För det första skulle det vara intressant att i fler fallstudier pröva de slutsatser och bidrag som presenterats i denna avhandling. Därigenom finns det potential att vidareutveckla avhandlingens kunskapsbidrag, framförallt genom att nya aspekter kanske kan uppmärksammas i organisationer med andra förutsättningar.
En annan idé är att djupare studera hur organisationer kan rekonstruera
organisatoriska kunskaper och mer grundligt undersöka hur organisationer kan få sina medarbetare att artikulera sina kunskaper. Härvid skulle det även vara intressant att utveckla kunskap om hur organisationer kan bedriva rekonstruktion
och utveckling av kunskapsverksamhetens processer.
Ett ytterligare förslag till en fortsatt studie är att fördjupa förståelsen för
gemensam kunskap. All verksamhet med mer än en aktör ställer krav på gemensam kunskap. Hur påverkas olika aktörer av olika typer av
verksamhetsobjekt (produkter, tjänster, klienter, eller dylikt) och hur ser samspelet ut mellan aktörerna och deras respektive kunskapsinnehav?
En sista idé är att gå vidare med betydelsen av kommunikation och dialog. En hypotes är att om organisationer är framgångsrika i sin kunskapsdialog och kunskapsreflektion kan de komma långt med och nå många fördelar genom sina respektive kunskapsverksamheter. Vidare kan det finnas ett värde i att artikulera och systematisera kunskaper i hur-, vad-, varför- och vem-kunskaper för att enklare tillgängliggöra kunskaper och kunna identifiera kunskapskällor.
Med detta sagt ska jag avrunda denna avhandling med en hypotes:
Organisationers kunskapsverksamheter handlar om kommunikation. Kunskapsverksamheten kräver ett ledningsengagemang och en insikt om kunskapsverksamhetens värde och betydelse. Därtill erfordrar en framgångsrik kunskapsverksamhet att samtliga aktörer har viljan att dela med sig av och söka nya kunskaper, samt att de tar initiativ till att göra detta.
Referenser
Adelman C, Jenkins D & Kemmis S (1977) ”Re-thinking Case Study” i
Cambridge Journal of Education, Iss 6, pp 139-150.
Allee V (1997) The Knowledge Evolution – Expanding Organizational
Intelligence. Newton, MA: Butterworth-Heinemann.
Alvesson M (1992) Ledning av kunskapsföretaget. Exemplet Enator. Stockholm: Nordstedts Juridikförlag.
Alvesson M & Sköldberg K (1994) Tolkning och reflektion. Vetenskapsfilosofi
och kvalitativ metod. Lund: Studentlitteratur.
Allwood C M (1999) ”Vetenskapsfilosofi och psykologisk forskning” i Allwood C M & Erikson M G (1999) [red] Vetenskapsteori för psykologi och andra
samhällsvetenskaper. Lund: Studentlitteratur.
Allwood C M & Erikson M G (1999) [red] Vetenskapsteori för psykologi och
andra samhällsvetenskaper. Lund: Studentlitteratur.
Anttila M (1999) Kompetensförsörjning – företagets viktigaste process. Stockholm: Ekerlids Förlag.
Araï D (1999) Introduktion till kognitiv psykologi. Lund: Studentlitteratur.
Arbetslivscentrum (1979) ALLFA-utredningen – Fallstudie inom PAAS- projektet – en lägesrapport. Stockholm: Arbetslivscentrum1979:14.
Argyris C (1991) ”Teaching Smart People to Learn”, Harvard Business Review, May-June, Vol 69, Iss 3, pp 99-109.
Argyris C, Putnam R & McLain Smith D (1985) Action Science – Concepts,
Methods, and Skills for Research and Intervention. San Francisco: Jossey Bass.
Argyris C & Schön D A (1978) Organizational learning: A theory of action
perspective. Reading, MA: Addison-Wesley.
Argyris C & Schön D A (1996) Organizational Learning II – Theory, Method,
and Practice. Reading, MA: Addison-Wesley.
Atkinson R C & Shiffrin R M (1968) “Human memory: A proposed system and its control processes” i Spense K W & Spence J T [eds] (1968) The
psychology of learning and motivation. London: Academic Press.
Austin J (1962) How to do things with words. Oxford: Oxford University Press. Austin J (1979) ”Performative utterances”, i Urmson J O & Warnack G J [eds]
(1979) Philosophical Papers. Oxford: Oxford University Press.
