Aktionsforskning har en politisk dimension. Aktionsforskaren skall alltid sträva efter hela organisationens väl, och att alltid behandla människor som mål, inte som medel. För forskarna innebär det att de människor, vars verksamhet stude- ras, är subjekt, gärna medforskare, och absolut inte "forskningsobjekt". För orga- nisationen innebär detta att de berörda främst är medverkande för att nå gemen- samma och egna mål, inte resurser för andras mål. Aktionsforskningen innebär även en strävan att minska klyftan mellan de mäktiga och de utan makt. Empati, förmåga att "ta in" andras upplevelser, förmåga att bygga förtroendefulla, snarare än exploaterande relationer, och förmåga att skapa möjligheter för människor att reflektera och ifrågasätta, är förmågor som krävs i aktionsforskning. Det är också förmågor som kan uppfattas som utmanade av existerande institutioner och prak- tik. (se t.ex. Gellerman m.fl. 1990)
Värdefull kunskap skapas och sprids genom direkta kontakter – den är till stor del tyst
Som berördes ovan måste resurssatsningarna kunna motiveras med den vidare spridningen av de värden som skapas när forskarna medverkar i ett utvecklings- förlopp. Vi kan åstadkomma resultat i en enhet – men det är de generaliserbara kunskaperna som är viktiga.
Kraven på att skapa värden av mer generell natur har effekter på forsknings- arbetets organisation och dokumentation. I de interaktiva processerna är det den direkta och nära kontakten mellan forskarna och personer i de studerade utveck- lingsförloppen som ger bägge parter rik kunskap. Men till stor del är denna kun- skap svår att explicitgöra. Interaktiv forskning är till stor del berikad med ett emotionellt innehåll. Krafter i utvecklingsförloppen är svåra att förstå om man inte även förstår de känslor som omger och ingår i dessa. Tidigare etablerade rol- ler och relationer ifrågasätts. Normer om vad som är gott medarbetarskap och le- darskap ställs på huvudet. Enskilda personer känner att värderingar och hållning- ar de förfäktat nu starkt ifrågasätts.
Styrkan i interaktiv forskning är att utvecklingsförloppens emotionella aspek- ter tydliggörs för forskaren. Men hur skall forskaren dokumentera och tydliggöra detta för en vidare krets? Vi prövade, i samband med det aktionsforskningspro- jekt i försäkringsbolaget som beskrivs ovan, att göra en videoupptagning av en simulerad rättegång där "åklagaren" hävdade att forskarna förlett den studerade enheten att fokusera på företagsdemokratiska strävanden snarare än affärsproces- ser. Och en av forskarna skrev ett manus till en mycket kort pjäs - "Skriet i ök- nen" – där rubriken egentligen var innehållet och markerade att forskarna förde in en strävan som inte fick någon större respons bland dem som forskarna trott skulle gynnas av strävan. Den utveckling av narrativa ansatser, som vi sett i ma- nagementforskningen under senare år, kan stödja försök att analysera och kom- municera det rikare material som interaktiv forskning ger. (se t.ex. Czarniawska 1998)
Värdesäkring – etablera gemensamma och explicit formulerade förväntningar
Ett nyckeldrag i värdesäkring är att etablera gemensamma förväntningar hos de viktiga aktörerna, dvs. de direkt medverkande och övriga berörda, exempelvis de anställda i enheten och fackliga förtroendevalda, företagsledning, forskarna. För- väntningar kan formuleras i dokument som undertecknas, vanligtvis dock bara av forskarna och företagsledningens representanter, men helst även av fackliga re- presentanter.
Dokumenten spelar en viktig roll för att tydliggöra förväntningar på forskarna och forskarnas förväntningar på övrigas medverkan. Men samtidigt finns en medvetenhet om att studier av pågående förlopp alltid resulterar i avvikelser från de planer och åtaganden som specificeras i förväg. Framtagandet av avsiktsför- klaringar och kontrakt kanske mer har betydelse som process för att lära känna varandra, än som kontrakt för att i efterhand utkräva ansvar. Helst bör framta- gandet även resultera i en gemensam förståelse för hur avvikelser under projek- tets gång skall hanteras.
Värdespridning – genom respekt för olika värdesystem
Interaktiv forskning innebär alltid ett möte mellan olika värdesystem – exempel- vis forskarvärldens kunskapsorienterade och ifrågasättande värderingar, det or- ganisatoriska systemets betoningar av harmonilösningar och affärsorientering, fackliga värderingar präglade av solidaritet och strävan efter inflytande mm. De olika värdesystemen behöver inte stå i motsättning till varandra – men aktörer inom varje värdesystem måste åtminstone känna att de egna grundläggande vär- dena inte hotas. För att mer aktivt vilja investera i samarbetet krävs dessutom att projektet har förutsättningar att bidra till dessa egna värden.
