5 Analys och diskussion
6.1 Förslag till framtida studier
● Hur används privat initiativrätt efter att lagförslaget införs?
Det vore intressant att undersöka vilka effekter privat initiativrätt får efter det införts i PBL.
● Hur kan detaljplaner bli överklagade i mindre utsträckning?
Det finns stora tidsvinster i detaljplaneprocessen om de var färre överklaganden. Om det ska bli en snabbare detaljplaneprocess i helhet är detta en intressant aspekt att undersöka.
● Hur hade en bindande översiktsplan påverkat detaljplaneprocessen?
I Norge är motsvarigheten till översiktsplan juridiskt bindande, medan i Sverige är
översiktsplaner vägledande. Hur skulle det påverka detaljplaneprocessen att införa juridiskt bindande översiktsplaner i Sverige och vilka effekter skulle det få?
Referenser
Bet. 2014/15:CU10. Planering och byggande. Stockholm: Sveriges Riksdag Boverket. (2014). Vad är en detaljplan. Hämtad 2021-05-18 från
https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/planering/detaljplan/detaljplaneinstrumente t/vad-ar-detaljplan1/
Boverket. (2017). Beräkning av behovet av nya bostäder till 2025. Hämtad från Boverket:
https://www.boverket.se/globalassets/publikationer/dokument/2017/berakning-av-behovet-av -nya-bostader-till-2025.pdf
Boverket. (2020). Regionala byggbehovsberäkningar 2020–2029. Hämtad 2021-05-18 från https://www.boverket.se/sv/samhallsplanering/bostadsmarknad/bostadsmarknaden/behov-av-bostadsbyggande/byggbehovsberakningar/
Bowen, G. A. (2009). Document Analysis as a Qualitative Research Method. Qualitative Research Journal, 9(2), 27-40. doi:10.3316/QRJ0902027
Bramley, G. (2007). The Sudden Rediscovery of Housing Supply as a Key Policy Challenge.
Housing Studies, 22(2), 221-241. doi:10.1080/02673030601132847
Burell, K., & Kylén, J.-A. (2003). Metoder för undersökande arbete: sju-stegsmodellen.
Stockholm: Sanoma Utbildning
Byggföretagen. (2020). Bostadsbyggande och planprocessen - Vad bör göras? Och vad bör inte göras? Hämtad från Byggföretagen:
https://byggforetagen.se/app/uploads/2020/02/Bostadsbyggande-och-planprocessen-Vad-b%
C3%B6r-g%C3%B6ras-och-vad-b%C3%B6r-inte-g%C3%B6ras.pdf
Caldera, A., & Johansson, Å. (2013). The price responsiveness of housing supply in OECD countries. Journal of Housing Economics, 22(3), 231-249. doi:10.1016/j.jhe.2013.05.002 Cars, G., Kalbro, T., & Lind, H. (2013). Nya regler för ökat bostadsbyggande och bättre infrastruktur. Stockholm: SNS Förlag.
Denscombe, M. (2000). Forskningshandboken - för småskaliga forskningsprojekt. Lund:
Studentlitteratur.
Dir. 2017:6. En utvecklad översiktsplanering. Hämtad från:
https://www.regeringen.se/49005b/contentassets/4af6527f84b8468598e0dfc5c49dbd45/en-ut vecklad-oversiktsplanering-dir-2017_6.pdf
Glaeser, E. L., & Gyourko, J. (2003). The impact of building restrictions on housing affordability. (Session 2: Affordable housing and the housing market). Economic Policy Review (Federal Reserve Bank of New York), 9(2), 21.
Glaeser, E. L., & Ward, B. A. (2009). The causes and consequences of land use regulation:
Evidence from Greater Boston. Journal of Urban Economics, 65(3), 265-278.doi:
10.1016/j.jue.2008.06.003
Guest, G., Bunce, A., & Johnson, L. (2006). How Many Interviews Are Enough? Field Methods, 18(1), 59-82.doi: 10.1177/1525822X05279903
Gurran, N., & Phibbs, P. (2013). Housing supply and urban planning reform: The recent Australian experience, 2003-2012. International Journal of Housing Policy, 13(4), 381-407.
doi: 10.1080/14616718.2013.840110
Gyourko, J., & Saiz, A. (2006). CONSTRUCTION COSTS AND THE SUPPLY OF HOUSING STRUCTURE. Journal of Regional Science, 46(4), 661-680.doi:
10.1111/j.1467-9787.2006.00472.x
Holme, I. M., & Krohn Solvang, B. (1997). Forskningsmetodik, Om kvalitativa och kvantitativa metoder. Lund: Studentlitteratur AB.
