innehåll om jag varit deras ordinarie lärare? Vi bör därför notera att den avidentifierade formen som fallstudien har använt sig av, kan ha bidragit till att elever bidragit med så rikt material. Ur ett didaktiskt perspektiven kan vi fråga oss om eleverna skulle ha valt andra narrativ om jag varit deras ordinarie lärare som planerade att fortsätta använda materialet i samma klass? Ur ett forskningsperspektiv kan metoden av att endast ha träffat eleverna vid ett tillfälle ha bidraget med så rikt material. Skulle resultatet att sett annorlunda ut om en forskare följt klassen i flera veckor och lärt känna dom, skulle eleverna då valt att dela lika rikt material?
Notera även att denna studie inte har nämnt att andra forskare har talat om hur människor räds av att berätta om sina upplevelser för eleverna (förutom som en risk i informationen till studien), utan har bäddat med en attityd kring att övernaturliga berättelser finns hos ungdomar, genom att bland annat berätta om den engelska studie som visade att var tredje ungdom tror på döda andar (det här kan också ha påverkat elevernas val av berättelser och temafrågor som innehåller spöken och döda andar).330
Det här ställer vidare frågor om undervisningsformen och om hur det kan ha påverkat eleverna samt deras attityder.
Eleverna har även fått svara huruvida de ansåg att passet var intressant, resultatet av 22 kommentarer indikerande om att eleverna fann det intressant. Detta ger en övergriplig positiv bild till lektionsupplägget, även om det kan riktas en del kritik till hur denna studie har använt en ledande fråga till att undersöka intresset.331 Tidigare forskning av Sjödin visar att lärare har fångat upp ett elevintresse kring övernaturliga fenomen men att lärarna tenderat att övertolka detta intresse.332 Hur betydande var det här passet egentligen för eleverna? Sjödin tidigare resultat bör noteras som ett potentiellt motargument till att elevernas intresse även i denna studie är övertolkat. Även då 19 kommentarer av 16 närvarande elever visade på ett intresse och ingen kommentar talade emot,333 så säger inte det så mycket om vad vilken betydelse fallstudien hade för dessa elever. En mer pedagogisk fråga som visade något om vad eleverna fångade upp från passet hade varit en mer givande metod vid denna intressekoll.
7.3 Förslag till vidare forskning
Resultatet från denna studie ger endast ögonblicksbilder från en elevgrupp, och därmed föreslås att vidare jämföra hur fler elever i andra klasser skulle möta temat övernaturliga upplevelser. Vidare forskning föreslås undersöka närmare betydelsen av att fråga om just upplevelser, i stället för tro.
En fråga utifrån resultatet och tidigare forskning är hur meningsbärande det är för eleverna att reflektera över sina egna uppleva berättelser? Sjödin beskriver att ungdomar tror på övernaturliga upplevelser, men vi vet inte hur central denna tro är.334 Denna
330 Francis och Williams 2009, s. 20–24.
331 Se bilaga 8 Stolpmanus för fallstudien och avsnitt 5.5 Elevernas nyfikenhet och förförståelse av
temat.
332 Sjödin 1995, s. 138.
333 Se avsnitt 5.5 Elevernas nyfikenhet och förförståelse av temat. 334 Sjödin 2002, s. 75, 85.
79
undersökning visar att eleverna även har övernaturliga upplevelser, men vi vet inte vilken betydelse eleverna upplever att den har. Utifrån narrativteori har analysen av resultatet visat på meningsbärande betydelse för eleverna, men denna studie säger ingenting om hur eleverna anser att det är betydelsefullt att reflektera kring existentiella frågor utifrån deras egna narrativ. De här meningsbärande egenskaperna föreslås att forskas vidare om. Vilka känslor väcks hos eleverna vid mötet med deras narrativ, och vad har känslorna för betydelse för eleverna? I vidare mening vore det även intressant att undersöka hur narrativen påverkar elevernas syn på sin egen och andras identiteter, samt om och hur detta i praktiken kan verka brobyggande för att förstå andra människor och öka tolerans.
