5. Tillvägagångssätt: design och metod
5.2 Kvalitativ intervjustudie
Studien utgörs av en respondentundersökning (samtalsintervju), i bemärk-elsen att det är svarspersonerna själva och deras egna tankar som är stu-dieobjekten. Hur uppfattar de kommunala tjänstemännen den statliga och kommunala styrningen av grundskolan? Hur resonerar de tre aktörs-grupperna kring förhållandet mellan statlig och kommunal styrning samt att bli statligt styrd genom riktade statsbidrag? Den är kvalitativ bland annat i bemärkelsen att den primärt söker efter kvaliteter (förekomst/icke förekomst av kategorier) och inte kvantiteter (hur vanliga kvaliteterna är) samt är
mindre strukturerad. Det finns därför goda möjligheter att registrera svar som är oväntade, samt möjligheter till uppföljande frågor (Esaiasson et al. 2017).
Studien syftar således inte till att dra slutsatser om hur vanliga uppfattningar är eller om hur många som uppfattar ett fenomen på ett visst sätt. Min strävan är snarare att identifiera och synliggöra de bakomliggande orsakerna och dess konsekvenser, samt om det går att se några mönster i svaren av de intervjuade, vilket samtalsintervjuer lämpar sig väl för. Det finns således en inbyggd jämförande aspekt som jag tar hänsyn till i analysen och slutsatserna. Samtidigt finns en viss generaliserande ambition inbakat i designen vilket anses vara ett krav för forskaren att sträva efter att uppnå (Esaiasson et al. 2017). Det förefaller vara ett rimligt antagande att de berättelser som framträder under intervjuerna är giltiga för fler kommuner än de som har studerats. Det strategiska valet att välja kommuner som dels har organiserat sig utifrån olika organisationsmodeller, dels har olika förutsättningar samt i någon mån representerar alla punkter på dimensionen kommunstorlek är därför strategiskt i syfte att de ska kunna representera Sveriges samtliga 290 kommuner relativt väl. Samma resonemang beaktas vid valet av aktörsgrupper. Genom att studera alla tre gruppers förhållningssätt till den statliga och kommunala styrningen av grundskolan, kan tjänstemännens förhållningssätt till den statliga och kommunala styrningen av skolan undersökas på ett heltäckande vis. Därigenom beaktas kravet om extern validitet, som rör i vilken utsträckning resultaten kan generaliseras till andra sociala miljöer och situationer, som vid kvalitativa forskningsansatser är erkänt svåruppnått (Esaiasson et al. 2017).
För att uppnå god begreppsvaliditet, det vill säga ha en god överens-kommelse mellan teoretiska definitioner och operationella indikatorer, måste det finnas en god överensstämmelse mellan de teoretiska begreppen och de valda empiriska indikatorerna. (Esaiasson et al. 2017). Det uppnås dels genom ovan motivering av kommuner och specifika aktörer som utgör studiens empiriska underlag, dels genom att de teoretiska begreppen kan översättas till operationella indikatorer som utgör studiens analysverktyg. I detta fall har operationaliseringen bestått av att beskriva varför den kommunala (utbildnings)förvaltningsorganisationen bör ses som komplex genom att bryta ned antagandet i mindre beståndsdelar med en beskrivning av kommuners grundkaraktär och förvaltning, den komplexa styrningen av skolan samt den komplexa kommunala tjänstemannaorganisationen. En analysmodell har kunnat utarbetats utifrån dessa teoretiska antaganden med ett antal analysaspekter utifrån de tre analyskategorierna. Vidare har en figur som är tänkt att illustrera de kommunala tjänstemännens eventuella rollkonflikter utifrån dels Jarl och Pierres (2018) analysmodell om den komplexa styrningen av skolan i spänningsfältet mellan stat, kommun, politik och profession, dels utifrån Strandbergs (1998) två figurer som beskriver kommunernas grundkaraktär och förvaltning.
5.2.1 Semi-strukturerade intervjuer
Studien bygger på ett omfattande intervjumaterial. Sammanlagt har 23 personer i sex kommuner intervjuats. Bland de intervjuade återfinns 11 ledande tjänstemän i kommunernas utbildningsförvaltningar som ansvarar för grundskolan7, sex grundskolerektorer och sex kommunpolitiker i den nämnd/
utskott som ansvarar för grundskolan.8 Kommunerna har valts med hjälp av ett strategiskt urval utifrån principen om variation (Esaiasson et al. 2017), med den huvudsakliga urvalsprincipen kommunstorlek (invånarantal). Den urvalsprincipen baseras på de teoretiska antagandena att kommunstorleken spelar en viktig betydelse för relationen mellan politiker och tjänstemän, samt att tidigare forskning visar att små kommuner upplever större administrativa bekymmer att söka och därmed tillhandahålla riktade statsbidrag (se bl.a. RiR 2017:30). Två av kommunerna har frångått den traditionella nämndmodellen till förmån för en utskottsmodell. I andra kommuner har det förändrat maktförhållandena mellan politiker och tjänstemän, där tjänstemännen har fått större makt på bekostnad av politikerna (se bl.a. Karlsson, Rommel &
Svensson 2009).
