Nyckelbegrepp .1 Temafrågor

motverka detta eftersom det visar hur identiteter och verklighetsuppfattningar formas i mötet med sig själv, sitt förflutna och sin samtid. Detta möte sker genom individens egna delade berättelser. Danielsson Malmros skriver: ”Ett narrativt synsätt ger utrymme för både kontinuitet och förändring, eftersom berättelserna dels är en följd av tidigare berättelser, dels ständigt påverkas av situationer vi befinner oss i och de mänskliga relationer som vi är en del av”. 132 Vidare lyfter Daniel Malmros hur narrativ identitet kan fungera som en brobyggare mellan människors olika syner på hur kultur och etnicitets påverkar individers identiteter, detta eftersom en berättelse alltid är beroende av både individen och dess omgivning. Berättelsen äger inte rum i ett vakuum, utan fler människor påverkar den. Daniel Malmros beskriver detta genom att referera till ett utvalt citat av Ricœur. Vi ska titta närmare på det utvalda citatet.133

Ricœur skriver: ”It is in this way that we learn to become the narrator and the hero of our own story, without actually becoming the author of our own life.”134 Vidare besktiver Ricœur att det är av betydelse att förstå hur sin egen identitet bygger på mötet med andra människors narrativ, samt att detta ger oss en narrativ förståelse av oss själva.135

Både Daniel Malmros och Ricœur lyfter hur narrativ som handlar om liv och död är av extra betydelse för människan.136

Betydelsen av existentiella frågor i berättelser är viktig till denna studies arbete med berättelser om övernaturliga upplevelser och temafrågorna om existentiell kontext. Denna studie bygger även på teorin om narrativ identitet när elevernas egna delade berättelser tolkas innehålla information om religiösa övertygelser som finns runt om eleven i dennes vardagsliv. Även om eleven har delgett en egen upplevd berättelse, så har berättelsen inte uppstått i ett vakuum.

3.3 Nyckelbegrepp

Stora delar av studien bygger på att eleverna ska arbeta med frågor. Detta inspirerat utifrån hur kanadensiska religionssociologen Douglas Cowan beskriver mänskliga frågor i samband med att han gästar podcasten The Religious Studies Project.137 Cowan medverkar för att beskriva sitt arbete kring religiösa aspekter av Stephen Kings populärlitterära verk, och han nämner två saker som är högst relevanta för denna studie. Det ena är existentiella frågor som vilka är vi? och- vart är vi på väg? och dessa frågor

kallar Cowan inte religiösa, utan mänskliga frågor och belyser hur människor konfronteras

med dessa frågor. Vidare menar Cowan att religionens fält har försökt att förklara dessa

frågor genom olika svar (och han argumenterar för att Stephen King inte besvarar frågorna utan i stället utmanar dom). Cowen lyfter visare hur religioner och

132 Danielsson Malmros 2014, s. 199–200. 133 Danielsson Malmros 2014, s. 199–200.

134 Ricœur 1991, s. 32. (en svensk översättning presenteras i Danielsson Malmros 2014, s. 200) 135 Ricœur 1991, s. 32-33.

136 Danielsson Malmros 2014, s. 200., Ricœur 1991, s. 20.

137 Cowan och Celestini 2019, “’America’s Dark Theologian Stephen King: A Religious Imagination Explored”, Podcast i The Religious Studies Project.

31

populärkultur har narrativ som berör och ibland försöker svara på mänskliga frågorna.138

Det är med inspiration av Cowans beskrivning av frågor som denna fallstudie fokuserar kring temafrågor. Utifrån en hypotes kring att frågorna berör människor, oavsett religiositet eller inte, och att frågorna sedan kan besvaras på olika vis vid mötet med olika individer som befinner sig både inom och utanför olika religiösa grupper. Det andra som är viktigt för denna studie är hur Cowan belyser just narrativ, och denna studies fokus på berättelser är delvis inspirerat av Cowan. Jag tolkar Cowans samtal kring mänskliga frågor som att dessa innehåller ungefär det innehåll som återkommer

inom religionskunskapen som livsfrågor.

