Även om den här studien inte undersöker vad ungdomarna tror på, så visar tidigare forskning som undersöker tro en jämförbar bild till olika fenomen av övernaturliga
upplevelser som elevernas narrativ kan tänkas behandla.
Det finns flera internationella studier som belyser ungdomars tro på övernaturliga fenomen och andlighet. I en studie från England och Wales deltog närmare 34 000 ungdomar och undersökningen visade att ungefär en tredjedel svarade att de tror att det går att få kontakt med andar från de döda. Forskningen genomfördes av Leslie Francis, brittisk professor i religion och utbildning, och brittiska forskaren Emyr Williams. Deras syfte var att undersöka sambandet mellan ungas tro på döda andar samt ungas religiösa världsbilder. Materialet samlades in genom enkäter som 33 982 elever från 163 olika skolor svarade på. Deltagande elever var i åldern 13–15 år. Studien visar som sagt att ungefär en tredjedel (31%) av eleverna tror att det går att kontakta döda andar, en något större del (36%) fann att det inte var möjligt att föra en sådan kontant. Resterande tredjedel av eleverna (33%) hade inte bildat sig någon uppfattning kring detta, och därmed varken förnekade eller bekräftade möjligheten med att ta kontakt
34
med döda andrar. Resultatet visar en korrelation mellan tron på döda andar och en världsbild som inkluderar en tro på det övernaturliga (supernatural). Francis och Williams har i sin studie med fem olika kategorier för att undersöka tron på det övernaturliga: tron på spöken, svart magi, förutspå framtiden, djävulen och horoskop.147 Det går även att notera att Francis och Williams resultat även handlar om en korrelation mellan tron på paranormala företeelser och psykisk och social ohälsa.148
Det här hälsoperspektivet är inget som kommer nämnas djupare i denna uppsats, eftersom det är utanför syftesramarna. Resultatet av Francis och Williams som berör döda andar och det övernaturliga är intressant att lyfta till jämförelse med innehållet i elevernas narrativ, kommer deltagande elever i denna undersökning att tala om döda andar och i vilken utsträckning?
En svensk studie genomförd av Ulf Sjödin i tidigt 90-tal skildrar 1488 gymnasieungdomars värderingar. Syftet med undersökningen var i första hand att kartlägga ungdomarnas värderingar för att få bättre inblick i hur religionskunskapsundervisningen kunde utvecklas. Detta med bakgrund till det minskat intresse för ämnet som uppmärksammats bland elever, inte minst bland elever som läste på yrkesprogram. Eftersom en utveckling av religionsämnet även inkluderar lärarna, så har Sjödin även samlat synpunkter från religionslärare.149 Vi kommer att återkomma till Sjödins lärarperspektiv i en annan del av den här presentationen av tidigare forskning, men nu fokusera vi på ungdomarna. De fick genom en enkät svara på flera områden anknutna till livsåskåder. Ett av dessa områden var paranormala företeelser,150 och det är den del som är av relevans till denna studie att presentera här. Resultatet visar att det finns många svenska ungdomar som tror på paranormala företeelser. De företeelser som hade flest svarkryss var telepati, att förutspå framtiden och kontakt med döda andar. Sedan kom kategorin av tro på flygande tefat och utomjordingar. Bland de minst representerade svaren fanns frågor om astrologi, horoskop och återfödelse. Med breda penseldrag så redogör Sjödin att yrkeselever tror något mer på paranormala företeelser än vad elever som läser teoretiska program gör, men vid tron på liv från andra planeter var det främst pojkar i teoretiska program som utmärker sig. Tillskillnad från kategorin om det utomjordiska, så var det flickorna som främst representerade en tro på det paranormala.151 Vid närmare titt på resultatets av de olika paranormala företeelserna, så kan vi se att resultatet om ungdomars tro på döda andar liknar den ovannämnda engelska studien. Sjödins resultat visar att en tredjedel av svenska ungdomar tror att det går att få kontakt med döda andar. Denna tredjedel består av ungdomar som antingen svarat att de antingen ”instämmer” (11%), eller ”instämmer delvis” (23%) på påståendet: ”Det finns människor som kan få kontakt med dödas andrar”. Två tredjedelar av deltagarna i studien hade inte upplevt eller kände någon som upplevt kontakt med avlidna personer. Lite mindre än en
147 Francis och Williams 2009, s. 23–24. 148 Francis och Williams 2009, s. 20. 149 Sjödin 1995, s. 15–16, 21. 150 Sjödin 1995, s. 19. 151 Sjödin 1995, s. 80–81.