Samtliga intervjurespondenter är valda utifrån en slags centralitetsprincip.
Det innebär att de innehar centrala positioner i den kommunala styrningen av grundskolan, men också i den statliga styrningen av grundskolan genom de riktade statsbidragen (Jarl 2012; Esaiasson et al. 2017). I fem av sex kommuner har jag intervjuat två tjänstemän, i en kommun har jag intervjuat en tjänsteman i den centrala förvaltningen. Tjänstemännen utgörs av en tjänsteman på ledningsnivå (exempelvis utbildningsdirektör, skolchef, enhetschef, ekonomichef), och en tjänsteman (som i de flesta fall också har en ledande position) som dagligen arbetar med att ansöka de studerade riktade statsbidragen (exempelvis sakkunnig, verksamhetsutveck-lare). Urvalet av intervjupersoner gjordes i samråd med den kontaktperson jag kontaktade i respektive kommuns utbildningsförvaltning - antingen en utbildningsdirektör/skolchef eller en verksamhetschef för grundskolan. Något som kan kategoriseras som ett snöbollsurval (Bryman 2016). I kommunerna har jag intervjuat en rektor samt en kommunpolitiker. I samtliga sex kommuner rör det sig om en rektor över en grundskola. Kommunpolitikerna är i fem av sex kommuner ordförande, och i en kommun vice ordförande i den nämnd/utskott som ansvarar för grundskolan.
Kommunerna är indelade i tre storlekskategorier: i) stor kommun (ca 100 000-160 000 invånare), ii) mellanstor kommun (ca 40 000-80 000 invånare) och iii) liten kommun (ca 5 000-15 000 invånare). Urvalet omfattas av tre stora kommuner, två mellanstora kommuner samt en liten kommun.
7 Skol- och fritidsförvaltningen, Utbildningsförvaltningen, Barn- och utbildningsförvaltningen, Verk-samhetsområde utbildning, Sektor lärande, Barn- och utbildningsförvaltningen.
8 Barn- och utbildningsnämnden, Barn- och utbildningsnämnden, Grundskolenämnden, Barn- och grundskolenämnden, Kommunstyrelsens lärandeutskott, Kommunstyrelsens barn- och
utbildnings-Varje kommun och intervjuperson är anonymiserade. Valet att anonymisera samtliga kommuner och respondenter kan försvaras med följande argument:
i) för att få respondenterna att öppna upp sig och kunna vara mer frispråkiga i och med att det rör sig om samtalsintervjuer samt ii) att det vid respon-dentintervjuer inte är de specifika individerna (i mitt fall även kommunerna) som i sig är intressanta utan de tankekategorier som de kan bidra till att blottlägga. Det innebär att det finns en rad andra kommuner och aktörer i dessa kommuner som hade kunnat ersätta de som utgör studiens empiriska underlag (Esaiasson et al. 2017). Därför redovisas varje aktör var för sig och inte kommun för kommun. Syftet med det är också att kunna blottlägga skilda strategier och förhållningssätt mellan de tre grupperna.