Fallstudien har prövat hur ett lektionsupplägg kring temat övernaturliga upplevelser kan byggas, och resultatet visar att eleverna själva bidrar med rikt material i egna upplevelser och frågor kring existentiell kontext. I denna uppsats nämns flera förslag kring hur läraren skulle kunna arbeta vidare med dessa frågor utifrån läroplanen, men detta vidare lektionsgenomförande behöver planeras närmare och beprövas. Vidare forskning föreslås undersöka om och hur elevernas egna narrativ och temafrågor kan fungera som en resurs i fortsatt undervisning i temat övernaturliga upplevelser. Fortsätter
det att främja elevernas intresse för religionskunskapen? Hjälper det eleverna att se likheter och skillnader i olika svar och främjar det en mångfacetterad syn som ökar tolerans?
Vidare forskning föreslås även undersöka vilken utsträckning attityder kring övernaturliga upplevelser som läraren presenterar i klassrummet påverkar elevernas inställning till området, och hur detta påverkar huruvida eleverna vill dela upplevelser från deras informella lärmiljöer eller inte.
Följande kommer flertal förslag om vidare forskning att presenteras utifrån ett fokus kring själva processen av fallstudiens genomförande som lektionsupplägg.
Först kan vi utifrån metoddiskussionen kring hur avidentifieringen kan ha påverkat elevernas svar, föreslås en vidare forskning om betydelsen av att eleverna får vara avidentifierade vid både forskning och skolarbeten som berör övernaturliga upplevelser.
Ur ett allmändidaktiskt perspektiv så kan det frågas hur elevernas engagemang och interaktionen mellan eleverna påverkades av att använda en chattfunktion, där alla elever fortlöpande kunde kommunicera med varandrapå ett avidentifierat sätt.Det var ett stort engagemang i att skriva i chatten, nya kommentarer inkom ständigt. Vissa kommentarer antyder om att eleverna hjälpte varandra att formulera frågor, som om de spann vidare på varandras frågor. Det vore intressant att vidare undersöka hur denna interaktion påverkade eleverna på individ och gruppnivå, samt att i vidare forskning pröva om lika rikt material inkommer när eleverna är identifierade såsom avidentifierande i chatten.
Vid skillnader av elevernas gemensamma- och individuella temafrågor så var det i helklass som frågor av skämtsam karaktär uppstod. Vidare forskning föreslås därmed även att undersöka fördelar och nackdelar med att eleverna lättsamt får reflektera kring övernaturliga frågor i interaktion med sina klasskamrater och privat för sig själv.
80
8. Sammanfattning
Den här studien har tagit avstamp i frågor om hur religionsundervisning kan legitimeras för eleverna, genom att lyfta in deras egna upplevelser samt genom att arbeta med temat
övernaturligt för att öka tolerans för andra människors religiositet.
Vi vet att det är relativt vanligt att svenskar tror på övernaturliga fenomen, ungefär 60% av svenskarna gör det.335 Forskning visar även att ungefär en tredjedel av både svenska och engelska ungdomar tror att det finns döda andar.336 Utifrån denna tidigare forskning har denna studie utgått från att det borde finnas narrativ om övernaturliga upplevelser bland eleverna i våra klassrum. Samtidigt finns det forskning som visar att svenskar har en tendens att inte se religiositet i sin egen tillvaro, utan religion är något som tilldelas andra människor.337 I klassrummet för religionskunskapsundervisning upplever ungdomar att undervisningen inte berör vardagslivet, även de elever som har en religiös tillhörighet har svårt att känna igen sig i undervisningsstoffet.338
Studiens syfte var att undersöka betydelsen av informellt lärande i religionskunskapsundervisningen genom att tillämpa gymnasieelevers berättelser om övernaturliga händelser för att skapa temafrågor kring existentiell kontext. Uppsatsen närmar sig religionsdidaktiska frågor om vilket innehåll som religionsundervisningen kan inkludera samt hur detta kan utformas.
16 tredjeårselever som läser naturvetenskapliga programmet på gymnasiet har deltagit i studien genom att medverka i en fallstudie som genomfördes hösten 2020. Fallstudie genomfördes digitalt via plattformen Zoom. Eleverna fick delta på flera övningar via ett workshopsliknande upplägg och ta del av hur frågor om existentiell kontext kan ställas till tre olika narrativ som handlade om övernaturliga upplevelser. Vidare fick eleverna via ett formulär skriftligt och avidentifierat dela med sig av upplevelser som de hört eller upplevt, svara på var dessa berättelser kommer från, samt ställa egna temafrågor kring existentiell kontext till deras egna berättelser.
