Potentiella positiva effekter

Nedan presenteras en tabell på de positiva effekter som lagförslaget kan få. Effekterna är presenterade utan någon speciell ordning. I analysen kommer de viktigaste effekterna belysas.

Tabell 3. Sammanfattning av positiva effekter Sammanfattning av positiva effekter Tidsvinster

Effektivare resursfördelning hos kommunen Enskilda kontaktar länsstyrelsen

Kortare plankö

Kommer in fler planer till kommunen, som kan välja ut de bästa planerna Tydligare vilka utredningar som krävs

Ökad öppenhet och tydlighet där det framgår vem som gjort vad i utredningen Sätter press på kommunen och länsstyrelsen

En egen anlitad plankonsult undviker problemet med personalomsättning hos kommunerna Lagen tydliggör det som tillämpas i praktiken

Förhoppningsvis kommer fler kommuner byta arbetssätt

Använder kompetens bättre, om exploatören har mer kompetens är det bättre att de gör utredningarna

Tar exploatören fram utredningar istället för kommunen slipper de gå igenom processen i lagen om offentlig upphandling

Fler aktörer och mer konkurrens inom byggsektorn Ökad förutsebarhet

Mer involverade planintressenter

Regeringen förklarar att förslagen kommer att möjliggöra snabbare planprocesser genom ökad förutsebarhet och att planintressenten ska kunna påbörja arbetet att ta fram

planeringsunderlag innan kommunen har påbörjat planläggningen (prop. 2020/21:131).

Moderaterna anser också att förslaget möjliggör snabbare planprocesser och håller med regeringen (Motion 2020/21:3957).

Sverigedemokraterna anser att förslaget om privat initiativrätt till detaljplaner kan ge positiva effekter i form av kortare planprocesser, fler aktörer och mer konkurrens inom byggsektorn (Motion 2020/21:3946).

Flertalet remissinstanser anser att förslaget har fördelar med effektivare planprocesser och mer involverade planintressenter. (Remiss av SOU 2019:9)

Projektutvecklare 1 kommer in på positiva effekter av lagförslaget. Det finns en tydlig tidsvinst i att den privata aktören får en möjlighet att samordna och utnyttja sin egen kompetens i tidigt skede vilket ger en ökad trygghet och minskad risk. Det finns en tydlig fördel att få hålla i taktpinnen och minska sitt beroende av kommunens resurser som det ofta är brist på. Tidsvinsten kan vara upp till 2 år i och med att flera stora kommuner i Sverige har en plankö innan de påbörjar handläggningen på upp till 2 år.

Projektutvecklare 1 tar även upp en positiv effekt av lagförslaget i form av ändringen i lagtext som medger möjlighet att kontakta länsstyrelsen på egen hand och begära information om vilka frågor som de kommer bedöma som knäckfrågor för ett eventuellt utvecklingsprojekt.

Det finns en tydlig fördel att själv få prata med länsstyrelsen och ta del av deras åsikter och intressen redan tidigt i projektet så att det inte kommer överraskningar senare i projektet. Det blev helt enkelt lättare att själv få prata med länsstyrelsen och inte behöva passa

informationen via kommunen.

Kommun 1 säger att fördelarna med privat initiativrätt är klart övervägande. En positiv effekt är att den enskilda kan ta fram erforderliga handlingar och när aktören söker planbesked kan kommunen ge svar på vilka utredningar som behövs göras och kvantifiera detta. Därefter kan processen startas på en gång vilket kommer ge tidsvinster. Det kommer ge vinster eftersom kan utkräva från kommunen vilka utredningar som ska göras och sätta igång processen själv innan formell planstart. Det är en stor vinst att komma igång med utredningen på en gång.

Det finns annars ett problem med att den enskilda skickar in en ansökan, men kommunen inte drar igång detaljplaneprocessen och det drar ut på tiden. En annan faktor är att den enskilde kan vända sig till länsstyrelsen själv för att fråga om detaljplaneläggningen är förenligt med länsstyrelsens och statliga intressen vilket är en vinst i och med att planintressenten annars måste vänta på att kommunen ställer denna fråga till länsstyrelsen. Däremot är det

länsstyrelsen idag som är proppen i systemet, då de inte hinner ha hand om de ärenden som kommer in idag. Att planintressenten direkt kan fråga länsstyrelsen om planerna är i linje med deras riktlinjer, avseende tex kulturmiljö eller riksintressen ökar förutsägbarheten för utvecklaren i tidigt skede.

Projektutvecklare 2 förklarar att flertalet av de stora kommunerna i Sverige

saknar resurser att jobba med fler detaljplaner då det redan är en plankö. Projektutvecklare 2 förklarar att en positiv effekt med lagförslaget är att det förtydligar möjligheten att kom

överens med kommunen att exploatören gör stora delar av arbetet med egna konsulter, medan en handläggare från kommunen agerar bollplank. Projektutvecklare 2 understryker att

kommunen håller i samrådet och i myndighetsutövandet, medan projektutvecklaren håller i taktpinnen när det gäller detaljplaneprocessen i övrigt.

Projektutvecklare 8 förklarar att fördelarna är att byggherren tidigt har möjlighet att ställa frågan till kommunen och länsstyrelsen vilka utredningar som krävs och därefter påbörja arbetet för att spara tid. Det är även fördel att ha möjlighet att kunna diskutera direkt med länsstyrelsen istället för att behöva prata med kommunen som i sin tur ska prata med länsstyrelsen och återkomma.

Projektutvecklare 3 förklarar att det finns en klar fördel med privat initiativrätt, och det beskrivs med utgångspunkt från Norges plansystem och det avser är det kommer in fler ansökningar om planbesked i och med privat initiativrätt vilket medför ett större underlag för kommunen att välja det bästa alternativet bland de fler förslag som kommit in.