35
femtedel av deltagarna svarade att de inte visste eller var osäker och 16% svarade Ja på att de själva eller någon de känner har varit i kontakt med avlidna personer.152
Religionspsykologen Ingela Visuri skriver i sin avhandling om ungdomar med högfungerande autism och deras övernaturliga upplevelser. Visuri har använt sig av kvalitativa intervjuer där 17 deltagare från tre olika svenska skolor har medverkat i studien. De flesta kommer från icke-religiösa hem. Visuri har även använt sig av psykometriska tester och en kvantitativ enkät. Ungdomarna i studien är 16–21 år. Resultaten från enkäten har jämförts mellan deltagare som har en högfungerande autism och deltagande som inte har den diagnosen. 153 En central aspekt i syftet från Visuris forskning är kognitiva förmågor i relation till religiösa upplevelser. Relevant till denna studie är dock inte de kognitiva förmågorna, utan i stället den del som lyfter vad
och hur ungdomarna i forskningen upplevt, 154 såsom mötet med olika varelser, personer eller gudar. Resultat är relevant till denna studie, eftersom det går att jämföra med det innehåll som finns i ungdomarna i denna studies narrativ och temafrågor. Resultatet från Visuris intervjuer visar dels att flera ungdomar beskrivs vara i kontakt med övernaturliga eller imaginära agenter. Visuri beskriver dessa agenter som en repertoar som inkluderar änglar, demoner, andrar, Gud, Buddha och några fiktiva karaktärer från populärkulturen. Andra exempel på agenter i denna repertoar är när en intervjuperson nämner hur hennes döda farfar tröstar henne och en annan intervjuperson beskriver ett sällskap av en osynlig person.155 Flera av deltagarna, både ungdomar med och utan högfungerande autism, berättade om övernaturliga upplevelser där de genom lukt, syn, hörsel eller känsla uppfattat en osynlig närvaro. Dessa upplevelser var något vanligare bland deltagande ungdomar med autism. Visuri beskriver att erfarenhet var viktig i mötet med deltagarnas övernaturliga övertygelser,156
vilket är ett resultat som är viktigt till denna studie som efterfrågar narrativ med övernaturliga upplevelser.
Några av de internationella studierna belyser skillnad mellan pojkar och flickors andlighet. En av dessa studier är en kinesisk forskning som visade att pojkar i högstadieålder tänkte mer på politiska aspekter och materiella ting medan de jämnåriga flickorna var mer religiösa.157 Det här visar forskning genomförd av professor Tian Lili och Jin Shenghua, båda verksamma vid lärosäten för psykologi vid kinesiska universitet. Syftet med forskningen var att undersöka olika kategorier av andlig tro bland ungdomar. Lili och Shenghua använde sig av enkätundersökning som besvarades av 431 skolungdomar från Guangdong i åldern 12–16. 158 Forskningen inkluderade även kategorin av supernatural beliefs och resultatet visar att den kategorin underordnades
betydelsen av det forskarna kallar för social tro (vilket inkluderade nationalistiska och politiska övertygelser) och praktisk tro (betydelser av pengar, vardagslivet och
152 Sjödin 1995, s. 162–163. 153 Visuri 2019, s. 59, 99–100. 154 Visuri 2019, s. 55.
155 Visuri 2019, s. 73, 75. 156 Visuri 2019, s. 100–101.
157 Lili och Shenghua 2006, s. 328, 332, 335. Bland materiella ting är det specifikt pengar som exemplifieras.
36
familjedoktriner). Resultat visar en rangordning av vilka sju undersökta övertygelser som var viktigast för eleverna. Nationalistiska och politiska övertygelser var bland de viktigaste, och även familjerelaterade och livsbeaktade övertygelser kom före religiösa. Näst sist placerades materiella aspekter och sist gudsdyrkan. Inom den religiösa kategorin har alltså supernatural belifes undersökts. Lili och Shenghua definierar begreppet
på följande sätt: ”Supernatural beliefs mean that people are helpless in the presence of nature and they are completely controlled and dominated by natural power. This factor comprises religious beliefs and gods beliefs.”159 Resultatet visade som ovan nämnt även skillnader i hur pojkar och flickor svarade. Lili och Shenghuas forskning är relevant att lyfta till denna av tre anledningar. För det första så nämner det en intressant definition av supernatural belifes, ett begrepp som andra forskare använder för att översätta innehåll
som kan vara synonymer till det övernaturliga.160 För det andra så visar resultatet exempel
på vad pojkar kan intressera sig för istället för andlighet, och för det tredje eftersom den visar på en genusaspekt där flickor är mer andligt benägna. Den tredje aspekten stämmer med både internationell- och svensk forskning,161 och kan jämföras med denna studies resultat.