Förslag på vidare forskning

Den här uppsatsen berör utbildningsförvaltningens kommunala tjänste-männens dubbla lojalitet i förhållande till statlig och kommunal styrning i spänningsfältet mellan nationell likvärdighet och kommunal självstyrelse.

Jag har exemplifierat den målkonflikten med statens styrning av grundskolan genom att undersöka sex kommuners utbildningsförvaltningar. Det vore för det första intressant att gräva djupare i det specifika empiriska fallet genom att utöka studiens omfång till fler kommuner och fler aktörer (inte minst lärare). Det vore för det andra intressant att studera en annan kommunal förvaltning där liknande målkonflikt är närvarande. Omsorgsområdet är ett annat dagsaktuellt område där statens intensifierade styrning diskuteras i relation till den kommunala självstyrelsen. I det fallet finns, utöver staten och kommunerna, en tredje styrande aktör i form av regionerna som komplicerar och försvårar (?) ansvarskedjan ytterligare. Omsorgsområdet skiljer sig från utbildningsområdet med tanke på att det aldrig har varit ett statligt ansvarsområde likt ansvaret för utbildningen har. Hur bör de kommunala tjänstemännens dubbla lojalitet förstås och analyseras i det området?

Uppsatsen visar hur komplicerad och svåranalyserad den kommunala tjänstemannarollen är. Det finns därför behov av en specifik - “uppdaterad”

- definition på vad det faktiskt innebär att som kommunal tjänsteman vara demokratins väktare åt två uppdragsgivare samtidigt. En annan intressant aspekt som jag därför argumenterar vara intressant att forska vidare i är de eventuella problem som finns kopplade till det demokratiunderskott som jag endast har snuddat vid i slutsatsen. Två av de studerade kommunerna har exempelvis organiserat sig utifrån en utskottsmodell, vilket både tidigare forskning samt den här uppsatsen visar, leder till att tjänstemännens makt ökar på bekostnad av den lokala politiken. Vilka konsekvenser får tjänstemännens ökade makt på utformningen av utbildningspolitiken?

Hur påverkar deras ökade makt medborgarnas möjligheter att genom demokratiska val påverka kommunernas skolpolitiska framtidsinriktning?

Kan man som kommunal tjänsteman balansera mellan olika rollförväntningar och vilka konsekvenser får det?

9. Referenser

9.1 Litteratur

Alvesson, Mats & Kärreman, Dan (2012). Kreativ metod : skapa och lösa mysterier. Stockholm: Liber.

Backström, Elin (2020). Regionalisering underifrån? - En studie av

kommuners kapacitet till regional samordning av gymnasieutbildningar genom mellankommunal samverkan [Masteruppsats]. Linköpings universitet.

Blom, Agneta (2019). Ledarskap i mötet mellan politik och förvaltning.

I Bergström, T & Eklund, N (red.). Ett annorlunda ledarskap : chef i politiskt styrd verksamhet. Lund: Studentlitteratur, 31-54.

Bryman, Alan (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. 2:a uppl. Stockholm:

Liber. Bäck, Henry (2006). Komparativ kommunal konstitutionspolitik:

En kunskapsöversikt. SKL-rapport.

Dahlberg, Matz & Rattsø, Jørn (2010). Statliga bidrag till kommunerna - i princip och praktik. Rapport 2010:5 till Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (ESO).

Dir. 2016:51. Tillit i styrningen.

Dir. 2020:140. Förutsättningar för ett statligt huvudmannaskap.

Easton, David (1953). The Political System. An inquary into the state of political science. Second edition. New York: Alfred A. Knopf.

Edström Fors, Eva (2020). Statlig förvaltningspolitik och kommunal självstyrelse - utvecklingstendenser och framtidsfrågor. I Ehn, P. &

Sundström, G. (red.). Statlig förvaltningspolitik för 2020-talet : en forskningsantologi. Statskontoret, 69-91.

Ek, Emma (2012). De granskade. Om hur offentliga verksamheter görs granskningsbara. Lic.-avh. Göteborg: Göteborgs universitet.

Erlingsson, Gissur Ó & Ödalen, Jörgen (2017). Den kommunala självstyrelsen. I Syssner, J., Häggroth, S. & Ramberg, U. (red.). Att äga framtiden: Perspektiv på kommunal utveckling. Norrköping:

Linköpings universitet, 65-76.

Esaiasson, Peter, Gilljam, Mikael, Oscarsson, Henrik, Towns, Ann &

Wängnerud, Lena (2017). Metodpraktikan : Konsten att studera samhälle, individ och marknad. 5:e uppl. Stockholm: Wolters Kluwer.

Fredriksson, Anders (2010). Marknaden och lärarna. Hur organiseringen av skolan påverkar lärares offentliga tjänstemannaskap. Lic.-avh.

Göteborg: Göteborgs universitet.

Hysing, Erik & Olsson, Jan (2012). Tjänstemän i politiken. Lund:

Studentlitteratur.

Jacobsson, Bengt & Sahlin-Andersson, Kerstin (1995). Skolan och det nya verket. Skildringar från styrningens och utvärderingarnas tidevarv.

Stockholm: Nerenius & Santérus.

Jarl, Maria (2012). Skolan och det kommunala huvudmannaskapet. Malmö:

Gleerups Utbildning.