Materialet har sedan bearbetats med hjälp av både kvalitativ narrativanalys och delvis kvantitativ innehållsanalys. Resultatet har senare tolkats med teoretiska ramverk från lärandeteorin pragmatismen, narrativteori och religionssociologiskteori om socialisationsprocessers betydelse.
Resultatet visar ett rikt material som består av att eleverna delat 21 olika berättelser om övernaturliga upplevelser, och sedan formulerat totalt 66 individuella – och 71 gemensamma temafrågor om existentiell kontext.
Studiens första forskningsfråga, vilken sorts berättelser om övernaturliga händelser väljer de deltagande eleverna i denna studie att återberätta?, presenteras i sex olika kategorier av
berättelser: Syner av övernaturliga varelser; Ljusfenomen; Nära-döden och intill-döden-situationer; Ljud av- eller känsla av närvaro; och sista kategorin är Déjá vu, uppenbarelser och tecken. Innehållet exemplifierar vilket undervisningsstoff som
335 Morhed 2000, s. 98–99.
336 Sjödin 1995, s. 162–163., Francis och Williams 2009, s. 20-24. 337 Thurfjell 2015, s. 111.
81
elevernas lärare med fördel skulle kunna anknyta en fortsatt religionsundervisning till, utifrån pragmatismens lärandeteorier om att anknyta undervisningen till elevernas liv utanför skolan. Studien visar att eleverna till stor del beskriver narrativen med hjälp av sinneserfarenheter som refererar till vad de sett, hört och känt.
Studiens andra forskningsfråga, i vilka socialisationsprocesser har eleverna kommit i kontakt med berättelserna?, visar att eleverna främst delat narrativ från primära
socialisationsgrupper och att majoriteten beskriver egna upplevelser.
Den tredje forskningsfråga, vilka temafrågor kring existentiell kontext väcks från berättelserna?, visar ett brett innehåll som i överlag tenderar att fråga om vad som existerar
i stället för hur eller varför något existerar. Detta exkluderar dock inte frågor om syfte
motivation och vilja, som omnämnts i samband med beskrivelser av handlingar av bland annat övernaturliga varelser. Innehållet av dessa olika varelser och av olika övernaturliga förmågor stämmer till stor del överens med tidigare forskningsresultat om övernaturliga fenomen.339 Den existentiella kontexten i temafrågorna fångar delvis upp teman som tidigare forskning visat att lärare arbetat med i form av livsfrågor, såsom döden, men som varit mindre förekommande i andra studier av existentiella frågor.340 Resultatet från uppsatsens sista forskningsfråga, vilka skillnader och likheter finns det i temafrågorna som eleverna anger efter att lyssnat på lärarens återberättade historier (formellt lärande) kontra de temafrågor som skapas av eleverna i mötet med sina egna berättelser (informellt lärande)?,
visar att eleverna genomgående under fallstudien tenderat att lyfta frågor om vad som
existerar. När eleverna ställde gemensamma frågor till de tre narrativen, som de via fallstudien fick möta som formellt lärande, så fanns det några frågor som innehöll en skämtsam jargong. Denna sorts fråga återfanns inte bland de individuella temafrågorna. I stället har några elever lyft frågor om Gud i sina enskilda temafrågor, vilket är ett tema som inte togs upp i helklass. Att prata om Gud har noterats i både forskning kring om övernaturliga upplevelser och i forskning om existentiella frågor, även om det haft en marginell betydelse i resultatet och andra frågor varit mer förekommande.341 I både innehållet av de individuellt ställda temafrågorna och de gemensamma frågorna finns det några få kritiska frågor som kan tolkas utifrån naturvetenskapliga perspektiv. Utifrån det innehåll i narrativen som temafrågorna är formulerad till, och i samläsning av de temafrågor som eleverna har ställt innan och efter de kritiska frågorna, så finns det inga skarpa motpoler mellan naturvetenskap och temat övernaturliga upplevelser. Detta liknar både perspektiv från forskning om idéer av vetenskap och det övernaturliga, och forskning som visar hur en öppenhet kan främjas i klassrummet.342 Vidare forskning föreslås undersöka: vilka tankar och känslor som väcks hos eleverna i mötet med deras egna övernaturliga upplevelser; vidare lektionsupplägg kring temat och eventuella effekter av ökad tolerans bland eleverna; betydelsen kring processarbetet vid ett tematiskt arbete med övernaturliga upplevelser såsom effekter av att eleverna får vara avidentifierad och arbeta både i grupp och individuellt.