Begreppet livsfrågor använts i svenska läroplanen för religionskunskap för att beskriva de områden som berör livet stora frågor. Malin Löfstedt beskriver att livsfrågor egentligen är samma sak som existentiella frågor, men nämner även vidare hur det kan behandla etik och moralämnen.139 Löfstedt skriver att livsfrågor är viktiga eftersom eleverna saknar dessa områden i undervisningen. Det finns dock en viss kritik kring livsfrågor och en problematik som Löfstedt nämner är hur eleverna kan hamna i ett falskt sökande efter sanna svar.140

Vid arbetet med frågor har jag beskrivit att deltagarna i studien ska formulera

temafrågor. Med temafrågor menas här frågor som lokaliserar teman, som vid ett senare

tillfälle skulle kunna arbetas vidare med. Jag ser det som är ett verktyg för att fånga upp innehållet i berättelser och sedan ställa frågor som eleverna kan bära med sig. Frågorna ska sedan inte besvaras som falska eller sanna, utan de ska ligga öppna för kännedom om att olika individer och grupper både innanför och utanför religiösa sammanhang kan ge flera svar på frågorna. Frågorna kan senare fungera som en utgångspunkt för att förstå hur elastiska svaren kan vara när de kontextualiseras till olika tid och rums-perspektiv (att låta eleverna undersöka olika svar vid mötet av religiösa urkunder, populärkultur, läromedel eller kanske texter från sociala medier skulle kunna vara en uppföljning på temafrågorna). Det liknar det Cowan kallar för mänskliga frågor eller det

som ofta benämns som livsfrågor men jag väljer att kalla det för temafrågor, eftersom

verktyget skulle kunna användas även vid sammanhang där eleverna ställer frågor kring ett tema utanför existentiella kontexter. Under en mindre pilotstudie där fallstudien prövades som ett lektionsupplägg 141 användes begreppet diskussionsfrågor men

deltagarna tenderade att då lyfta egna åsikter för att diskutera sitt ställningstagande. Eftersom den här studien inte undersöker ungdomarnas religiösa övertygelser valde jag att byta ut begreppet diskussionsfrågor till temafrågor, vilket underlättade att förflytta fokuseringen från diskussion av egna åsikter till teman av öppna frågor.

138 Cowan och Celestini 2019, “’America’s Dark Theologian Stephen King: A Religious

Imagination Explored”, Podcast i The Religious Studies Project. 139 Löfstedt 2011, s. 52–53.

140 Löfstedt 2011, s. 57, 59.

141 Inget material samlades in från denna lektion som enbart innehöll muntliga övningar i ett fysiskt klassrum (eleverna varken utryckte sig skriftligt i någon chatt eller besvarade formuläret) och deltagande elever blev informerade om att lektionsupplägget var något som beprövades inför en kommande studie. Lektionen genomfördes i början av november 2020.

32 3.3.2 Existentiell kontext

Temafrågorna som eleverna formulerar ska handla om existentiell kontext. Det är ett

begrepp som jag lånat av Sara Duppils, doktorand i religionspsykologi. Duppils föreslår att begreppet existentiell kontext används istället för begreppet religion när

skolundervisningen syftar till att behandla ungas föreställningsvärldar.142 Även om denna undersökning inte centreras kring deltagarnas egna föreställningsvärldar så undersöks den informella miljön som föreställningarna berättats i, samt frågor som kan ställas till dessa. När eleverna ombetts att ställa frågor om existentiell kontext har jag nämnt detta som ”frågor kring huruvida världen, människan och andra varelser existerar.”

