5.4 Jämförelse av klassens gemensamma- och
elevernas individuella frågor
Det här avsnittet besvarar fjärde forskningsfrågan som denna uppsats arbetat med:
Vilka skillnader och likheter finns det i temafrågorna som eleverna anger efter att lyssnat på lärarens återberättade historier (formellt lärande) och de temafrågor som skapas av eleverna i mötet med sina egna berättelser (informellt lärande)? Den här frågeställningen uppkom för att närma sig
undersökningens syfte genom att undersöka om inkluderingen av narrativ från elevens vardagsliv, deras informella lärmiljöer, kan få för betydelse i undervisningen. Den här betydelsen undersöks genom att jämföra hur innehåll i elevernas temafrågor skiljer sig. Eleverna har vid två tillfällen under fallstudien uppmuntras att ställa temafrågor kring existentiell kontext, vilket har resulterat i 135 inkomna frågor. I avsnittet ovan har 64 av dom temafrågorna presenteras. Följande kommer en jämförelse mellan innehållet
55
av dessa frågor samt innehållet av de övriga 71 frågor219 som klassen tidigare formulerat i fallstudien moment med smågruppsdiskussioner. Klassens temafrågor formulerades till tre narrativ som behandlades i helklass under fallstudien, och dessa temafrågor benämns både som gruppen, smågruppernas eller klassens frågor. Detta eftersom smågrupperna kunde interagera med resten av klassen, genom att deras temafrågor löpande författades som kommentarer i den chattfunktion som klassen delade i plattformen Zoom.
Det finns svårigheter med att jämföra innehållet i klassens gemensamma frågor och elevernas individuella, eftersom klassens temafrågor utgår från tre narrativ. Dessa narrativ innehåller i sig fenomen som flertal av gruppens frågor anknyter till. Lyfter vi blicken, och jämför som tidigare nämnt kategorierna vad, hur och varför innehållet
existerar, så kan vi i tabell 2 se hur mönstret mellan individuella och klassens frågor följer varandra. Detta med breda penseldrag. Vid de två båda tillfällen i fallstudien, så har eleverna tenderat att ställa frågor om vad som existerar, snarare än hur eller varför det existerar. Även om de individuella frågorna tar upp en aning fler frågor som berör
hur något existerar, speciellt i förhållande i gruppernas storlek. Samtidigt har eleverna
vid båda tillfällena ställt fler varför-frågor som ligger utanför ett existentiellt-varför: de frågar om syfte, motivation och vilja. Medan färre frågor handlar om attityder, reaktioner eller känslor.
Tabell 2. Antal temafrågor som berör olika områden. Siffrorna inom parentes visar frågor som indirekt berör området.
Vad (vem) existerar Vad (vilket tillstånd/ egenskaper) existerar Hur existerar det Varför existerar det Fråga om syfte, motivation eller vilja Fråga om attityd Fråga om reaktion eller känsla Individuella temafrågor (n=66) 12 (20) 32 (13) 8 (7) 0 (9) 17 (4) 1 (3) 4 (1) Gruppens temafrågor (n=71) 9 (34) 40 (3) 3 (2) 1 (5) 11 (2) 3 (1) 3 (1)
Klassens tidigare formulerade temafrågor till de tre narrativen liknar de individuella frågornas innehåll. Om vem, vilka eller vad som existerar skriver grupperna: ”Finns det
övernaturliga varelser?” och ”Vad för övre makt? Finns det?” De flesta frågor från övningen i helklass handlade, precis som elevernas enskilda temafrågor, om vad som
existerar i form av frågor som berör olika tillstånd, egenskaper, förmågor eller processer. I likhet med klassens enskilda frågor var det endast några få frågor som direkt, eller indirekt berörde hur eller varför något existerar. Tillskillnad från elevernas
enskilda temafrågor har en fråga direkt kategoriseras beröra varför något existerar, även 219 Det inkom 71 temafrågor från momentet som var relevanta för uppgiften. Utöver dessa svar har det inkommit en del andra kommentarer från elevernas interna diskussioner, utöver uppgiften, men utifrån ämnen som berörs i narrativen. Exempelvis handlar ett narrativ om att köpa dumleklubbor och vissa kommentarer handlar om hur vida dumleklubbor smakar, vilket inte är en fråga till berättelsen utan klasskamraterna mellan varandra. Dessa interna frågor eller kommentarer mellan eleverna, som inte tillhörde uppgiften, har sorterats bort.