Axelsson B (1996) Kompetens för konkurrenskraft. Källor, drivkrafter och
Ayas K (1997) Design for learning for innovation. Delft, Nederländerna: Eburon Publishers.
Barley S R & Orr J E (1997) Between Craft and Science. Technical Work in U.S.
Settings. Ithaca: Cornell University Press.
Bartlett C A & Ghoshal S (1993) “Beyond the M-form: Toward a managerial theory of the firm, Strategic Management Journal, Vol 14, pp 23-46.
Bengtsson M & Olofsson F (1997) Erfarenhetsåtervinning – en studie av hinder
mot erfarenhetsåtervinning samt åtgärder för att överkomma dessa. Rapport SPD-97.02, Umeå: Umeå Universitet, Institutionen för informatik.
Bengtsson M & Thorwall L (1997) Vad påverkar utvecklingstiden i
systemutvecklingsprojekt? – En studie av organisatoriska och förutsättningsmässiga faktorer. Umeå: Umeå Universitet, Institutionen för informatik.
Berger P L & Luckmann T (1979) Kunskapssociologi – Hur individen uppfattar och formar sin sociala verklighet. Stockholm: Wahlström & Widstrand.
Bergstrand B-O, Lundgren C & Söderström P (1993) Den dolda skattkistan.
Människan och IT-lösningar i balansräkningen. Lund: Studentlitteratur.
Boisot M H (1995) Information Space: A Framework for Learning in
Organizations, Institutions and Culture. London: Routledge.
Björkegren C (1999) Learning for the next project. Bearers and barriers in
knowledge transfer within an organisation. Thesis No 787. Linköping: Linköping Studies in Science and Technology.
Björkman T & Lundqvist K (1986) Yrkeskunnande och datorisering. Stockholm: Statskontoret.
Bråten I (1991) ”Vygotsky as Precursor to Metacognitive Theory: 1. The Concept of Metacognition and its Roots”. Scandinavian Journal of Educational
Research, Vol 35, Iss 3, pp 179-193.
Cabena P, Hadjinian P, Stadler R, Verhees J & Zanasi A (1997) Discovering
Data Mining – From Concept to Implementation. New Jersey: Prentice Hall PTR.
Carmona S & Perez-Casanova G (1993) “Organizational Forgetting and Information Systems”, Scandinavian journal of Management, Vol 9, Iss 1, pp 29-44, 1993.
Castells M (1998) Informationsåldern. Ekonomi, samhälle och kultur.
Nätverkssamhällets framväxt. Band 1. Göteborg: Diadalos AB.
Checkland P (1991) “From Framework through Experience to Learning: the essential nature of Action Research”, i Nissen H-E, Klein H K, Hirschheim R [eds] (1991) Information Systems Research: Contemporary Approaches and
Choo C W (1998) The Knowing Organization. How Organizations Use
Information to Construct Meaning, Create Knowledge, and Make Decisions. Oxford: Oxford University Press.
Collins M m fl (1998) Fem röster om Knowledge Management –
kunskapsledning för kunskapsdelning. Cepro Management Report.
Stockholm: Cepro.
Daft R & Weick K (1984) “Towards a Model of Organizations as Interpretation Systems”, Academy of Management Review, Vol 9, Iss 2, pp 284-295.
Dahlbom B (1999) ”The New Informatics” i Ljungberg F [ed] (1999) Informatics
in the Next Millennium. Lund: Studentlitteratur.
Davenport T & Prusak L (1998) Working Knowledge – How Organizations
Manage What They Know. Boston, MA: Harvard Business School Press. Deming W E (1993) The New Economics for Industry, Government, Education.
Cambridge, MA: MIT Centre for Advanced Engineering Study.
Derrida J (1988) Limited Inc. Evanston, IL: Northwestern University Press. Dretske F I (1981) Knowledge and the flow of information. Oxford: Blackwell. Dreyfus H L (1986) Mind over Machine. The Power of Human Intuition and
Expertise in the Era of the Computer. New York: Free Press.
Drucker P E (1993) Post-Capitalist Society. Oxford: Butterworth Heinemann. Edvinsson L & Malone M S (1997) Intellectual Capital – The proven way to
establish your company’s real value by measuring its hidden brainpower. London: Piatkus Ltd.
Ehn P (1995) ”Informatics – design for usability”, i Dahlbom B [ed] (1995) The
infological equation. Essays in honor of Börje Langefors. Gothenburg Studies of information systems 6. Göteborg: Göteborgs univeristet.
