• No results found

Förståelsen av uppdraget

In document Att mötas i ett utvecklingsarbete (Page 61-64)

Förståelse för koncepter är en kontinuerlig process som tar sin start vid allra första tillfället personen tar del av innehållet genom att ser, hör, läser något ur materialet.

Molander menar att,

”Förståelse är en kontinuerlig process av tolkning och omtolkning. Detta betyder att ingenting någonsin är slutgiltigt tolkat.”

(Molander, 2003, sid 172)

Vidare gör Molander en koppling mellan konst och vetenskap. Inget av det säger någonting absolut sant. Poängen är att konstverk eller en historisk händelse får en mening endast i relation till vår egen situation. Vi är alltså inte passiva mottagare av ett budskap utan en medskapare. Detta medskapande sker via kommunikation och kan leda till vad som kan kallas

horisontsammansmältning,

”Denna term, horisontsammansmältning syftar på ens förståelse av en text eller en historisk händelse integreras med ens egna omständigheter på ett sådant sätt att den ”ursprungliga” eller ”intenderade” meningen inte kan skiljas från den meningen texten eller händelsen har för en själv.”

62 Hur är det då med horisontsammansmältningen av konceptet? Byggs förståelsen av konceptet utifrån ens egna omständigheter och skiljer sig dessa från den ursprungliga meningen?

Med hjälp av nedanstående figur tänker jag belysa dessa funderingar. Den övre delen visar vad som står skrivet i konceptet. I den undre delen klargör jag vad de intervjuade på alla nivåerna utom nämndsordförande uppfattat som syftet med konceptet. I den fyrkantiga rutan till höger, finns de intervjusvar som nämndsordförande lämnade på intervjufrågorna kring varför de vill införa Kunskapsstaden, vad de vill uppnå och hur de tror sig betrakta Kunskapsstaden om fem år.

Figur 4. Måluppfyllelse.

Figur 5. Integration.

Figur 6. Marknadsföring.

Grundskoledelen i Kunskapsstaden har med sin individorienterande profil förutsättningar för att bli mycket attraktiv. Förhoppningen är att skapa en sömlös integration med högre utbildningar. Förtrogenheten med konceptets ambition om integration med högre utbildningar stannar vid förvaltningschefen och projektledaren. Som rektorsgrupp och arbetslag är detta inget naturligt svar, här saknas klar insikt. På dessa nivåer är integrationen med läroplanerna Lpo-94 och Lpfö 98 tyngdpunkterna.

Grundskolan, gymnasieskolan och vuxenutbildningen måste hitta former för att mötas.

Som beslutsfattare vill man se ”pulsen” runt ett lärcentra, där man jobbar på distans. Lärcentrat är själva navet som bildar en helhet.

Att alla lyckas i förskolan – grundskolan – gymnasium så att grundutbildningen inte behöver kompletteras inom vuxenutbildningen.

Föreliggande kommuns ambitionsnivå som utbildningsanordnare skall höjas.

På alla nivåer nämner man någon form av positiv marknadsföring för kommunen, typ höja utbildningsnivån, öka

inflyttningen till kommunen.

Vi måste nå resultatmål som är positiva för eleven. Vi ska nå målen i läroplanen.

Att fler barn når målen. Att skapa en samsyn på lärprocesser. Att skapa en öppenhet mellan verksamheterna inom organisationen är återkommande svar från de intervjuade.

63 Figur 7. Samverkan för utbildning.

Figur 8. Flexibla studier.

Då de intervjuades svar övervägande kretsade kring medel/verktyg som viktiga signaler i konceptet är även detta intressant att följa upp. Är det som är tänkt också känt!

En intressantare jämförelse är den som jag gör i figur 9. Här är något känt bland ett fåtal tjänstemän och verbalt uttalat av beslutsfattarna men saknas som skrivning i konceptet.

Figur 9. Gränsöver skridande arbete.

Bilderna visar ytligt en viss samsyn kring konceptets budskap om mål och verktyg. I konceptets mål finns klara skrivningar

kring att Kunskapsstaden ska erbjuda studiegång i flexibel studietakt för alla. Erbjudande av största möjliga

I samtliga intervjuer lyfter man fram att flexibelt lärande ska uppnås eller är en viktig signal i konceptet.