Inggårde, J., & Fors, V. (2015) Transaktioner av byggrätter (Masteruppsats). Stockholm:
Institutionen för Fastigheter och Byggande, Kungl. Tekniska Högskolan. Hämtad från https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:817097/FULLTEXT01.pdf
Kalbro, T. & Lindgren, E. (2017). Bostadsbyggande och planprocessen. Vad bör göras? Och vad bör inte göras? Rapport 2017:1 från Fastighetsvetenskap, KTH. Stockholm.
Kalbro, T. (2007). Markexploatering: Juridik, ekonomi, teknik och organisation. Stockholm:
Norstedts Juridik AB.
Kalbro, T., & Lindgren, E. (2015). Markexploatering. Norstedts Juridik AB.
Kallio, H., Pietilä, A.-M., Johnson, M., & Kangasniemi, M. (2016). Systematic
methodological review: Developing a framework for a qualitative semi-structured interview guide. Journal of Advanced Nursing, 72(12), 2954-2965.doi: 10.1111/jan.13031
Knaap, G.-J., Meck, S., Moore, T., & Parker, R. (2007). Do we know regulatory barriers when we see them? An exploration using zoning and development indicators. Housing Policy Debate, 18(4), 711-749.doi: 10.1080/10511482.2007.9521619
Kylén, J.-A. (2003). Metoder för undersökande. Stockholm: Bonnier utbildning.
Lagrådsremiss. (2021). Privat initiativrätt – planintressentens medverkan vid detaljplaneläggning. Hämtad från
https://www.regeringen.se/4904a9/contentassets/220df326eaf94d02b848f51b08b629c0/privat -initiativratt--planintressentens-medverkan-vid-detaljplanelaggning.pdf
Meen, G., & Nygaard, C. (2011). Local Housing Supply and the Impact of History and Geography. Urban Studies (Edinburgh, Scotland), 48(14), 3107-3124.doi:
10.1177/0042098010394689
Motion 2020/21:3946. med anledning av prop. 2020/21:131 Privat initiativrätt – planintressentens medverkan vid detaljplaneläggning. Hämtad från
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/motion/med-anledning-av-prop-2020 21131-privat_H8023946
Motion 2020/21:3957. med anledning av prop. 2020/21:131 Privat initiativrätt – planintressentens medverkan vid detaljplaneläggning. Hämtad från
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/motion/med-anledning-av-prop-2020 21131-privat_H8023957
Pickvance, C. G. (2001). Four varieties of comparative analysis. Journal of Housing and the Built Environment, 16(1), 7-28. doi:10.1023/A:1011533211521
Prop. 2020/21:131. Privat initiativrätt – planintressentens medverkan vid detaljplaneläggning. Hämtad från
https://www.regeringen.se/4955f6/contentassets/b76b7bb0fadd4841b565328be6c38ff2/privat -initiativratt--planintressentens-medverkan-vid-detaljplanelaggning-prop.-202021131.pdf Regeringen. (2021). Privat initiativrätt – planintressentens medverkan vid
detaljplaneläggning. Hämtad 2021-05-24 från
https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/lagradsremiss/2021/01/privat-initiativratt--plan intressentens-medverkan-vid-detaljplanelaggning/
Remiss av SOU 2019:9. Privat initiativrätt – planintressentens medverkan vid detaljplaneläggning. Hämtad från
https://www.regeringen.se/remisser/2019/03/remiss-av-sou-20199-privat-initiativratt--planint ressentens-medverkan-vid-detaljplanelaggning/
Rsk. 2014/15:180. Stockholm: Näringsdepartementet. Hämtad från
https://data.riksdagen.se/fil/C75847E8-EBC2-4BEE-BC5F-3C37D4ED46BC
Saunders, M., Lewis, P., & Thornhill, A. (2016). Research for business students. Seventh edition. Harlow: Pearson Education Limited
SFS 1987:10. Plan- och bygglag. Stockholm: Socialdepartementet.