339 Se resultatdiskussion för jämförelse av innehållet med: Sjödin 1995, Morhed 2000, Östling 2012 och Visuri 2019.
340 Jämför Falkevall 2010, s. 126., Axelson 2008, s. 218–219. 341 Visuri 2019, s. 75., Axelson 2008, s. 218–219.
82
Referenslista
Agten, Jean. 2019. ”Bibliodrama: Introducing Stories from Narrative Traditions in the Development of Young People’s Life Orientation”, i, Education sciences, vol. 9, no. 2, pp. 107.
Axelson, Tomas. 2007. Film och mening: En receptionsstudie om spelfilm, filmpublik och existentiella frågor. Uppsala: Acta Universitatis Upsalienses.
Bergdahl, Lovisa. 2015. ”Vems religion? Vilkens religionsundervisning?”, i, Religion och Livsfrågor nr 3 2015, s. 12–16.
Boréus, Kristina och Sebastian Kohl. 2018. ”Innehållsanalys”, i, Boréus, Kristina och Göran Bergström (red.) Textens mening och makt. Metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys. Lund: Studentlitteratur.
Bromander, Jonas. 2018. Medlemmar i rörelse. En studie av förändringar i Svenska kyrkans medlemskår. Svenska kyrkan: Uppsala.
Bromander, Jonas och Mia Lövheim. 2012. “Inledning”, i, Jonas Bromander och Mia Lövheim (red.) Religion som resurs? Existentiella frågor och värderingar i unga svenskars liv. Skellefteå: Artos & Norma bokförlag.
Bromander, Jonas. 2012. ”Religion som resurs: en översikt av enkätmaterialet”, i, Jonas Bromander och Mia Lövheim (red.) Religion som resurs? Existentiella frågor och värderingar i unga svenskars liv. Skellefteå: Artos & Norma bokförlag.
CODEX. Regler och riktlinjer för forskning. Läs om forskningsetik. Informerat samtycke. www.codex.vr.se (Hämtat 2020-09-14).
Cowan, Douglas och Carmen Celestini. 2019. “’America’s Dark Theologian Stephen King: A Religious Imagination Explored”, poddcast i The Religious Studies Project. Sänt: 2019-02-11 Tillgänglig vid: www.religiousstudiesproject.com (hämtad 2020-09-24)
Cusack, Carole. 2019. ”Harry Potter and the Sacred Text: Fiction, Reading and Meaning-Making”, i, Carole Cusack, Venetia Laura Delano Robertson och John W. Morehead (red.), The Sacred in Fantastic Fandom: Essays on the Intersection of Religion and Pop Culture, McFarland, 2019, pp. 16-32
Danielsson Malmros, Ingmarie. 2014. ”Den historiska berättelsen i teori och praktik”, i, Klas-Göran Karlsson och Ulf Zander (red.) Historien är närvarande. Historiedidaktik som teori och tillämpning. Lund: Studentlitteratur.
Denscombe, Martyn. 2019. Forskningshandboken. För småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur.
Dewey, John. 2004. Individ skola och samhälle. (Innehåller svensk översättning av ”My
Pedagogic Credo” som Dewey först fick publicerat i The School Journal 1897). Stockholm: Natur och Kultur.
Duppils, Sara. 2013. ”Andevärlden och den andra världen: Ungdomars och unga vuxnas samtida föreställningar om alternativa existentiella dimensioner”, i, Aura Tidskrift För Akademiska Studier av Nyreligiositet, vol. 5, pp. 73–101.
Duppils, Sara. 2015. ”Var får man tag på vampyrgift?: Sökandet efter en personlig existentiell kontext”, i, David Carlsson och Peder Thalén (red.) Det postsekulära klassrummet. Mot ett vidgat religionskunskapsbegrepp. Gävle: Högskolan i Gävle.
