I avsnittet följer en kortare beskrivning av den miljö barnen vistas i dagligen. Förskolans dagsprogram ger rika tillfällen för barnen att möta texter och bilder. På morgonen när föräldrar läser information kan barnen få en första kontakt med skriven text. Många föräldrar kommenterar också de små ”utställningar” med tillhörande text som pedagogerna har dokumenterat och som finns över-skådligt uppsatta på väggar och dörrar. Inne på avdelningen fortsätter doku-mentationen av förskolans verksamhet. Barnen har förutom text- och bildmiljön tillgång till böcker som de bläddrar och läser i, vilket vi kommer att få se i det följande.
I en låg öppen bokhylla i tamburen står barnens pärmar som är barnens egen portfolio16 och uppe på hyllplanet ligger olika föremål med text skriven på vita papper som berättar vad barnen funnit på promenaderna i omgivningen. Ovan-för hyllan hänger Blombladet, Ovan-förskolans veckovisa informationsblad, som Ovan-
15 Samtliga pedagoger har genomgått förskollärarutbildning.
16 Portfolion är en A4-pärm som innehåller fotografier, text och barnens bildskapelser. Barnens föräldrar började fylla pärmen med fotografier på sina barn och på familjen som tagits före förskolestarten. Pärmen fylls successivt med nya foton och text om barnets uppleverser i förskolan.
I studien benämns de vuxna som arbetar i förskolan för pedagoger15 eller ”vuxna” och annars med namn som givits dem i denna studie. När jag är med i exemplen skriver jag ”EB”. Barnen som befinner sig i åldrarna från ungefär ett och ett halvt år till cirka tre år, benämns vid fingerade namn samt de yngsta barnen eller barnen. Barnens ålder har nedtecknas tillsammans med exemplen och har satts inom parentes.
Som tidigare nämnts handlar inte studien om ett enskilt barn. Det är de mönster för litteracitet som framkommit och barnens erövrande av litteracitet samt karaktären på samspel som yttrar sig som är av intresse. Det medför att vissa barn finns med i högre omfattning än andra, vilket kan bero på skillnader i lek- och samvaromönster och möjligen även i olika engagemang i litteracitetsaktivi-teter. Genom en noggrann granskning och urval av exempel har jag dock ansträngt mig att ta med så många av barnen som möjligt som finns i gruppen och som varit involverade i olika litteracitetshändelser. Detta utan att för den skull ge avkall på mångfalden i exemplen.
Förskolans text – teckenmiljö
I avsnittet följer en kortare beskrivning av den miljö barnen vistas i dagligen. Förskolans dagsprogram ger rika tillfällen för barnen att möta texter och bilder. På morgonen när föräldrar läser information kan barnen få en första kontakt med skriven text. Många föräldrar kommenterar också de små ”utställningar” med tillhörande text som pedagogerna har dokumenterat och som finns över-skådligt uppsatta på väggar och dörrar. Inne på avdelningen fortsätter doku-mentationen av förskolans verksamhet. Barnen har förutom text- och bildmiljön tillgång till böcker som de bläddrar och läser i, vilket vi kommer att få se i det följande.
I en låg öppen bokhylla i tamburen står barnens pärmar som är barnens egen portfolio16 och uppe på hyllplanet ligger olika föremål med text skriven på vita papper som berättar vad barnen funnit på promenaderna i omgivningen. Ovan-för hyllan hänger Blombladet, Ovan-förskolans veckovisa informationsblad, som Ovan-
15 Samtliga pedagoger har genomgått förskollärarutbildning.
16 Portfolion är en A4-pärm som innehåller fotografier, text och barnens bildskapelser. Barnens föräldrar började fylla pärmen med fotografier på sina barn och på familjen som tagits före förskolestarten. Pärmen fylls successivt med nya foton och text om barnets uppleverser i förskolan.
äldrarna läser högt ur med sina barn på armen. Pedagogernas avsikter med Blombladet uttrycks på följande sätt:
[Blombladet] är ett mycket värdefullt forum för oss. Brevet är ett komplement till den dagliga kontakten och en metod som gör att vi slipper stå och ”mässa” till alla och riskera att någon missar viktig information. Vår ambition är att breven ska ge er kunskap och information om den dagliga verksamheten. Att ni ska känna er delaktiga och känna trygghet när era barn är hos oss. (Blombladet 2004, v.8).
På garderobsdörrarna i tamburen hänger ofta bilder som barnen gjort och även foton med text från olika upplevelser som barnen varit med om under dagarna. När de inte längre är aktuella byts de ut mot nya.