Ellström P-E (1992) Kompetens, utbildning och lärande i arbetslivet. Problem,
begrepp och teoretiska perspektiv. Stockholm: Publica.
Ellström P-E (1999) Lärande och kompetensutveckling i ”magra
organisationer”: problem och möjligheter. Centrum för studier av människa, teknik och organisation (CMTO), Linköpings universitet. Bidrag till konferensen Magra organisationer i arbetslivet, Stockholm, 7 oktober, 1999. Engeström Y (1996) “Developmental work research as educational research”,
Nordisk Pedagogik, Vol 16, Iss 3, pp 131-143.
Engeström Y (1999) ”Innovative learning in work teams: Analyzing cycles of knowledge creation in practice”, i Engeström Y, Miettinen R & Punamäki R- L [eds] (1999) Perspectives on Activity Theory. Cambridge: Cambridge University Press.
Eriksson O (1999) “A Generic Communication Model Based on Habermas’ and Searle’s Versions of Speech Act Theory”, i Proceedings or the Fourth
International Workshop on the Language Action Perspective (LAP99) in Copenhagen: Internationella Handelshögskolan i Jönköping.
Fagrell H (1999) ”An Alternative Perspective on Knowledge Management”, i Ljungberg F [ed] (1999) Informatics in the Next Millennium. Lund: Studentlitteratur.
Falk T (1997) ”Elektronisk Affärskommunikation och den nya affärslogiken”, i
Visioner och verklighet: En idéskrift om affärslogistik, ss 10-33. Stockholm: Posten Logistik 1997.
Falk T & Olve N-G (1996) IT som strategisk resurs – Företagsekonomiska
perspektiv och ledningens ansvar. Malmö: Liber-Hermods.
Fiol C & Lyles M (1985) ”Organizational Learning”, Academy of Management
Review, Vol 10, Iss 4, pp 803-813.
Freedman J (1997) ”Creating and managing knowledge”, Management
Accounting, Vol 78, Iss 11, May 1997, pp 62-63.
Föllesdal D, Wallöe L & Elster J (1993) Argumentationsteori, Språk och
Vetenskapsfilosofi. Stockholm: Thales.
Garvin D A (1993) ”Buildning a Learning Organization”, i Harvard Business
Review on Knowledge Management (1998). Boston, MA: Harvard Business School Press.
Glaser B & Strauss A L (1967) The Discovery of Grounded Theory: Strategies
for Qualitative Research. Chicago: Aldine Publishing.
Goldkuhl G (1993) Välgrundad Metodutveckling. Linköping: Linköpings universitet, Institutionen för Datavetenskap.
Goldkuhl G (1996) ”Ett ämne i, om och för förändring”, i
Installationsföreläsningar av professorerna vid Internationella
Handelshögskolan 12 oktober 1996. Jönköping: Internationella
Handelshögskolan.
Goldkuhl G (1998) Kunskapande. Linköping: CMTO, Linköpings universitet. Goldkuhl G (1999) The grounding of usable knowledge: An inquiry in the
epistemology of action knowledge. Presenterad vid HSS99 i Borlänge. Linköping: CMTO, Linköpings universitet.
Goldkuhl G & Lyytinen K (1984) “Information systems specification as rule reconstruction”, i Bemelmans T [ed] Beyond productivity: Information
systems development for organizational effectiveness. Amsterdam, North- Holland.
Goldkuhl G & Nilsson E (2000a) ”Ökad IT-användning – vad händer med organisationers och människors förmåga?” i Lennerlöf L [red] Avveckla eller
utveckla? En antologi om verksamhetskonsekvenser i magra organisationer. Uppsala: Rådet för Arbetslivsforskning.
Goldkuhl G & Nilsson E (2000b) Organisational Ability – constituents and
congruencies. Linköping: CMTO Research Paper, no 2000:03. Presented at the 42nd Annual Conference of the Operational Research Society. Stream: ‘Knowledge and Learning – a Socio-technical Perspective’, 12-14 September 2000, University of Wales, Swansea.
Goldkuhl G & Röstlinger A (1988) Förändringsanalys. Arbetsmetodik och
förhållningssätt för goda förändringsbeslut. Lund: Studentlitteratur.
Goldkuhl G & Röstlinger A (1998) Praktikbegreppet – En praktikgenerisk
modell som grund för teoriutveckling och verksamhetsutveckling. Linköping: Linköpings universitet, Institutionen för Datavetenskap.