Falkevall, Björn. 2010. Livsfrågor och religionskunskap. En belysning av ett centralt begrepp i svensk religionsdidaktik. Institutionen för didaktik och pedagogiskt arbete. Stockholm: Stockholms universitet.
Francis Leslie J och Emyr Williams. 2009, "Contacting the Spirits of the Dead: Paranormal Belief and the Teenage Worldview", Journal of Research on Christian Education, vol. 18, no. 1, pp. 20-35.
Frisk, Liselotte. 1998. Nyreligiositet i Sverige. Ett religionsvetenskapligt perspektiv. Nora: Bokförlaget Nya Doxa.
Frisk, Liselotte och Peter Åkerbäck. 2013. Den mediterade dalahästen. Stockholm: Dialogos Förlag.
83 Geels, Antoon och Owe Wikström. 2012. Den religiösa människan. En introduktion till
religionspsykologi. Stockholm: Natur och Kultur.
Gottschall, Jonathan. 2012. The storytelling animal. How stories make us human. Boston, New York: Houghton Mifflin Harcourt, Mariner Books.
Gustavsson, Caroline. 2020. "Existential configurations: a way to conceptualise people's meaning-making",i , British Journal of Religious Education, vol. 42, no. 1, pp. 25–35. Gustavsson, Caroline. 2013. Existentiella konfigurationer: om hur förståelsen av livet tar gestalt i ett
socialt sammanhang, Institutionen för pedagogik och didaktik. Stockholm: Stockholms universitet. Holmqvist Lidh, Carina. 2016. Representera och bli representerad. Elever med religiös positionering talar
om skolans religionsundervisning. Karlstad: Karlstad University Studies.
Högskolan Dalarna. Om oss. Högskolans styrning. Organisation. Forskningsetiska nämnden (FEN). www.du.se (Hämtat 2020-09-14)
Jackson, Robert. 2016, "A Retrospective Introduction to Religious Education: An
Interpretive Approach", Discourse and Communication for Sustainable Education, vol. 7, no. 1, pp. 149–160.
Jensen, Elsebeth. 2009. ”Pedagogiskt ledarskap och samarbete i undervisning”, i, Elsebeth Jensen och Ole Løw (red.) Pedagogiskt ledarskap. Om att skapa goda relationer i klassrummet. Malmö: Gleerups utbildning.
Jensen, Mikael. 2011. ”Lärandets grunder. En introduktion”, i, Jensen Mikael (red.) Lärandets grunder. Teorier och perspektiv. Lund: Studentlitteratur.
Johansson, Katarina. 2018. Meningsskapande i samtiden. En fokusgruppundersökning om vad det innebär att tro på oförklarliga fenomen i ett sekulariserat senmodernt samhälle som Sverige. Lund: Lund universitet.
Kittelmann Flensner, Karin. 2015, Religious Education in Contemporary Pluralistic Sweden. Diss. Göteborg: Göteborgs universitet, 2015.
Klingenberg, Maria och Mia Lövheim. 2019. ”Religion i ungas liv: en introduktion?”, i, Klingenberg, Maria och Mia Lövheim (red.) Unga och religion. Troende, ointresserade eller neutrala? Malmö: Gleerups Utbildning AB
Lili, Tian och Jin Shenghua. 2006. "Spiritual beliefs among Chinese junior high school students", i, Frontiers of Education in China, vol. 1, no. 2, pp. 328–337.
Löfstedt, Malin. 2011. ”Livsfrågor på gott och ont”, i, Malin Löfstedt (red.) Religionsdidaktik. Mångfald, livsfrågor och etik i skolan. Lund: Studentlitteratur.
Milas, Goran., Boris Mlačić och Igor Mikloušić. 2012, "Paranormal Beliefs and Personality Traits in Croatia", Društvena istraživanja, vol. 21, no. 115, pp. 181–201.
Moon, Susan. 1993. "Bagheads, Christmas Trees, Family Tales, and Storytelling: One Foxfire Teacher's Venture into the World of Folklore", Hands On, no. 47, pp. 20.