I matrummet finns ett mindre skrivbord, med tillhörande korgstol som används av pedagogerna för administration. Telefonen finns också här. Datorn som används för skrivandet av bland annat Blombladet finns i ett närliggande rum, senare nyttjat som målarrum. I samband med en senare omgruppering flyttades datorn långt från avdelningen. Matrummet har också en generöst tilltagen blå vuxensoffa, av mig kallad ”lässoffan”, där föräldrar ofta slår sig ner vid lämning och hämtning av sina barn. Soffan tjänar också som ett ställe där barnen mornar sig efter sovvilan. Nedanför soffan på golvet, i en stor korg finns böcker som pedagogerna lånar från det närliggande biblioteket. Efter en tid fästs foton på varje familj upp på väggen ovanför soffan med vägledande text om vilka perso-ner som hör till respektive familj. Här ges barnen möjlighet att hålla kontakt med mamma och pappa under dagen och ofta talar barnen med varandra om sina familjer. I detta rum återfinns även barnens alster på väggarna, åtföljda av en text, ”Albins pinne”, ”Majas sten”. Efter arbetet med Sagan om vanten, har barnen, med stöd av djuren och pedagogerna, ritat de olika djuren som ingår i den. Varje barn har också målat varsin bild på en vante där sedan alla djuren klistras fast, varefter bilderna fästs upp på en vägg. Dessutom får barnen erfara texter och bilder som finns på olika föremål som mjölkpaket, burkar och kläder och som ständigt omger barnen. När barnens pärminnehåll skall förnyas med bilder som pedagogerna tagit på barnen i olika situationer, kan det barn det gäller uppmuntras att vara med och berätta om vad som finns på fotot. Pedago-gen skriver ned det sagda vilket bidrar till att pärmens innehåll blir mer känt för barnen samtidigt som de blir delaktiga arbetsprocessen.
äldrarna läser högt ur med sina barn på armen. Pedagogernas avsikter med Blombladet uttrycks på följande sätt:
[Blombladet] är ett mycket värdefullt forum för oss. Brevet är ett komplement till den dagliga kontakten och en metod som gör att vi slipper stå och ”mässa” till alla och riskera att någon missar viktig information. Vår ambition är att breven ska ge er kunskap och information om den dagliga verksamheten. Att ni ska känna er delaktiga och känna trygghet när era barn är hos oss. (Blombladet 2004, v.8).
På garderobsdörrarna i tamburen hänger ofta bilder som barnen gjort och även foton med text från olika upplevelser som barnen varit med om under dagarna. När de inte längre är aktuella byts de ut mot nya.
I matrummet finns ett mindre skrivbord, med tillhörande korgstol som används av pedagogerna för administration. Telefonen finns också här. Datorn som används för skrivandet av bland annat Blombladet finns i ett närliggande rum, senare nyttjat som målarrum. I samband med en senare omgruppering flyttades datorn långt från avdelningen. Matrummet har också en generöst tilltagen blå vuxensoffa, av mig kallad ”lässoffan”, där föräldrar ofta slår sig ner vid lämning och hämtning av sina barn. Soffan tjänar också som ett ställe där barnen mornar sig efter sovvilan. Nedanför soffan på golvet, i en stor korg finns böcker som pedagogerna lånar från det närliggande biblioteket. Efter en tid fästs foton på varje familj upp på väggen ovanför soffan med vägledande text om vilka perso-ner som hör till respektive familj. Här ges barnen möjlighet att hålla kontakt med mamma och pappa under dagen och ofta talar barnen med varandra om sina familjer. I detta rum återfinns även barnens alster på väggarna, åtföljda av en text, ”Albins pinne”, ”Majas sten”. Efter arbetet med Sagan om vanten, har barnen, med stöd av djuren och pedagogerna, ritat de olika djuren som ingår i den. Varje barn har också målat varsin bild på en vante där sedan alla djuren klistras fast, varefter bilderna fästs upp på en vägg. Dessutom får barnen erfara texter och bilder som finns på olika föremål som mjölkpaket, burkar och kläder och som ständigt omger barnen. När barnens pärminnehåll skall förnyas med bilder som pedagogerna tagit på barnen i olika situationer, kan det barn det gäller uppmuntras att vara med och berätta om vad som finns på fotot. Pedago-gen skriver ned det sagda vilket bidrar till att pärmens innehåll blir mer känt för barnen samtidigt som de blir delaktiga arbetsprocessen.