56
om gränserna till denna kategori är rätt flytande och svårbedömd. En grupp skriver:
”Har spöken någon uppgift som hen måste göra för att kunna dö helt?” Frågan berör direkt ett förslag till teori om varför spöken existerar (att möjligen har ett uppdrag) och indirekt frågor om både vad som- (spöken) och hur- (efterlyser teori om) något existerar.
5.4.1 Frågor om olika förmågor
Tabell 3. Antal temafrågor som berör kognitiva eller övernaturliga förmågor. Siffrorna inom parentes visar frågor som indirekt berör området.
Koppling mellan vissa människor
Minnet Telepati Telekinesi Framtidssyn/ Uppenbarelse Häxkraft Individuella temafrågor (n=66) 8 (7) 0 (2) 0 (0) 0 (0) 2 (0) 0 (0) Gruppens temafrågor (n=71) 18 (5) 2 (0) 6 (0) 1 (0) 0 (0) 1 (0)
Vid jämförelse av frågornas innehåll kring övernaturliga förmågor hos människor, så ser vi i tabell 3 att flera frågor, från både de individuella temafrågorna och klassens gruppfrågor, handlade om någon koppling mellan vissa människor. Temat var mer än dubbelt så förekommande bland klassens frågor. Detta kan bero på att ett av de tre narrativen hade en stark koppling till temat till telepati. En grupp skriver: ”Är det en form av telepati i och med att de är syskon?”, följande kommer kommentarerna: ” Har syskon spirituella kopplingar med varandra?”, och: ” kan man ha en koppling spirituellt med en främmande?”.
Tillskillnad från elevernas enskilda temafrågor uppkom det fler frågor som liknande varandra. Tre gruppfrågor handlade om en särskild koppling till barn: ”Varför drabbas alltid barn i berättelser om spöken?”, ”kan barn lättare se det övernaturliga?”, och ”är barn mer mottagliga?” Fler frågor anknöt till en någon grupp särskilda människor, snarare en koppling mellan människor så framställs en koppling till några utvalda. En elevgrupp skriver: ”Varför kan vissa människor se spöken och uppleva dem, medan andra inte alls gör det?” Att utmärka ’vissa’ syns även bland de enskilda temafrågorna, en fråga som både kategorisering till kopplingar mellan människor och några utvalda samt till framtidssyn, är när en elev skriver: ”Kan vissa se in i framtiden?”
Bland klassens frågor finns sex frågor som berör telepati, en om telekinesi220 och en om häxkraft,221 medan ingen av dessa förmågor nämns bland individuella temafrågorna. Istället nämnde eleverna till sina egna berättelser, en fråga om förmåga att se in i framtiden och en fråga om uppenbarelser.222 Det kan noteras att en fråga om telepati troligen är en plojfråga, även om den även berör fysiska föremål, närmare bestämt handelsvarors, förmåga att ha ett medvetande. En grupp har skrivit: ”Kan
220 En grupp skriver: ”Kan dumleklubbor dyka upp om man tänker på dem tillräckligt?” 221 En grupp skriver: ”Är telefonen trasig eller förhäxad?”
57
dumleklubbor kommunicera med folk telepatiskt och få folk att köpa mer dumleklubbor?”
5.4.2 Frågor om olika väsen
Granskar vi närmare gruppen av frågor om vad som existerar kan vi se att en större
kategori av temafrågor som berör olika väsen. Detta gäller för både klassens frågor, med totalt 30 frågor och elevernas enskilda, med 35 temafrågor om olika väsen. Därmed berör närmare hälften av alla frågor temat. I tabell 4 kan vi se vilka väsen eller varelser som frågorna berör. En större grupp av temafrågor som formats under klassens grupparbeten handlar om ’spöken’, fem frågor handlar om spökens existens och 24 temafrågor nämner begreppet i annat sammanhang. Bland elevernas individuella frågor frågas det om spökens existens fyra gånger, medan begreppet endast används vid fem ytterligare tillfällen. Jämförelsen visar att eleverna plockar in andra begrepp från sina egna berättelser, såsom ”döda anhöriga” eller ”dom döda”. Begreppet ’andar’ används också fler gånger bland elevernas enskilt formulerade temafrågor.
