3 Dokument- och Litteraturstudie
2. Det finns vissa som hävdar att privat initiativrätt innebär en rättighet för en enskild att inleda ett planärende. Denna definition motsvarar allmänna förvaltningsrättsliga
4.4 Förändrat arbetssätt
På frågan om arbetssättet kommer förändras vid upprättande av ny- eller ändrad detaljplan efter lagförslagets antagande så svarar projektutvecklare 1 att det inte kommer bli någon större förändring. De arbetar redan på det sättet som föreslås enligt lagförslaget och är positiva till att fler kommuner vågar släppa fram privat initiativ och att lagförslaget
konkretiseras. Lagförslaget blir snarare ett förtydligande än ett nytt arbetssätt enligt henne.
Projektutvecklare 1 menar däremot att lagförslaget ger en tydligare press på kommunen att ge svar på de utredningar som exploatören tagit fram och att förslaget kan leda till att det frigörs resurser hos kommunen då privata aktörer i större utsträckning kan driva detaljplanearbetet.
Projektutvecklare 1 menar även att kommunen kan allokera sina resurser till de aktörer som behöver hjälp med planarbetet vilket ofta är mindre och mer oerfarna. Det kan leda till att processen snabbas på för dem. Vid bygglov och startbesked gör kommunen en kontroll på byggherren om den har kapacitet att genomföra projektet, lämnar in intyg m.m. Det leder till olika processer hos olika byggherrar beroende på kompetens. Detta arbetssätt kan införas i tidiga skeden med privat initiativrätt för detaljplaner. En stor projektutvecklare får mycket ansvar själv, medan en liten projektutvecklare får mer vägledning av kommunen.
Projektutvecklare 1 berättar att planintressenten kan styra över arbetet med alla konsulter redan idag och betalar dessutom för de utredningar som tas fram. Myndighetsutövningen och kommunens kompetens påverkas inte om mer ansvar kommer över på planintressenten istället för kommunen. Det blir ingen skillnad med privat initiativrätt jämfört med idag eftersom det i praktiken redan genomförs på det sättet. Ansvaret ligger alltid kvar hos kommunen, även om konsulter tagit fram underlag, det gäller både planintressentens eller kommunens konsulter. Anledningen är att kommunen har planmonopol så därför har de ansvaret för allt material som tas fram. Planintressenten ska däremot inte driva sådana frågor och utredningar där det finns konflikter mellan allmänna och enskilda intressen. Exempelvis gamla byggnader som är viktig kulturmiljö, där måste kommunen ta ställning till att ha kvar dem och att ny bebyggelse ska anpassas. De kommunala intressena kan bara kommunen ha koll på.
Kommun 1 säger att arbetssättet egentligen inte kommer ändras så mycket. Det som kommer behöva göras är att kommunen ska kvantifiera vad som ska utredas. Dessutom kan den
enskilde direkt kontakta länsstyrelsen vilket i teorin skulle minska arbetsbördan på kommunen och därmed ett ändrat arbetssätt. Däremot kan en mer långtgående privat initiativrätt där kommunen kvantifierar vilket material som krävs och sen låter konsulter anlitade av byggherren ta fram materialet leda till att kommunen får mindre att göra - och blir en bestämmande funktion som myndighet - istället för en utförande. Det har däremot blivit en konkurrens mellan konsulterna som gör detaljplanerna och planarkitekterna hos kommunen.
Svaret från kommunens planarkitekter är ofta att byggherrarnas konsulter inte håller måttet, men det borde kommunen släppa och istället våga ge ifrån sig ansvar till byggherrens konsulter och istället agera endast som myndighet. Det finns en rädsla hos kommunen att någon annan ska komma in och göra deras arbete och att de ska förlora sin makt.
Projektutvecklare 2 anser att arbetssättet inte kommer förändras efter lagförslaget. Det är svårt med besked även när kommunen samtalar med länsstyrelsen. Varför skulle då privata få tydliga besked från dem, när kommunen har svårt att få tydliga besked? Dessutom har
Länsstyrelsen redan idag högt tryck och de skulle få högre arbetsbelastning av förslaget.