En av de viktigaste

signalerna som förmedlas i konceptet är att bygga upp och utveckla distanslärandet

Största vinsten är att vi lyckas med familjeförvaltningens

sammanslagning, att vi får Råd och Stöd att komma in i

Kunskapsstaden. Att allt vävs samman och vi drar åt samma riktning. Att myndigheten blir mindre och mindre genom att vi jobbar med individer på rätt sätt. Implementera Råd och Stöd samt myndigheten

med övrig verksamhet. Hitta kunskaper, beröringspunkter mellan den sociala delen av familjens liv och den rena skolmässiga delen.

Här saknas en klar och tydlig skrivning som kan kopplas till konceptet.

Förvaltningschefen säger om sitt uppdrag, det handlar om att bygga upp en gemensam strategisk ledningsgrupp.

På rektorsnivå och arbetslagsnivå tycker man att det viktiga är att skapa vi-känsla. På något sätt sammanstråla och bli lika inom kommunen, en skola kan inte vara bättre än de andra.

Arbetslagen måste kunna samverka, allas barn. I konceptets inledning beskriver man

Kunskapsstaden som en ny

samverkandemodell för utbildning och kompetensutveckling i X- kommun.

Politiskt har vi tagit ett radikalt grepp när det gäller ledningsorganisationen för att skapa en strategisk ledningsgrupp med fokus på pedagogiska diskussioner.

64 Min tolkning av svaren från skolledarna indikerar att arbetslagens behov av förståelse även fanns bland skolledarna. Vidare framkommer ett behov av att tolka, vad står de olika begreppen för som omnämns i idéprogrammet? Tydligt var att på rektorsnivån skapades insikten om konceptets utvecklingstankar övervägande genom reflektion på egen kammare.

Framkommer också att det till en viss del sker en bearbetning tillsammans med rektor och medarbetarna i arbetslagen. Denna bearbetning balanserades med hur mycket eller hur långt man kommit i diskussionerna i den strategiska ledningsgruppen.

Tänkbar anledning till detta kan vara osäkerhet hos rektorerna om hur man ska tolka visionen och genomförandet av konceptet. Jag observerar också att generellt på denna nivå var att projektledaren inte var den naturliga källan att hämta kunskap från. Projektledaren informerade personal och föräldrar men det var inte självklart att ha dialoger med enskilda skolledare. Projektledarens enskilda dialog skedde endast med ett fåtal skolledare och förvaltningschefen. Ett av arbetslagen framförde sin förvåning då de fick vetskap om att det fanns en projektledare för konceptet. Jag kan ana att detta möjligen är samma orsak till att denna persons funktion inte efterfrågats av övriga skolledare. Jag ser det då som att överordnade till projektledaren missat i mandat tilldelningen till projektledarens uppdrag. Uppdraget var endast känt av de närmaste kontaktytorna.

Rektorerna uppgav att de signalerat till förvaltningschefen om behov att skapa en gemensam bas kring vad konceptet står för, vilket skulle förtydliga konceptets budskap och ge styrka inom organisationen.

I konceptet återfinner jag inte någon skrivning angående inrättande av nuvarande organisations struktur med förskola, grundskola, vuxenutbildning samt individ och familjeomsorgen,

socialtjänstfrågor under samma förvaltning, vilket beslutsfattaren ser som en viktig pusselbit i införandet av Kunskapsstaden. I konceptet finns inte begreppet individ o familjeomsorg omnämnt, inte heller de begrepp som intervjupersonerna benämner denna verksamhet med i sina svar. Råd o stöd eller myndigheten. Intressant är att beslutsfattarna hyser stora

förväntningar på denna organisationsform för att tillgodose den enskilde individens behov i den framtida skolan.

Min uppfattning är att eftersom idéprogrammet för en ny samverkande utbildningsorganisation med namnet Kunskapsstaden presenterades i samband med att familjeförvaltningen

omorganiserades är det inte svårt att förstå när dessa betraktas som ett med varandra. Utifrån min synpunkt handlar det om två olika sorters organisationsförändringar, som inte är oberoende av varandra. Själva styrningen och ledningsorganisationen med förändringar och

nyanställningar på skolledartjänsterna samt Råd och stöd och myndighetens inträde i familjeförvaltningen är uteslutande en organisationsförändring (se bilaga 3).

Idéprogrammet åsyftar synen kring barns, elevers och studerandes lärande. Det handlar om vuxnas och kamraters förhållningssätt och respekt mot en enskild individ. Själva

organisationsförändringen handlar om metoder med ett modernare och mer framtidsanpassat sätt att betrakta skolans resurser. Den första omorganisationen blir ett verktyg för att ge möjlighet till organisation nummer två att kunna genomföras för att uppnå visionen.

In document Att mötas i ett utvecklingsarbete (Page 61-64)