Stoff om övernaturliga fenomen

Om vi börjar titta på vilka övernaturliga väsen eller varelser som förekommer bland elevernas narrativ, så återkommer det varelser som berörs i andra studier och några exempel som inte är lika uppmärksammade. I likhet med resultatet från Visuris så synliggörs änglar, andar, döda anhöriga och Gud. Däremot finns det inga agenter av fiktiva karaktärer från populärkulturen i elevernas narrativ, vilket Visuris deltagare hade sällskap av. Populärkulturen nämns endast i denna studie i ett exempel om änglar. 262

Andra övernaturliga varelser som eleverna beskriver i denna studies narrativ är ”tusen tjurhövdade varelser”.263 En beskrivning som inte återfinns bland innehållet av forskning kring svenskars tro på övernaturliga fenomen.264 Bland elevernas temafrågor beskrivs även demoner, utomjordiska liv och spöken. En utmärkande del av

262 Jämför Visuri 2019, s. 73, 75., med avsnitt 5.1.1 Olika teman av upplevelser, Syner av

övernaturliga upplevelser.

263 Se avsnitt 5.1.1 Olika teman av upplevelser, Syner av övernaturliga upplevelser. 264 Morhed 2000, Sjödin 1995, Visuri 2019, Östling 2012.

69

temafrågorna handlade om just spöken,265 en kategori som särskilt uppmärksammades i Östlings tidigare kartläggning av svenskars tro på det övernaturliga.266 I en av elevernas narrativ beskrivs en gengångare, där en död bekant påträffades på kyrkogården.267 17% av svenska folket tror på gengångare, och både Sjödins svenska studie samt Francis och Williams engelska studie om ungdomarnas föreställningsvärldar visar att en tredje del av ungdomarna tror på döda andar.268 Även om denna undersökning inte säger någonting om elevernas religiösa övertygelser, så är det inte märkligt att de har kommit i kontakt med berättelser om dessa föreställningar utifrån nämnda forskningsresultat, som visar att en stor del av deras jämnåriga bär på dessa övertygelser. Sjödins forskning visar även att kontakt med döda anhöriga som en av ungdomarnas vanligaste övertygelser bland övernaturliga fenomen.269 Samtidigt visar tidigare forskning en stor del som tar avstånd i föreställning om kontakt med döda anhöriga. I den nämnda engelska studien var det 36% som absolut inte såg det möjligt att föra kontakt med döda anhöriga.270 Bland svenska befolkningen uppskattas den största majoriteten, på 85%, att aldrig ha varit i direkt kontant med en död person, medan 14% har sådana upplevelser. Intervjuröster vittnar även om attityder kring att ämnet är oseriöst.271 Vilka attityder som eleverna i fallstudien kan ha haft är inget som har undersökts eller uppmärksammats, vilket kan framföras som en kritik till denna studie.

Temat döden synliggörs på fler ställen i narrativen. Bland annat beskriver en elev synen av ett ljussken spridas från en avliden människans ansikte. En annan elev skildrade ljudet från sin döda hamster, och en tredje berättar om känslan av att övervakas av en nära avliden anhörig.272 Berättelsen för tankarna till vad som händer efter döden, och det uppskattas att närmare hälften av alla svenskar har tankar om att det finns något som existerar efter döden. 273 Flera av temafrågorna berörde döden och återfödelse, i förhållande till Sjödins studie var det förvånande många. I Sjödins studie var reinkarnation i botten, en av de kategorier som ungdomarna inte fann lika betydande som andra.274 Kan det vara som så att innehållet i de inledande narrativen speglar överrepresentation av reinkarnationstema i denna studie? Sjödin frågar vad eleverna tror på, medan eleverna i denna studie hade utrymme att brett ställa frågor till texterna om existentiell kontext, utan att fundera över sanningsanspråk. Vi vet att det inte ovanligt att tro på återfödelse, 13% av svenskarna uppskattas tro på återfödelse.275

Senare i diskussionen kommer jag återkomma till temat döden i kontexten av existentiella temafrågor i relation till religionskunskapens begrepp av livsfrågor.

265 Se avsnitt 5.4.2 Frågor om olika väsen. 266 Östling 2012, s.35, 73, 181.

267 5.1.1 Olika teman av upplevelser, Syner av övernaturliga upplevelser.

268 Morhed 2000, s. 73., Sjödin 1995, s. 162–163., Francis och Williams 2009, s.23–24. 269 Sjödin 1995, s. 80.

270 Francis och Williams 2009, s.23–24. 271 Morhed 2000, s. 62.

272 Se avsnitt 5.1.1 Olika teman av upplevelser, Ljud av- eller känsla av närvaro och Nära döden-

och intill-döden-situationer.