Jarl, Maria (2018). Det professionella är politiskt. I Jarl, M. & Pierre, J.

(red.). Skolan som politisk organisation. 3:e uppl. Malmö: Gleerups utbildning, 105-124.

Jarl, Maria & Pierre, Jon (2018). Decentralisering, styrning och

värdekonflikter i skolan. I Jarl, M. & Pierre, J. (red.). Skolan som politisk organisation. 3:e uppl. Malmö: Gleerups utbildning, 11-26.

Jarl, Maria, Kjellgren, Hanna & Quennerstedt, Ann (2018). Förändringar i skolans organisation och styrning. I Jarl, M. & Pierre, J. (red.). Skolan som politisk organisation. 3:e uppl. Malmö: Gleerups utbildning, 27-52.

Jarl, Maria & Rönnberg, Linda (2019). Skolpolitik : från riksdagshus till klassrum. 3:e uppl. Stockholm: Liber.

Johansson, Vicki, Lindgren, Lena & Montin, Stig (2018). Den kommunala statliga ämbetsmannen. Lund: Studentlitteratur.

Karlsson, David, Rommel, Olof & Svensson, Johan (2009). Alternativa politiska organisationer : en studie om kommuner som avskaffar sina facknämnder och inrättar fullmäktigeberedningar och styrelseutskott.

SKL-rapport.

Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.

Lasswell, Harold D. (1950). Who Gets What, When, How? New York: Peter Smith. Lundquist, Lennart (1998). Demokratins väktare : ämbetsmän och vårt offentliga etos. Lund: Studentlitteratur.

Montin, Stig (2004). Moderna kommuner. 2:a uppl. Stockholm: Liber.

Montin, Stig (2012). Vad har hänt lokal och regional nivå under de senaste 20 åren? - en tillbakablick. I SOU 2012:32. Vital kommunal demokrati : betänkande. Bilaga 2, 495-528.

Montin, Stig (2018). Styrning och klarering. I Johansson, V., Lindgren, L. & Montin, S. Den kommunala statliga ämbetsmannen. Lund:

Studentlitteratur, 65-86.

Montin, Stig & Granberg, Mikael (2013). Moderna kommuner. 4:e uppl.

Stockholm: Liber. Mörk, Eva, Erlingsson, Gissur Ó. & Persson, Lovisa (2019). Kommunernas framtid.

Konjunkturrådets rapport 2019. Stockholm: SNS förlag.

Nihlfors, Elisabet (2012). Lärarens dubbla uppdrag - enligt den nya skollagen. Stockholm: Natur & Kultur.

Nihlfors, Elisabet & Johansson, Olof (2013). Rektor - en stark länk i styrningen av skolan. Stockholm: SNS Förlag.

Pollitt, Christopher & Bouckhaert, Geert (2011). Public management reform:

a comparative analysis: New public management, governance, and the neo-Weberian state. 3:e uppl. Oxford: Oxford University Press.

Proposition 1988/89:4. Om skolans utveckling och styrning.

Proposition 1989/90:41. Om kommunalt huvudmannaskap för lärare, skolledare, biträdande skolledare och syofunktionärer.

Proposition 1990/91:18. Om ansvaret för skolan.

Riksrevisionen (2014). Specialdestinerade statsbidrag - Ett sätt att styra mot en mer likvärdig skola? RiR 2014:25.

Riksrevisionen (2017). Riktade statsbidrag till skolan - Nationella prioriteringar men lokala behov. RiR 2017:30.

Rothstein, Bo (1992). Den korporativa staten. Intresseorganisation och statsförvaltning i svensk politik. Stockholm: Norstedts.

Rothstein, Bo (2002). Vad bör staten göra? Om välfärdsstatens moraliska och politiska logik. 3:e uppl. Stockholm: SNS Förlag.

SKOLFS 2010:37. Läroplan för grundskolan samt förskoleklassen och fritidshemmet.

SFS 2010:800. Skollag.

SFS 2011:185. Skolförordning.

Skolverket (2020). Skolverkets årsredovisning 2019.

SKR (2018). Ekonomirapporten, maj 2018 - Om kommunernas och landstingens ekonomi.

SOU 2007:93. Den kommunala självstyrelsens grundlagsskydd:

Grundlagsutredningens rapport nr IX.

SOU 2014:5. Staten får inte abdikera - om kommunalisering: betänkande.

SOU 2017:35. Skolkommissionen. Samling för skolan - Nationell strategi för kunskap och likvärdighet: slutbetänkande.

SOU 2020:8. Kommunutredningen. Starkare kommuner - med kapacitet att klara välfärdsuppdraget: slutbetänkande.

SOU 2020:28. En mer likvärdig skola - minskad skolsegregation och förbättrad resurstilldelning: betänkande.

Strandberg, Urban (1998). Debatten om den kommunala självstyrelsen 1962-1994. Lic.-avh. Göteborgs universitet. Hedemora: Gidlunds Förlag.

Statskontoret (2016). Statens styrning av kommunerna. 2016:24.

Statskontoret (2019). Utvecklingen av den statliga styrningen av kommuner och landsting - En analys. 2019:2.

Vedung, Evert (2009). Utvärdering i politik och förvaltning. 3:e uppl. Lund:

Studentlitteratur. Österberg, Jonas (2018). Tillitsbaserad styrning - i skolans styrkedja. Lund: Studentlitteratur.