Tabell 5.1 Intervjupersoner
Population Intervjuperson Titel Kön
100 000–160 000 Tjänsteman stor1 Ekonomichef Kvinna 100 000–160 000 Tjänsteman1 stor2 Utbildningsdirektör Man 100 000–160 000 Tjänsteman2 stor2 Biträdande verksamhetschef Man
100 000–160 000 Tjänsteman1 stor3 Skolchef Man
100 000–160 000 Tjänsteman2 stor3 Biträdande skolchef Man 40 000–80 000 Tjänsteman1
mellanstor1 Stabschef Man
40 000–80 000 Tjänsteman2
mellanstor1 Sakkunnig Kvinna
40 000–80 000 Tjänsteman1
mellanstor2 Verksamhetsutvecklare Man
40 000–80 000 Tjänsteman2
mellanstor2 Enhetschef Man
5 000–15 000 Tjänsteman1 liten Skolchef Man
5 000–15 000 Tjänsteman2 liten Sakkunnig Man
100 000–160 000 Rektor stor1 Rektor Kvinna
100 000–160 000 Rektor stor2 Rektor Kvinna
100 000–160 000 Rektor stor3 Rektor Kvinna
40 000–80 000 Rektor mellanstor1 Rektor Man
40 000–80 000 Rektor mellanstor2 Rektor Man
5 000–15 000 Rektor liten Rektor Kvinna
100 000–160 000 Politiker stor1 Nämndordförande (L) Kvinna 100 000–160 000 Politiker stor2 Nämndordförande (S) Kvinna 100 000–160 000 Politiker stor3 Vice nämndordförande (M) Kvinna 40 000–80 000 Politiker mellanstor1 Nämndordförande (L) Man 40 000–80 000 Politiker mellanstor2 Utskottsordförande (L) Kvinna
5 000–15 000 Politiker liten Utskottsordförande (C) Man
Intervjuerna genomfördes under perioden 29 mars till 5 maj. Intervjuerna genomfördes digitalt med hänsyn till rådande omständigheter på grund av Coronapandemin. Jag skickade på förhand ut en anpassad intervjuguide beroende på intervjuad aktör, som går att finna bifogad som bilaga. Varje intervju har i snitt tagit ca 45 minuter att genomföra. Intervjuerna spelades in och transkriberades ordagrant i syfte att underlätta resultatet och analysen.
Därigenom kunde också centrala uttalanden citeras. Intervjuerna kan betraktas som semi-strukturerade (Bryman 2016). Intervjuerna har utgått från tre huvudsakliga teman: i) bakgrund, ii) styrning och iii) de riktade statsbidragen till grundskolan. Samtidigt fanns det utrymme för förändringar av bland annat ordningsföljd, av frågornas utformning samt utrymme för respondenten att prata relativt fritt utifrån frågorna (Kvale & Brinkmann 2014). Att vara noggrann och systematisk under intervjuundersökningen, samt efter vid bearbetningen av det stora empiriska underlaget, har gynnat mina ambitioner att säkerställa en hög reliabilitet, det vill säga en frånvaro av slumpmässiga eller osystematiska fel (Esaiasson et al. 2017).
5.3 Metodreflektion
I uppsatsen har jag enbart använt mig av en fördjupad kvalitativ intervju-studie som metod. Det går att argumentera för att valda metod hade kunnat kompletterats med andra verktyg. Däribland en kvantitativ ansats med en enkätundersökning som hade kunnat skickats ut till en stor mängd kommuner. Det går också att argumentera för att metoden hade kunnat kompletterats med att analysera textdokument, däribland kommunernas interna styrdokument och delegationsordning etc. De två kompletterande metoderna har dels bedömts vara för tidskrävande, dels inte vara aktuellt med hänvisning till det stora urvalet av intervjupersoner. Vidare hävdar jag att genom de fördjupade intervjuerna genererar en viss typ av kunskap som inte går, eller åtminstone är svår, att få fram genom exempelvis enkäter, statistik och dokumentstudier. Att tillämpa en kvalitativ intervjustudie bedömer jag därför vara bäst lämpad för att besvara studiens syfte och forskningsfrågor.
Att genomföra en kvalitativ intervjustudie ställer höga krav på forskaren.
Det medför vissa risker, främst kopplat till reliabilitet och validitet, som genom noggrannhet kan undvikas. För det första lämnas ett stort ansvar på forskaren att kunna operationalisera de teoretiska begreppen så tydligt som möjligt för att därigenom kunna sammanfatta de i en intervjuguide. När resultatet sedan ska tolkas läggs också ett stort ansvar på mig som forskare där jag väljer vad som ska och vad som inte ska lyftas fram. Att genomföra en kvalitativ intervjustudie kritiseras därför av somliga positivistiskt inriktade forskare som ägnar sig åt kvantitativ forskning med argumentet att det inte anses vara ett vetenskapligt tillvägagångssätt och därmed sakna vetenskaplig trovärdighet.
Jag har i detta metodkapitel ingående beskrivit mitt tillvägagångssätt och
hur jag kan säkerställa en hög validitet och reliabilitet för att undvika ovan nämnda farhågor.
6. Resultat
I följande kapitel presenteras uppsatsens empiriska resultat som bygger på ett omfattande intervjumaterial med de tre grupperna kommunala tjänstemän i den centrala förvaltningen, kommunala tjänstemän i den lokala förvaltningen (rektorer) samt kommunala politiker. Sammanlagd har 23 personer i sex kommuner intervjuats. Varje kommun och intervjuperson är anonymiserade och har därför tilldelats ett nummer. I den löpande texten hänvisar jag till respektive kommun samt intervjuperson enligt följande logik: funktion - nr - kommun - nr, exempelvis “politiker stor1”, “tjänsteman2 mellanstor2” samt
“rektor liten”.