Goldkuhl G & Röstlinger A (1999) ”Expanding the Scope – From Language Action to Generic Practice”, in Goldkuhl G et al [eds] Proceedings of the
Fourth International Workshop on the Language Action Perspective on Communication Modeling (LAP2000), Copenhagen, Denmark.
Gummesson E (1991) Kvalitetsstyrning i tjänste- och serviceverksamheter. Forskningsrapport 91:4. Centrum för tjänsteforskning. Karlstad: Högskolan i Karlstad.
Guthrie W K C (1999) Grekiska filosofer – Från Thales till Aristoteles. Översättning av Stefan Englund. Nora: Bokförlaget Nya Doxa. Originalets titel: The Greek Philosophers from Thales to Aristotle (1950) Methuen & Co. Göranzon B [red] (1983) Datautvecklingens Filosofi – Tyst kunskap och ny
teknik. Stockholm: Carlson & Jönson Bokförlag AB.
Göranzon B (1990) Det praktiska intellektet – Datoranvändning och yrkeskunnande. Stockholm: Carlsson Bokförlag.
Göranzon B (1998) ”En mötesplats för reflektion”, i Hoberg C [red] (1998)
Precision och improvisation – Om systemutvecklarens yrkeskunnande. Stockholm: Dialoger.
Habermas J (1979) Communication and the Evolution of Society. London: Heinemann.
Habermas J (1984) The Theory of Communicative Action, Volume One, Reason
and the Rationalization of Society. Boston: Beacon Press.
Haglund T & Ögård L (1995) LivsLångt Lärande – en arbetsmodell för
kompetensutveckling och för att skapa en lärande organisation. Uppsala: Konsultföretaget AB.
Hammarén M (1999) Ledtråd i förvandling. Om att skapa en reflekterande
Hammer M (1990) ”Reengineering work: Don’t automate, obliterate”, Harvard
Business Review, Vol 68, Iss 4, Jul/Aug 1990, pp 104-112.
Hammer M & Champy J (1993) Re-engineering the Corporation. A manifesto for
business revolution. London: Nicholas Brealey Publishing.
Hansen M T, Nohria N & Tierney T (1999) ”What’s your strategy for managing knowledge?”, Harvard Business Review, Vol 77, Iss 2, Mar/Apr, pp 106-116. Hansson H (1998) Kollektiv kompetens – en studie av skicklig interaktiv
handling. Göteborg: Bokförlaget BAS.
Hedberg B (1981) ”How Organizations Learn and Unlearn”, i Nyström P C & Starbuck W H [eds] Handbook of Organizational Design. London: University Press.
Hellgren B & Löwstedt J (1997) Tankens företag – kognitiva kartor och
meningsskapande processer i organisationer. Stockholm: Nerenius & Santérus Förlag.
Hoberg C [red] (1998) Precision och Improvisation. Om systemutvecklarens
yrkeskunnande. Stockholm: Dialoger.
Holm J (1999) ”Lova inte mer än vad du kan hålla”, i Computer Sweden Strategi, nr 8, oktober, s 4.
Huber G (1991) ”Organizational learning: The Contributing Processes and Literatures”, Organization Science, Vol 2, Iss 1, pp 88-115.
Hurme I (1998) Knowledge management i USA. Utlandsrapport USA 9815. Stockholm: Sveriges Tekniska Attachéer.
Hörberg P (1994) Vinnande tjänster. Stockholm: Tjänsteförbundet.
Jaworski J (1996) Synkronicitet. Att fånga livets sammanträffanden. Malmö: Egmont Richter AB.
Josefson I (1991) Kunskapens former – Det reflekterade yrkeskunnandet. Stockholm: Carlsson Bokförlag.
Jönsson S (1991) ”Action research”, i Nissen H-E, Klein H K & Hirschheim R [eds] (1991) Information systems research: Contemporary Approaches and
Emergent Traditions. North-Holland: Elsevier Science Publishers B.V. Keen K (1988) Vad är kompetens? Malmö: Mitt Förlag AB.
Keen P G W (1991) ”Relevance and rigor in information systems research: Improving quality, confidence, cohesion and impact”, i Nissen H-E, Klein H K & Hirschheim R [eds] (1991) Information Systems Research:
Contemporary Approaches and Emergent Traditions. IFIP. North-Holland: Elsevier Science Publishers B.V.
Keen P G W (1997) The Process Edge – Creating Value Where It Counts. Boston, MA: Harvard Business School Press.