Morhed, Sven-Eric. 2000. Att förklara det oförklarliga. En livsåskådningsstudie om människors tolkningar av paranormala fenomen i en vetenskaplig tidsålder. Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis.
Myndigheten för stöd till trossamfund. Kunskap. Statistik om trossamfund. www.myndighetensst.se (hämtat 2021-03-01).
Nationalencyklopedin. Uppslagsverket. Sökord ”bolid”. www.ne.se (hämtat 2021-02-02) Partridge, Christopher. H. 2004–2005. The re-enchantment of the west: Alternative spiritualities,
sacralization, popular culture, and occulture. Vols. 1–2. London: T & T Clark.
Pauka, Soikava., Treagust, David F och Bruce Waldrip, B. 2005, "Village Elders’ and
Secondary School Students’ Explanations of Natural Phenomena in Papua New Guinea", i, International Journal of Science and Mathematics Education, vol. 3, no. 2, pp. 213-238.
Reisman, Avishag. 2012. ”The ‘Document-Based Lesson’: Bringing disciplinary inquiry into high school history classrooms with adolescent struggling readers”,i, Journal of Curriculum Studies, 44:2, 233-264.
Ricœur, Paul. 1991. ”Life in Quest of Narrative”, i, David Wood (red.) On Paul Ricoeur: narrative and interpretation. Routledge, London, New York: The University of Warwick. Robertson, Alexa. 2018. ”Narrativanalys”, i, Boréus, Kristina och Göran Bergström (red.)
Textens mening och makt. Metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys. Lund: Studentlitteratur
84 Sjöborg, Anders. 2012. ”Centralt eller perifert? Ungas kontakter med religion i vardagen”, i,
Jonas Bromander och Mia Lövheim (red.) Religion som resurs? Existentiella frågor och värderingar i unga svenskars liv. Skellefteå: Artos & Norma bokförlag.
Sjödin, Ulf. 1995. En skola – flera världar. Värderingar hos elever och lärare i religionskunskap i gymnasieskolan. Lund: Plus Ultra.
Sjödin, Ulf. 2002 "The Swedes and the Paranormal", i, Journal of Contemporary Religion, vol. 17, no. 1, pp. 75-85.
Skolinspektionen. 2012. Mer än vad du kan tro. Religionskunskap i gymnasieskolan. Kvalitetsgranskande rapport 2012:3. Stockholm: Skolinspektionen.
Skolverket. 2011-a. Läroplan Gymnasieskolan. Ämne Religionskunskap. www.skolverket.se (Hämtat 2020-09-18)
Skolverket. 2011-b. Kommentarmaterial till ämnesplanen i religionskunskap i gymnasieskolan. www.skolverket.se (Hämtat 2020-09-18)
Svenska Kyrkan. 2021. Statistik. www.svenskakyrkan.se (hämtat 2021-02-11).
Säljö, Roger. 2014. ”Den lärande människan. Teoretiska traditioner”, i, Ulf P. Lundgren, Roger Säljö och Caroline Liberg (red.) Lärande Skola Bildning. Grundbok för lärare. 3 uppl. Stockholm: Natur & Kultur.
Thurfjell, David. 2015. Det gudlösa folket. De postkristna svenskarna och religionen. Stockholm: Norstedts.
Tsumakova, Emilia. 2020. Corona, Guds straff eller ren naturvetenskap? 145 gymnasieungdomars oro, stöd och religiösa förklaringar till pandemin som orsakats av covid-19. Falun: Högskolan Dalarna. Uitgeverij Averbode. Inspirantjes, bibliodrama, Jean Agten.
www.uitgeverijaverbode.be/inspirantjes (hämtat 2021-02-02).
Utinans, A., Ancane, G., Tobacyk, J.J., Boyraz, G., Livingston, M.M. & Tobacyk, J.S. 2015, "Paranormal Beliefs of Latvian College Students: A Latvian Version of the Revised Paranormal Belief Scale",i , Psychological reports, vol. 116, no. 1, pp. 116–126.
Vetenskapsrådet. 2017. God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Visuri, Ingela. 2019. Varieties of supernatural experience. The case of high-functioning autism. Huddinge: Södertörns högskola.
Visuri, Ingela. 2020a. “Supernatural experiences and autistic embodimet”, i, Tidskrift for