två intervjuer har gjorts med personer inom vård och omsorg i centrala positioner i kommunen, för att ge en vidare bild av organisatoriska frågor, om strukturer och utvecklingstendenser. Dessa intervjuer genomfördes när de flesta intervjuerna med biståndshandläggarna var genomförda. Intervjuerna gjordes på
mitt kontor och följde liknande tematiserade intervjuguide som in- tervjuerna med biståndshandläggarna. Men dessa intervjuer bar mer en inriktning om organisering, strukturer och utvecklings- områden, kring informanternas respektive expertisområde. Med dessa intervjuer sökte jag kunskap om vård- och omsorgsverksam- heten i kommunen ur ett mer strategiskt perspektiv. Dessa inter- vjuer har transkriberats i sammanfattande textstycken.