Tabell 4. Antal temafrågor som berör olika väsen eller andra varelser och dess existens. Siffrorna inom parentes visar frågor som indirekt berör området
Spöken Andar Gestalter, Vålnader
Döda anhöriga
Demoner Änglar Utomjordiska liv Individuella temafrågor (n=66) 4 (5) 3 (3) 0 (0) 0 (4) 1 (1) 0 (3) 1 (0) Gruppens temafrågor (n=71) 5 (24) 0 (1) 1 (4) 0 (0) 0 (0) 0 (0) 0 (0)
I tabellen kan vi även utläsa att bland gruppens frågor handlar en fråga om vålnaders existens och fyra frågor berör indirekt gestalter, troligen för att ett narrativ beskriver en
varelse med begreppet ’gestalt’. En grupp skriver: ”kan gestalter fysiskt påverka sin omgivning?” Frågan handlar om huruvida varelsen har förmågan att påverka människans omgivning, men berör även indirekt gestalt som existerande varelse. Resultatet kan visa hur eleverna i gruppövningen anpassar sina beskrivningar utifrån ordval från narrativen. Vid de enskilda temafrågorna tillkommer fler varelser, såsom änglar och utomjordingar.
Utöver vilka väsen som existerar, så har två till specifika kategorier kartlagt kring olika färdigheter, förhållningssätt, egenskaper beteende som olika väsen har. Första kategorin handlar om Hur väsen förhåller sig till människor eller människors omgivning. Här har
eleverna svarat likt både vid individuella- (med 16 direkta frågor, och 4 indirekta) och klassenstemafrågor (med 18 direkta och 3 indirekta frågor). Andra kategorin är Väsens egenskaper eller beteende. En stor del av temafrågorna berör detta område, men mer än
dubbelt så många berör ämnet direkt bland klassens gemensamma (25 direkta, och 7 indirekta bland klassens frågor. Bland de individuella finns 11 direkta och 16 indirekta frågor om väsens egenskaper eller beteende). En fråga som utmärker sig vid klassens
58
formulerade frågor om väsens egenskaper är: ”Har spöket astma?”. Frågan kan tänkas uppkommit med sarkasm, men berör samtidigt existentiella anspråk. Indirekt om spöken existerar, och direkt om spöken kan erhålla mänskliga sjukdomar.
5.4.3 Frågor om döden och högre makter
I tabell 5 kan vi se fler kategorier som berör olika övernaturliga tillstånd och processer i samband med döden samt kategorier kring själen och högre makters existens. Vi kan utläsa i tabellen att några temafrågor, från båda tillfällena i fallstudien där eleverna formulerade temafrågor, handlar om tillstånd efter döden. Bland de enskilt formulerade temafrågorna berörs platser, en elev skriver: ”Finns det paradis efter döden?” Bland klassens gemensamma frågor finns det, tillskillnad från de individuella, flera som specifikt berör återfödelse. Sju frågor berör det direkt och en indirekt. Frågan som berörde ämnet indirekt tolkades som mer svårplacerad, en grupp formulerade frågan: ”kan man komma tillbaka till sitt gamla liv?” Att flera klassfrågor knöt an till återfödelse kan kopplas till de tre narrativens innehåll. Tre frågor i klassen berörde även själens existens, medan enskilda frågorna inte innehöll frågor om själen, men istället frågade de mer om högre makter och Gud.
Tabell 5. Antal temafrågor som berör vad som händer efter döden samt frågor om själen och om högre makter. Siffrorna inom parentes visar frågor som indirekt berör området (n=135)
Efter döden Återfödelse Själen Högre makt Gud och Guds sända tecken
Individuella temafrågor (n=66) 5 (3) 0 (4) 0 (0) 3 (11) 8 (0) Gruppens temafrågor (n=71) 9 (1) 7 (1) 3 (1) 4 (0) 0 (0)
I tabell 4 syns att fler av elevernas individuella temafrågor indirekt berörde kategorin i temat högre makt. 11 frågor rör indirekt temat. Innehållet skiljer sig här mellan de
individuella frågorna och gruppens gemensamma. Dessa individuellt ställda frågor som angränsar eller indirekt berör temat makt, handlar om frågor kring Gud, om att läsa
tecken och om varför inte fler människor räddas vid katastrofsituationer. Dessa teman exemplifieras i de elevformulerade frågorna: ”Finns det god makt som kan agera vid krissituationer?”, och: ”Vill Gud att vi ska vara goda och vägleda oss?”. Efter resultatet kring indirekta kopplingar till temat makt, så tillkom nästa kategori i tabellen om Gud.