SFS 1994:847. Lag om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk, m.m. Stockholm:
Socialdepartementet.
SFS 1998:808. Miljöbalk. Stockholm: Miljödepartementet.
SFS 2010:900. Plan- och bygglag. Stockholm: Finansdepartementet.
SFS 2017:900. Förvaltningslag. Stockholm: Justitiedepartementet.
Silverfur. R. (2020, 28 september). Förslag om privat initiativrätt räcker inte hela vägen.
Fastighetstidningen. Hämtad från
https://fastighetstidningen.se/forslag-om-privat-initiativratt-racker-inte-hela-vagen/
Sjöstrand, C., & Stanislawska, D. (2012). Planprocessen – En nulägesanalys
(Masteruppsats). Stockholm: Institutionen för Fastigheter och Byggande, Kungl. Tekniska Högskolan. Hämtad från
http://kth.diva-portal.org/smash/get/diva2:530490/FULLTEXT01.pdf
Socialdemokraterna. (2019). Sakpolitisk överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet de gröna. Hämtad från Socialdemokraterna:
https://www.socialdemokraterna.se/download/18.1f5c787116e356cdd25a4c/1573213453963/
Januariavtalet.pdf
SOU 2005:77. Får jag lov? Om planering och byggande. Stockholm: Näringsdepartementet.
SOU 2008:68. Bygg - helt enkelt. Stockholm: Näringsdepartementet.
SOU 2013:34. En effektivare plan och bygglovsprocess. Stockholm: Näringsdepartementet.
SOU 2017:64. Detaljplanekravet. Stockholm: Näringsdepartementet.
SOU 2018:46. En utvecklad översiktsplanering. Stockholm: Näringsdepartementet.
SOU 2019:9. Privat initiativrätt - Planintressentens medverkan vid detaljplaneläggning.
Stockholm: Näringsdepartementet.
Worthington, A. C. (2012). The quarter century record on housing affordability, affordability drivers, and government policy responses in Australia. International Journal of Housing Markets and Analysis, 5(3), 235-252.doi: 10.1108/17538271211243580
Yin, R. (2018). Case study research and applications : Design and methods. Sixth edition.
Los Angeles: SAGE.
Åfreds, J. (2017, 24 januari). Byggherrar kan få göra egna detaljplaner. Byggindustrin.
Hämtat från
https://www.byggindustrin.se/affarer-och-samhalle/stadsplanering/byggherrar-kan-fa-gora-eg na-detaljplaner
Bilaga 1
Intervjumall
Frågeställningar:
● Hur föreslås den svenska varianten av privat initiativrätt vara utformad? Vad menas med privat initiativrätt?
● Hur skiljer den sig från motsvarande lagstiftning i Norge?
● Vilka motiv finns för de olika varianterna?
● Hur anser svenska kommuner och projektutvecklare att den föreslagna lagstiftningen kommer att påverka deras arbetssätt?
● Vilka positiva och negativa effekter kan den föreslagna lagstiftningen få?
Informera om:
● Anonymitet (om så önskas)
● Sammanställning av intervjun till intervjupersonen?
● Är det okej att spela in intervjun?
● Informanten får hoppa över frågor eller avsluta intervjun när denne önskar.
Vi börjar intervjun med att introducera oss själva och sedan förklarar lite kort om ämnet. Därefter får respondenten introducera sig.
○ Vad jobbar du med? Vad har du för bakgrund och kompetens?
Frågebatteri
● Bakgrund till lagförslaget
○ Den 18 mars 2021 överlämnade regeringen en proposition för privat
initiativrätt till riksdagen. I propositionen föreslås att kommunen i ett positivt planbesked enligt PBL ska redovisa vilket planeringsunderlag som sannolikt kan behövas vid en detaljplaneläggning, om en planintressent har begärt det.