273 Morhed 2000, s. 62, 68

274 Sjödin 1995, s. 80. Jämför med avsnitt 5.4.3 Frågor om döden och högre makt. 275 Morhed 2000, s. 68.

70

Vid beskrivelser av övernaturliga förmågor var någon form övernaturlig koppling mellan människor vanligast i elevernas temafrågor. Näst vanligast var telepati, vars kontakt mellan människor även kan ses som någon form av koppling sinsemellan. Tidigare forskning visar att det inte är ovanligt för svenskar att tro på telepati, och att närmare en femtedel (18%) av svenskarna har upplevt telepati-likande-händelser. Likaså förekommer exempel på förmågor att se in i framtiden både i denna och tidigare studier.276 Notera att volymen av frågor kring telepati både kan spegla tidigare forskning, som visar att det är förekommande bland svenskars upplevelser, men det kan även spegla innehållet i de tre narrativen som inledningsvis lyftes i studien. Eftersom de flesta av dessa frågor är ställda i helklass, så verkar resultatet dock mer visa att tankar om telepati väcktes utifrån lektionsuppläggets narrativ. Det finns även elever som upplevt likande fenomen, vilket beskrivs i form av sanndrömmar och Déjá vu.277

Oftast beskrivs dock inte innehållet i elevernas narrativ med övernaturliga förmågor, utan eleverna återberättar ofta upplevelser knutet till ett sensoriskt perspektiv men som senare väcker tankar om det övernaturliga. Narrativen innehåller sällan de sinnen som parapsykologin beskriver som utöver de vanliga.278 I stället skildrar elevernas narrativa händelser som de sett, hört eller känt. Genom att flytta fokus till vad ungdomar upplever

och hur (med vilka sinnen) kan vi under religionskunskapen tala om innehållet på ett annat sätt, än om vi talar om vad ungdomarna tror på för övernaturliga fenomen. Elevernas narrativ innehåller exempelvis syner av olika övernaturliga varelser eller mystiska ljud. Möjligen kan upplevelser som erfarits med känsla väcka fler tankar om

ett ’sjätte sinne’, som när eleverna beskriver att de känt sig övervakad av en nära avliden anhörig.279 Resultatet svarar inte på vilken betydelse det har att lägga fokus på sensoriska upplevelser, men jag vill lyfta det utifrån tidigare forskning som har uppmärksammat att tidningsreportage ofta lyfter hur människor som upplevt något övernaturligt tidigare har varit skeptiker till det paranormala.280 Att flera elever i denna studie har beskrivit syner av något får mig att fundera på ordspråket: ”sett med egna ögon”, och på relationen mellan vetenskap och religion. Det behöver nödvändigtvis inte betyda att det finns några anspråk på att sanningsvärdera berättelserna, men det berör tankar kring hur vi talar om övernaturliga upplevelser. Hur ser det it i klassrummet? Detta kan ske genom att ställa frågor i klassrummet som relaterar till sinneerfarenheter i vad individer har sett, hört eller känt. Utan att granska vad någon

faktiskt har sett, så handlar det om att fånga upp erfarenheter som leder till existentiella

frågor och jämförelser till perspektiv som finns inom och utanför religiösa grupperingar.

276 Sjödin 1995, s. 80., Morhed 2000, s. 54, 56. Se avsnitt 5.2.1 Frågor om olika förmågor., 5.1.1

Olika teman av upplevelser., Déjá vu, uppenbarelser och tecken.

277 Se avsnitt 5.2.1 Frågor om olika förmågor., 5.1.1 Olika teman av upplevelser., Déjá vu,

uppenbarelser och tecken.

278 Morhed 2000, s. 31. Jämför med avsnitt 5.1.2 Berättelser upplevda med olika sinnen.

279 Se avsnitt 5.1.1 Olika teman av upplevelser, Ljud av- eller känsla av närvaro., 5.1.2 Berättelser

upplevda med olika sinnen.

71 7.1.2 Stoffets utmaning till definitionen av det övernaturliga Det finns inslag av både naturvetenskapliga- och övernaturliga fenomen i narrativen, utan att de båda ställs emot varandra, vilket synliggörs när två elever skriver om bolidnedslag.281 Att vetenskapliga perspektiv inte krockar med tro och upplevelser av övernaturliga fenomen stämmer överens med tidigare forsknings resultat.282 Kritiska frågor som kan härleda till naturvetenskapen synliggörs även i resultatet av temafrågor, där eleverna frågar om ’bevis’ och om något ’verkligen’ förhåller sig på ett sätt.283 I slutet av resultatdiskussionen kommer vi återkomma till dessa temafrågor.