Detta är det grundläggande och utmanande elementet i allt förändringsarbete. Hur skall förändring åstadkommas som samtidigt respekterar de värdesystem och de normer som förändringsarbetet syftar till att förändra?
Referenser:
Ackoff RL (1981). Creating the Corporate Future: Plan or Be Planned For. New York: Wiley & Sons.
Adler N, Shani AB & Styhre A red. (2004) Collaborative Research in Organizations: Foundations for Learning, Change and Theoretical Development. Thousand Oaks, CA: Sage.
Benders J, Huijgen F, Pekruhl U & O’Kelly KP (1999). Useful But Not Used: Group Work in Europe. Dublin: European Foundation.
Boud D, Crassey P, Docherty P red. (2006). Productive Reflection at Work. London: Routledge.
Brunsson, N (1981). Företagsekonomi – avbildning eller språkbildning. I Brunsson N red. Företagsekonomi – sanning eller moral. Lund: Studentlitteratur.
Cohen MD, March JG & Olsen JP (1972). A garbage can model of organizational choice. Administrative Science Quarterly 17(1): 1-25.
Czarniawska B (1998). A Narrative Approach to Organization Studies. Thousand Oaks, CA: Sage.
Docherty P (1976). Forskarroller i ett aktionsforskningsprojekt. Delrapport 6 i rapportse- rien "Organisationsutveckling för ökat medinflytande". Stockholm: EFI & PA-rådet. Docherty P, Ljung A & Stjernberg T (2006). The changing practice of action research. I
Löwstedt J & Stjernberg T red. Producing Management Knowledge. Research as Practice. 221-236. London: Routledge.
Elden M (1983). Democratization and participative research in developing local theory. Journal of Occupational Behaviour 4: 21-33.
Gellerman W, Frankel MS & Ladenson RF (1990). Values and Ethics in Organization and Human System Development. San Francisco, CA: Jossey-Bass.
Gold M red. (1999). The Complete Social Scientist: A Kurt Lewin Reader. Washington, DC: American Psychological Association.
Greenwood D & Levin M (1998). Introduction to Action Research. Thousand Oaks, CA Sage.
Lavén F (2008) Organizing Innovation: A Study of How Innovation Policies and Scripts are Translated Into a Microwave Innovation System and Cluster Initiative. Doktor- savhandling. Göteborg: BAS.
Lewin K (1997). Resolving Social Contexts & Field Theory in Social Sciences. Washing- ton, DC: American Psychological Association.
Ljung A (1992). Intressentstrategier: En longitudinell studie av utvecklingen i två svenska företag. Doktorsavhandling, Stockholm: EFI vid Handelshögskolan i Stockholm. Nielsen KA & Svensson L (2006). Action Research and Interactive Research: Beyond
Practice and Theory. Maastricht, NL: Shaker.
Normann R (1975). Skapande Företagsledning. Stockholm: Aldus.
Philips Å (1988). Eldsjälar. Doktorsavhandling, Stockholm; EFI vid Handelshögskolan i Stockholm.
Shani AB, Mohrman SA, Pasmore WA, Stymne BA & Adler N red. (2008). Handbook of Collaborative Management Research. Thousand Oaks, CA: Sage.
Stjernberg T(1975). Hindrande och stödjande faktorer vid ett förändringsförlopp inom Skandia. Delrapport 2 i rapportserien "Organisationsutveckling för ökat medinflytan- de". Stockholm: EFI & PA-rådet.
Stjernberg T (1977). Organizational Change and Quality of Life: Individual and Organ- izational Perspectives on Democratization of Work in an Insurance Company. Dok- tors-avhandling. EFI vid Handelshögskolan i Stockholm.
Stjernberg T (1993). Livskraft och spridning: Organisationsideal i ett tjugoårigt perspek- tiv. Stockholm: Norstedt Juridik.
Stjernberg T & Philips Å (1993). Organizational innovations in a long-term perspective: Legitimacy and "souls-of-fire" as critical factors for change and viability. Human Re- lations 46(10): 1193-1219.
Tengblad P & Waldius Å (2007). Användningsdriven utveckling av IT i arbetslivet: Ef- fektvärdering av tjuogo års forskning kring arbetslivets användning av IT. Stockholm: VINNOVA, VA2007:2.
Whetten DA, Rands G & Godfrey P (2002). What are the responsibilities of business to society? I Pettigrew A, Thomas H & Whittington R red. Handbook of Strategy and Management, 373-408. London: Sage.
White LP & Wooten KC (1986). Professional Ethics in Organizational Development: A Systematic Analysis of Issues, Alternatives, and Approaches. New York, NY: Praeger.