Regeringen föreslår även att planintressenten ska få möjlighet att begära att länsstyrelsen yttrar sig över vilket planeringsunderlag som kan behövas för att länsstyrelsen ska kunna ta ställning till planläggningen gällande länsstyrelsens ansvarsområden, det vill säga gällande riksintressen, strandskydd och hälsa och säkerhet. Regeringen föreslår vidare vissa förtydligande i PBL, bland annat att det ska framgå i lagtexten att de underlag som behövs när en
detaljplan tas fram, även får tas fram av annan än kommunen. Kommunen har dock kvar ansvaret för att säkerställa att underlaget är korrekt och tillförlitligt.
○ Regeringen skriver att syftet med förslagen är att möjliggöra snabbare planprocesser genom ökad förutsebarhet och att planintressenten ska kunna påbörja arbetet att ta fram planeringsunderlag innan kommunen har påbörjat planläggningen. Regeringen föreslår att lagändringarna ska träda i kraft den 1 augusti 2021.
● Bakgrund till fråga 1: 3 olika definitioner av privat initiativrätt, från olika utredningar:
○ 1. en enskild har rätt att ansöka om planbesked (finns idag i PBL)
○ 2. en enskild har rätt att inleda ett planärende (Denna definition motsvarar allmänna förvaltningsrättsliga principer om enskildas rätt att inleda ett ärende hos en förvaltningsmyndighet, samt att förvaltningsmyndigheten har rätt att ställa krav på innehållet i den enskildes framställning och förelägga den enskilda att avhjälpa brister i framställningen (finns idag i bland annat Miljöbalken)
○ 3. en enskild har rätt till privat planläggning, (Detta är hur det fungerar i Norge), eller i vart fall utökade möjligheter för en planintressent att medverka i den kommunala detaljplaneläggningen. Privat planläggning förutsätter även rättigheten att ansöka om planbesked som i punkt 1.
● Definition planintressent, från propositionen:
○ en fastighetsägare, byggherre eller någon annan som tar initiativ till en planläggning (planintressent)
● Bakgrund till fråga 4 (från olika remissinstanser, både kommuner och företag)
○ Att lagförslaget knappt kommer ha någon påverkan jämfört med hur kommuner och planintressenter arbetar idag är något som många
remissinstanser resonerar kring. Anledningen till det är att den typ av privat initiativrätt som föreslås av regeringen redan utövas hos vilka kommuner. Å andra sidan är det bra att det som redan utövas i praktiken skrivs ned i lagtexten anser vissa remissinstanser.
Generella frågor
1. Det råder delade menar om vad privat initiativrätt är? Vad anser ni att privat initiativrätt innebär?
2. Vilka positiva och negativa effekter kan lagförslaget om privat initiativrätt få?
a. (Blir effekterna av lagförslaget annorlunda med en liten kommun eller mindre företag som planintressent jämfört med om de vore stora?)
3. Kommer ert arbetssätt förändras om lagförslaget införs? Hur i så fall?
4. Vissa kritiker till lagförslaget menar att det inte kommer innebära någon större förändring jämfört med idag. Håller ni med? varför/varför inte?
5. Är ni positiva eller negativa till lagförslaget i sin helhet? Varför/varför inte?
Mer detaljerade frågor kopplade till förslagets utformning
6. Finns det något problem med att översiktsplaner i Sverige inte är juridiskt bindande?
Vad i så fall? Borde översiktsplaner bli juridiskt bindande eller inte?
7. Finns det problem med att planintressenter inte är tillräckligt involverade i planprocessen? Om ja, hur ska dem bli mer involverade?
8. Vad för material ska en projektutvecklare bidra med till planutredningen? Hur
kvalitetssäkrar kommunen materialet som en privat planintressent tagit fram? Behövs det riktlinjer och vem tar fram det?
9. Hur påverkas kommunens roll som myndighet? Borde en privat planintressent få genomföra samråd? varför/varför inte?
10. Varför/varför inte borde kommunen ha en tidsfrist på sig vid olika steg i
detaljplaneprocessen? Exempelvis en skyldighet att genomföra samråd inom en viss tid för att få snabbare processer.
TRITA TRITA-ABE-MBT-21407