En skillnad i materialet är därmed att eleverna frågat fler frågor om Gud till sina individuella berättelser, åtta frågor nämner Gud, medan det inte finns några frågor om Gud i klassens gemensamma frågor som inledningsvis ställdes till de tre narrativen. Samtliga frågor om Gud är ställda av klassens pojkar.223
223 Undersökningen har inte systematiskt granskat allt innehåll utifrån ett könsperspektiv. Efter att ha uppmärksammat pojkars frågor om Gud, så det temat granskats ytterligare. Noterat utifrån tidigare forskningsresultat är även att flickor formulerat tre temafrågor som direkt berör fysiska föremål, medan de frågor som indirekt berör materiella ting är formulerat av två pojkar och ytterligare två flickor.
59
Frågor som berör en högre makt som avgör vilka människor som får leva och vilka som dör innehåller även frågor som knyter an både till temat om vissa utvalda människor, och till temat om olika väsen. Enskilda frågor har formulerats av eleverna: ”Om ett väsen vistas och räddar en från en situation, varför ska just den personen räddas?”, och: ”Varför är vissa människor mer värdiga att räddas än andra? Vad är det som avgör den rättigheten/värdigheten?”
5.4.4 Kritiska frågor och frågor utöver det övernaturliga
Både elevernas egna ställda frågor och gruppens gemensamma innehåller fem temafrågor vardera som kategoriseras som Kritisk fråga men inslag av naturvetenskaplig förklaring. Bland de individuella frågorna finns det också två frågor som indirekt berör
detta. Notera att frågor som enkelt utryckt ”Finns spöken?”, skulle kunna kategoriseras i denna grupp (som en kritisk fråga till om det verkligen finns spöken,) men eftersom
eleverna inte skulle formulera vad de tror och inte tror, så har den sortens frågor inte kategoriserats som kritiska. Istället har formuleringar där ord som ’verkligen’ använts. En elev skriver: ”Har man verkligen upplevt det [Déjá vu] tidigare?”.
En annan elev skriver: ” Är detta [nedslag av en bolid] verkligen övernaturligt?”. Den sistnämnda frågan berör även distinktionen mellan naturvetenskap och övernaturliga upplevelser. Detta undrar även en annan elev när hen formulerar frågan: ”Är det något övernaturligt när det finns en konkret förklaring till det?”. En annan elev frågor om bevis: ”Vilka bevis finns det som säkerhetsställer väsens existens?” Exempel på klassens gemensamma frågor som berör denna kategorisering av kritik är: ”Är hennes tvillingdöttrar verkligen döda eller har kvinnan i bilen tagit dem?” Frågan tar med andra ord upp ett mer naturvetenskapligt perspektiv.
Sistnämnda frågan hör även till en kategori som innehåller sex frågor som anknyter till berättelserna, men som inte frågar om något övernaturligt. Dessa frågor handlar om människorna i de tre narrativens attityder eller beteende, i förhållande till bi-händelser i historien, som exempelvis skriver en grupp: ”varför reagerar hon [mamman] inte på att barnen skriker?”. Bland elevernas individuella temafrågor fanns inga likande frågor, utan alla var relevanta till temat övernaturligt.
Bland de temafrågor som eleverna individuellt formulerat fanns dock en av 64 enskilda temafrågorna berör olika attityder. Den temafrågan knyter an till människors
attityder om andra människors religiositet. En elev skriver: ”Om många tror på olika väsen, såsom änglar dom vill gott, varför är många emot religion då?” En innehållsskillnad mellan denna elevs temafråga om attityder, och klassens temafrågor om attityder är att den enskilda eleven berör attityder utanför berättelsen, och klassen berör attityder hos människor som beskrivs i berättelsens handling.
5.4.5 Sammanfattning av jämförelsen
Sammanfattningsvis följer några mönster i både klassens gemensamma frågor och elevernas enskilt formulerade frågor, eftersom frågorna tenderar att främst relatera till vad som existerar. De enskilda frågorna följer dels visa teman som klassen fångat upp sedan tidigare, såsom frågor om kopplingar mellan vissa människor, eller antal frågor om hur väsen förehåller sig till människor eller människors omgivning.
60
Samtidigt är det andra teman som inte spinns vidare på vid de enskilda temafrågorna, även om tillstånd efter döden behandlas som temafrågor formulerat i grupp och enskilt, så finns inga temafrågor som direkt anknyter till återfödelse bland de
enskilda frågorna, medan gruppen formulerade flera. Resultatet visar även att klassen följde de begrepp och teman som de tre narrativen presenterade i sina temafrågor, medan de enskilt formulerade frågorna kompletterade med flera teman och begrepp.