C M 9/12 10/13
11/14,5
68mm 71mm 76mm
Jag skall nu ge ett exempel på hur den historiska antropologin använder sig av ett praxisteoretiskt betraktelsesätt av ritual i syfte att förstå möten mellan det moderna och det traditionella och hur människor i detta möte aktivt försöker omformulera maktstrukturer till ett mer vardagligt, begripligt mönster.
Exempel: postkolonialism, modernitet och ritual
C M 9/12 10/13
11/14,5
68mm 71mm 76mm
för åberopades plötsligt gamla häxföreställningar hos människor när de samtidigt tog del i en modern politik som byggde på demo-krati? Vi kommer inte åt svaren, menar Auslander, om vi ser på afri-kanska häxföreställningar som något arkaiskt eller exotiskt, isole-rade från historiska och sociala processer.29 I stället uttrycker de något om samtiden, i detta fall motsättningar inom samhället och de yngre männens ekonomiska besvikelser. I riten finns en poten-tial att uttrycka dessa motsättningar och att försöka överbrygga dem, i alla fall temporärt. Auslander vill inte reducera häxföreställ-ningar till att bara vara en folklig förklaring till det som väst istället skulle kunna uttrycka i en vetenskaplig analys. Den häxjakt han såg utspela sig har sin specifika kontext i ett lokalt samhälle som utsätts för förändringar via den globala marknadsekonomin och där män-niskor försöker förstå och kontrollera sin vardag.
Ngonis häxjakt är avhängig klass, genus och generation som till-sammans uttrycks i det som Auslander kallar moralisk geografi, det vill säga verkliga skeenden blandas med lokala tolkningar. Det finns föreställningar om hur människor och varor rör sig i landskapet och häxkraft är ett sätt att förklara denna rörelse mellan det lokala och globala. Ritualen använder sig därför inte bara av inhemska, lokala symboler utan väver ihop dessa med andra hämtade från storsam-hället: skolor, läkekonst, byråkratiska institutioner, motorvägar och vägspärrar. Det är den lokala människans sätt att omfatta ett ske-ende hon redan från början inte kan se hela effekten av. Resultatet blir lokalt inbäddade föreställningar (”kartor”) där yngre män plöts-ligt kan ge sig på respekterade äldre kvinnor.
Auslander beskriver en karismatisk häxjägare, Doctor Moses, som 1988 hade stor framgång i Chipata-provinsen och som han följde på rundresor i landsbygden. Flera unga män berättade för honom hur Doctor Moses lyckosamt rensade landskapet från häxor, men hans metoder väckte också uppmärksamhet i provinsen, eftersom det förekom mycket våld mot äldre i ritualen. Vid sina besök bör-jade Moses med att dela upp byn i två linjer, en kvinnorad (som var längst) och en mansrad. Varje linje var också uppdelad efter ålder.
Unga män deltog i ritualen som ett slags ordningsvakter. En rituell tvagning ingick för att förhindra den oönskade häxkraften. Moses inledde sedan undersökningen med att en och en fick komma fram
29 Auslander 1993:168.
C M 9/12 10/13
11/14,5
68mm 71mm 76mm
till hans ”förhörscirkel”. Vid detta tillfälle var han besatt av den bib-liska anden Johannes och han använde sig av en liten handspegel som han kallade Temperatur. Nummer ropades ut, där de unga till-delades låga sådana (1–10). De togs ur cirkeln och fick så många rak-bladssnitt inristade i sina kroppar som numret angav. Sedan smeta-des en svart antihäxkraftsmedicin in i såren med hjälp av ett gummiverktyg.
När det blev de äldre kvinnornas tur, tog förhöret längre tid. De utfrågades om de sysslade med häxkraft och man undersökte också deras hus för att leta efter mediciner och nyanga, ett horn som kan skada och döda andra. Äldre kvinnor fick ofta ett högt nummer och en större mängd rakbladssnitt och därmed smetades mera medicin på dem än de yngre. I några fall gjordes rakbladssnitten vid ryggra-dens slut, en slags förödmjukelse för de utsatta, eftersom åskådarna skrattade åt att lite mer privata delar visades upp. En medelålders kvinna, Sarah, protesterade mot denna behandling och gick däri-från, men hon tvingades snabbt tillbaka av Moses anhängare, fick be om ursäkt och finna sig i att få inristningar på sin kropp.
Innan Moses kom fanns det konflikter mellan de yngre och de äldre i byn. Det var de yngre som krävde ”doktorns” ankomst. I vissa delar av Zambia är det vanligt att häxjägare har förbindelser med Zionistkyrkan. Denna församling ses som lite suspekt av andra kristna församlingar. Att kyrkan blivit framgångsrik, trots sin kon-flikt med andra, mer etablerade kyrkor, kan bero på flera faktorer.
Ett skäl kan vara att predikanterna reser mycket och upplevs gräns-överskridande, både geografiskt och andligt. Ett annat kan vara att de använder kroppen som rituellt redskap, vilket passar bra på häx-kraftsbesatthet, som ses som en kroppslig egenskap. Predikanterna kan således här blanda både det traditionella tänkandet och det nya i samhället för att foga samman mönster, anpassade för de rådande förhållandena.
Det var de yngre männen som samlade in pengar för att betala kostnaderna för häxjägaren. De som inte gav ett bidrag kunde kriti-seras och varnas för att bli nästa offer. Eftersom insamlingen inte räckte till hela betalningen av Moses tjänster, tog de unga männen tillfälliga jobb i jordbruket för att täcka underskottet. Bland dessa skapades en heroisk känsla av att de arbetade för att befria samhället från häxplågan, något de uttryckte i sånger på fälten.
C M 9/12 10/13
11/14,5
68mm 71mm 76mm