Vidare kan vi lyfta att resultatet brottas med gränslinjen mellan det materiella och det andliga. När Lili och Shenghua skriver att flickorna i deras studie var mer intresserad för andliga frågor medan pojkarna mer för materiella, så förstår jag att begreppet materiella används som en motpol till det andliga för att fånga upp vardagliga företeelser såsom konsumtion av saker.284 Jag vill uppmärksamma att materiella ting även nämns i denna studie, om ens lite annorlunda. Deltagarna, förvånandevärt främst flickor, har beskrivit materiella ting såsom fysiska föremål som har flyttat på sig utan anledning och elektronik som startat utan strömkälla.285 Notera att det materiella inslagen inte är en ren motpol till det övernaturliga här, utan i stället utgör det materiella en central del av narrativ om övernaturlig upplevelse. Med detta sagt vill jag inte kritisera det materiella och andliga som generella motpoler, utan mer belysa hur de två kategorierna kan vara elastisk vid kontexten av narrativ om det övernaturliga.

Notera att Lili och Shenghua använder begreppet övernaturligt (supernatural) med en

betoning på människans hjälplöshet inför naturen, även om den även inkluderar religiösa övertygelser.286 Den här definitionen skiljer sig från hur andra nämnda forskare utforskat området.287 Innehållet i ungdomarnas narrativ går enligt min uppfattning till största del utanför Lili och Shenghua definition. Likaså är Francis och Williams undersökning av övernaturligt (paranormala) begränsat till fem kategorier. 288 Av dessa är det endast två: tron på spöken och att förutspå framtiden som liknar innehållet av

elevernas narrativ och temafrågor. Närmast engelska studiens kategori av svart magi

finns möjligen en temafråga i denna undersökning som handlar en förhäxad telefon och kategori djävulen finns inte alls i denna studie. Medan Francis och Williams tar upp

betydelsen av horoskop som betydande kategorisering för att fråga om övernaturliga

fenomen, så har deltagarna i denna studie visat horoskop en minskad betydelse vid kategoriseringen av fenomen som passar undervisning i övernaturliga upplevelser.289

Med andra ord så utmanar innehållet i elevernas narrativ Francis och Williams fem kategorier som ringar in temat övernaturligt, och öppnar därmed upp för en diskussion

281 Se avsnitt 5.1.1 Olika teman av upplevelser, Ljusfenomen. 282 Morhed 2000, s. 105.

283 Se avsnitt 5.4.4 Kritiska frågor och frågor utöver det övernaturliga. 284 Lili och Shenghua 2006, s. 328.

285 Se avsnitt 5.1.1 Olika teman av upplevelser, Oförklarliga händelser med tavlor och elektronik., fotnot i avsnitt 5.4.3 Frågor om döden och högre makter.

286 Lili och Shenghua 2006, s. 330., Se även definitionen citerad i avsnitt 4 Tidigare forskning. 287 Visuri 2019, s. 100., Morhed 2000, s. 27.

288 Francis och Williams 2009, s. 23–24.

72

om vad begreppen ’övernaturligt’, ’paranormalt’ och ’supernatural’ ska inkludera. Som följd till detta brottas frågan även med vad som inkluderas och exkluderas vid undersökning om religionsvetenskap eller vid undervisning i religionskunskap.

Ett kunskapsbidrag som från denna studie kan vara att eleverna har något att berätta om övernaturliga när de själva ges möjlighet att definiera begreppet och utgå från deras erfarenheter i stället för övertygelser. Notera att klassen var jämställt representerad och att majoriteten, 13 av 16 elever, valde att berätta om sina egna övernaturliga upplevelser.290 Tidigare studier visar att kvinnor är mer benägen än män att engagera sig i New Age och allmänt i religiösa rörelser, och att fler flickor än pojkar tror på övernaturliga företeelser.291 Utifrån den bilden kan det tänkas att pojkarna skulle vara mer benägna att plocka in sekundära källor, men resultatet visar inga sådana könsskillnader. I ställer synliggörs potentiellt undervisningsstoff från både flickorna och pojkarnas egna upplevelser. De individuella temafrågorna visar dock att endast pojkar har lyft frågor som berört Gud.292 Vi kommer återkomma till betydelsen av detta längre fram i diskussionen.

7.1.3 Betydelsen av socialisationsprocesser för valda narrativ