Ett alternativ begrepp till existentiell kontext skulle kunna vara att använda just livsfrågor,

men eftersom det begreppet även inkluderar frågor kring etik och moral eller andra stora känslor som berör livet, så har det begreppet valts bort.143

Ytterligare ett alternativt begrepp som avvägdes att använda som nyckelbegrepp var

Existentiell konfiguration som religionsdidaktikern Caroline Gustavsson använder för att

främja och förklara meningsskapande med mötet med frågor som rör existentiella fenomen. Genom att använda begreppet existentiell konfiguration menar Gustavsson att

lärare kan undvika att fastna i definitioner av religion som inte alla elever kan anknyta till.144Gustavssons myntar detta begrepp i sin avhandling som i sin tur bygger på teorier kring socialisationsprocesser.145 Begreppet är aktuellt för denna studie eftersom jag ser att det vidrör både informella lärmiljöer genom socialisationsprocessers betydelse samt mötet med narrativ genom att berättelser kan väcka konfigurationer hos eleverna. Även om denna studie inte undersöker hur meningsskapande fallstudien var för deltagarna, så ringar begreppet in ett möte med existentiella frågor. Vid en mindre pilotstudie inför denna undersökning användes begreppet existentiell konfiguration, och min erfarenhet

utifrån deltagarnas respons är att det kan behövas rikligt med tid för att förklara begreppets innebörd.146 Eftersom tiden med deltagarna i studien varit väldigt begränsad har Duppils begrepp dock valts framför Gustavssons. I relation till begreppet existentiell konfiguration så kan begreppet existentiell kontext helt enkelt vara lite enklare att både

använda och förklara för en ny grupp av ungdomar under kort tid.

142 Duppils 2015, s. 17. 143 Löfstedt 2011, s. 53. 144 Gustavsson 2020, s. 32. 145 Gustavsson 2013, s. 5, 32, 35.

146 Under hösten 2020 fick nio personer i skribentens närhet besvara en Google enkät för att testa innehållet på de frågor som senare användes i Microsoft Forms formuläret. Observera att detta inte är samma pilotstudie som beprövade lektionsupplägget (se fotnot 141).

33

4. Tidigare Forskning

Inledningsvis i det här avsnittet presenteras vilka övernaturliga fenomen som ungdomar tror på utifrån tidigare forskning i England, Sverige och Kina. Forskningen är jämförbar till denna studies första forskningsfråga som frågar efter innehållet i elevernas narrativ om övernaturliga upplevelser.

För att sedan jämföra denna studies resultat med didaktiska lärdomar kring ett arbete med övernaturliga upplevelser i klassrummet, så presenteras internationell forskning som undersökt inslag av övernaturliga fenomen i klassrumsundervisning, samt svensk forskning som visar lärarens föreställning om vilken betydelse det har för eleverna att plocka in det övernaturliga i klassrummet.

Därefter berörs en belgisk undersökning om betydelsen av att arbeta med religiösa narrativ i klassrummet. Denna forskning är viktig eftersom den ligger nära samma idéer som denna studie tar avstamp från i att finna brobyggande tema för ökad tolerans. Den ligger även nära denna studie i metoden av att arbeta med narrativ samt i teorianvändning.

För att knyta an till denna studies forskningsfråga om elevernas temafrågor om existentiell kontext så berörs tre svenska avhandlingar. Två av dessa berör religionsundervisning. Den ena handlar om livsfrågor och den andra om hur klimatet i klassrummet påverkas av andliga, sekulära och svenska diskurser. Den tredje avhandlingen handlar om ungdomars syn på existentiella frågor utanför skolan, genom mötet med spelfilm.

Avslutningsvis i detta avsnitt så presenteras tidigare svensk forskning som visar vilka agenter som är viktiga för eleverna utanför den formella skolmiljön. Forskningen är av betydelse till denna studie eftersom den knyter an till denna studies forskningsfråga om bakgrunden till elevernas narrativ utifrån vilken socialisationsprocess som upplevelsen uppstått i.