Projektutvecklare 3 förklarar att rollerna mellan kommun och projektutvecklare förändras och det är helt nödvändigt. Det är inget problem med att kommunen lämnar över mer ansvar till projektutvecklare. Det kan hända att kommunen tar en mer tillbakadragen roll och låter de privata sköta det mesta istället.
Projektutvecklare 4 menar att lagförslaget bekräftar och förtydligar ett redan befintligt arbetssätt, vilket projektutvecklaren är positivt inställd till.
Projektutvecklare 5 säger likt projektutvecklare 4 att lagförslaget inte kommer leda till någon större förändring. Det har senaste åren blivit fler och komplexare utredningar gör att
detaljplaneringen drar ut på tiden. Det är ovanligt i Stockholm att kommunen gör utredningar eller beställer dem. Vanligast är det att projektutvecklaren har ansvaret för utredningar och beställer dem själv.
Kommun 2 medger att arbetssättet med privat initiativrätt används redan idag i kommunen.
Därmed har utredningen redan gjort så att kommunen ändrat sitt arbetssätt. Det är en kommunal angelägenhet att bedriva planeringen. Kommunens ställning påverkas ej av lagförslaget.
Projektutvecklare 6 anger att kommunens roll skulle kunna förändras. Det skulle kunna vara en begränsning ur kompetens-synpunkt och rekrytering. Kommunen borde göra skillnad på olika detaljplaner så att aktörerna har olika roller beroende på vad för typ av projekt i omfattning m.m.
Projektutvecklare 7 förklarar att det beror på upplägget i de olika projekten hur inblandade kommunen är. Kommunen har dock alltid kvar sin myndighetsroll.
Kommun 3 säger att det nya arbetssättet innebär mer krav på att redogöra utredningar.
Kommunen måste ändra sitt arbetssätt eftersom fastighetsägare kommer kunna kräva att kommunen redogör vilka utredningar som ska tas fram. Kommunen måste granska utredningar som exploatören tar fram. Kommunen får en annan roll till att mer bli en granskande roll, istället för att göra utredningar själv. Det kommer uppstå nya frågor i kommunen som de måste behandla rörande vilket innehåll det ska vara i utredningarna. Hur tar kommunen betalt för det när planen inte är startad? Behöver de förändra taxan? Kan de ta ut avgifter innan planen startat?
Kommun 3 förklarar också att inte alla planer går att jobba med på detta sätt.
De planer som går borde kommunen dock ge exploatören mer ansvar, men kommunen har myndighetsansvaret kvar. En fråga är också, kan kommunen lita på exploatören? De vill bara göra en god affär, speciellt en viktig fråga om det gäller något känsligt ämne eller
avvägningar. Kommunen är bättre på att företräda det allmänna intresset. För exploatören är det mer viktigt med planeringskompetens hos för det nya arbetssättet, eftersom exploatören får ett förändrat arbetssätt. De företag i kommunen som haft planeringskompetens har lyckats mycket bra när de fått göra större delar av processen.
Kommun 4 säger att förhoppningsvis kommer lagförslaget leda till en effektivisering av arbetssätt. Det ställer krav på att kommunerna tänker i förväg. Kommunen ska ta tag i de frågor i stora drag, som inte kan tas av andra. Översiktsplaneringen kan bli mer vägledande och tydliggöra vad kommunen vill. Kommun 4 tror på att jobba mer med kommunalt drivna planprogram och att vision och kommunala intressen måste fortsätta hållas ihop. Har
kommunen processer som synkar bra brukar det fungera bra i slutändan. Det är inte 100%
säkert att det blir snabbare processer av lagförslaget.
Vidare förklarar kommun 4 att det är bra att kommunen sitter i förarsätet, eftersom
kommunen är den som bäst representerar det allmänna intresset. De gör planförslag som är bra för alla. Däremot är kommunen även till för de som vill utveckla kommunen. Så länge som projektutvecklaren uppfyller kommunens övergripande mål med rätt kvalité så ska inte kommunen dra i handbromsen för projektutvecklare.