Projektutvecklare 4 säger att en fördel med lagförslaget är att det tydliggörs tidigt vad för underlag som behövs och att exploatören principiellt kan tvinga kommunen att tydliggöra vad som behövs för att utveckla ett specifikt område. Projektutvecklare 4 tror att det här kommer leda till en ökad öppenhet och tydlighet där det framgår vem som gjort vad i utredningarna.

Projektutvecklare 4 fortsätter och lägger till att det finns en fördel i att projektutvecklaren kan kontakta länsstyrelsen direkt om frågor som länsstyrelsen har mandat att svara på om i tidigt skede. Projektutvecklare 4 menar att kommunen inte alltid har kunskap i alla frågor och då kan det vara en fördel om projektutvecklaren pratar direkt med länsstyrelsen.

Projektutvecklare 4 poängterar även att det finns en fördel i att projektutvecklaren pratar direkt med länsstyrelsen om de frågorna som länsstyrelsen ansvarar för, då det annars kan komma inspel från länsstyrelsen i sent skede vilket kan leda till förseningar. En övergripande generell fördel är att det sätter press på kommunen och länsstyrelsen i och med att de måste svara på frågan om vilka utredningar som behövs i tidigt skede och därmed är processen igång.

Projektutvecklare 5 förklarar att privat initiativrätt har positiva effekter och förklarar detta med hjälp av ett exempel från ett tidigare projekt i Norrtälje. De fick då anlita en egen konsult som de tillsammans med tar fram allt underlag samt plankartan. Kommunen hade inte tid och resurser att genomföra stora delar av arbetet, vilket var varför de själva fick dra stora delar av lasset och överlämna material till kommunen. Processen gick snabbare och smidigare jämfört med andra planer som genomfört “på vanligt vis”. Projektutvecklare 5 tror på ett system med certifierade plandrivare hos kommunen, så att de stora företagen får större tillit från

kommunen och kan genomföra stora delar av arbetet själva, likt det exempel som togs upp om projektet i Norrtälje.

Projektutvecklare 5 säger också att det är positivt med egen kontakt med Länsstyrelsen, för att då får de mer input i tidigt skede, istället för att Länsstyrelsen håller inne på allt till de ska

pröva planen. Det är fördelaktigt med utlåtande från Länsstyrelsen tidigt vad som är viktigt i området.

Kommun 2 förklarar att positiva effekter med privat initiativrätt är kortare tider utan ledtider.

Dessutom blir det tydligare vilka utredningar som krävs under detaljplanearbetet. Detta arbetssätt används redan i kommunen och utredningen har redan ändrat på kommunens arbetssätt. Lagförslaget tydliggör nu det som tillämpas i praktiken.

Projektutvecklare 6 säger att det finns fördelar för fastighetsägaren som vill utveckla själv, eftersom privat initiativrätt ger mer säkerhet. Det är bra att kommunen talar om när arbetet startar. Då är det fler enskilda aktörer som vågar ta risken att ta fram underlag i tidigt skede.

En till positiv effekt är att kommunen har inte alltid kompetens att beställa utredningar, därför det är bra att fastighetsägaren får göra det. Stockholms stad jobbar redan enligt det

arbetssättet att privata aktörer tar fram de flesta utredningarna och förhoppningsvis kommer fler kommuner börja jobba så efter lagförslaget införs.

Projektutvecklare 7 förklarar att det finns fördelar med privat initiativrätt och tydliggör detta med ett exempel i form av ett pilotprojekt. Byggaktörsdriven detaljplan heter pilotprojektet.

De själva äger marken och efter ansökan om planbesked anlitar de sedan en plankonsult, vilken de tillsammans med tar fram allt underlag som krävs för detaljplanen. Kommunen ritar plankartan utifrån underlag och granskar materialet. Skillnaden är att de själva betalat för plankonsulten. Det blir en annorlunda process och de blir då mer inblandade i processen.

Fördelen att anlita plankonsult själv är för då jobbar projektutvecklaren med samma person genom hela processen. Annars är det vanligt på kommunen, att personalen har hög

omsättning, vilket innebär att projektutvecklaren får ofta en ny handläggare och det gör att processen tar längre tid.

Ytterligare en fördel enligt projektutvecklare 7 är att privat initiativrätt ska få igång fler detaljplaner för att det är plankö. Det blir så eftersom projektutvecklaren gör större del av arbetet själv och anlitar en egen plankonsult. Det blir även kortare interna ledtider, jämfört med ledtiderna gentemot kommunen.

Slutligen förklarar projektutvecklare 7 att det är efterfrågat sedan länge att projektutvecklaren ska kunna kontakta Länsstyrelsen själva. Detta ses som en mycket bra positiv effekt. Det är nämligen så att ofta kommer Länsstyrelsen in för sent i processen och kan komma in med nya frågor, vilket inte nödvändigtvis är utrett från början. Därför är det bra att få prata med

Länsstyrelsen i tidigt skede, så projektutvecklaren får höra vilka frågor som är aktuella och dessutom att projektutvecklaren får sköta den kontakten själv istället för att höra det från kommunens håll i efterhand.

Kommun 3 anser att momenten i detaljplaneprocessen ska göras där det är som mest effektivt. Med det menas att vissa saker är exploatören bättre på att göra än kommunen.

Exempelvis när exploatören ska ta fram en utredning, även fast de använder samma konsult som kommunen kan det ändå vara bättre att exploatören tar fram dem, eftersom då behövs

inte Lagen om offentlig upphandling tillämpas, vilket sparar tid. Lagförslaget om privat initiativrätt medför också bättre lagarbete mellan kommunen och exploatören. Det blir mer att de gör projektet tillsammans, fast med olika och tydligare roller.