Politiskt uppfattar man sig ha satt ett brett perspektiv på visionen för det handlar om att grundskolan, gymnasieskolan och vuxenutbildningen måste hitta arbetssätt att mötas.
I den politiska ursprungstanken involveras inte förskolan av Kunskapsstaden, även om denna verksamhet ingår i familjeförvaltningen. Vilket framkommer i den politiska förklaringen,
”Vi hade ett rätt så brett perspektiv när vi satte visionen, för då var det grundskolan, gymnasieskolan och vuxenutbildningen som skulle hitta sätt att mötas. Förskolan var inte med från början. De kom ju in när en av kommunens förskolor visade att de kunde vara med.”
Politiskt menar man att skollagskommitténs förslag om en gemensam skollag för förskola och grundskola gör att dessa verksamheter närmar sig varandra. Vilket gör att förskolan mer och mer skulle kunna beröras av konceptet. Att denna förskola realiserar konceptet ställer sig politikerna positiva till.
Förvaltningschefen ser konceptet som en förutsättning för att möta verksamhetens framtida behov. Det är nödvändigt att skapa en struktur i verksamheten som möter individens behov på ett tidigt stadium. Förvaltningschefens syn på vilka verksamheter som berörs av konceptet är inte
överensstämmande med den politiska ursprungstanken. Förvaltningschefen menar på att konceptet gäller,
43 Projektledaren med uppdrag att läsa in sig på konceptet och bredda sina infallsvinklar genom att möta politikerna och föra dialog med förvaltningschefen har en klar replik på varför införandet sker,
”Man vill ha en samverkande utbildningsorganisation. Samverkande genom hela åldersstrukturen, det man normalt brukar kalla den röda tråden.”
Tydligt är att förvaltningschef och projektledare har ett gemensamt synsätt och båda anser att konceptet berör alla verksamheter inom förvaltningen.
Skolledarnivån beskriver sina tankar kring införandet av Kunskapsstaden med traditionella skolbegrepp så som,
”Att man ska genom konceptet få till en annan syn på elevers lärande.” eller
”Kunskapsstaden ska förändra skolans resultat och mer komma åt det mjuka innehållet.”
eller
”Som rektor lanserar jag konceptet här på skolan.
Idag har vi en skola som fungerar väldigt homogent, vilket är tänkt ska ändras på.”
Språkvalet skolledarna väljer att använda gör att förskolans och skolbarnomsorgens delaktighet blir diffus. Idag räknas förskolan och skolbarnomsorgen in i begreppet skola men elever är skolans begrepp. Förskolan bedriver inte någon homogen verksamhet och verksamheten jobbar aktivt med individernas sociala utveckling. Provocerande skulle man kunna ställa frågan om denna
verksamhetsform ärligen finns med i skolledarnas utvecklingstänkande. I deras uttalanden är det svårt att hitta förskolans position. Förskolan nämns av en skolledare i samband med en
beskrivning av insatser som syftar till förändring när det gäller mentorskap, individuella
utvecklingsplaner och att arbeta i arbetslag. Denna skolledare åsyftar diskussioner som förs bland medarbetarna om förändrat arbetssätt, att istället för klasser bygga upp olika nivåer/steg för barnen och menar på att,
”detta kan vara ett sätt att få bort mycket av skolans kultur. Det sitter i väggarna. Det är mycket enklare att jobba med förskolan och det gäller att dra nytta av deras kompetens på ett positivt sätt.”
Tidigare i denna uppsats beskrevs att förskolan inte ingick i den empiriska undersökningen. Denna medvetenhet är av värde i reflektion kring nedanstående intervjuresultat, från arbetslagen.
Två av de intervjuade arbetslagen berör konkret samarbetet med förskolan,
”Vi har tillsammans med förskolan gjort en skriftlig redovisning kring
möjligheter och farhågor som är lämnad till rektorn.”
eller
”Vi uppfattar att den röda tråden har återuppstått men nu med mixade grupper från hela kommunen och alla verksamheterna, 1-16 år.”
Även om förskolan inte var med i min empiriska undersökning, framkommer en tydlig uppfattning från arbetslagen att alla verksamhetsformer, berörs av konceptet.
Undersökningen syftar inte till någon kvantitativ redovisning men helt klart är att grundskolans verksamhet får det största utrymmet både indirekt och direkt i språkvalet, reflektioner,
återkopplingar till vardagen. Mest ljus faller på grundskolan och övrig verksamhet finns med i periferin. Förskolan finns i den ena utkanten och i den andra utkanten finns gymnasieutbildningen och vuxenutbildningen. Intressant är att de två senare nämnda utbildningsdelarna kopplade till
44 grundskolans senare skolår och näringslivet är kärnan i den politiska visionen. Politiskt säger man att,
”grundskolan, gymnasiet och vuxenutbildningen är de tre verksamheter som måste hitta ett sätt att mötas. Ett exempel är att elever i grundskolan tillåts läsa kurser på högre utbildningar så som Lunds universitet.”
Att det mesta ljuset faller på grundskolan är tydligt i så väl beslutsfattaren samt projektledaren uttalande vid intervjun. Projektledaren har genom sitt resonemang med politiker förstått att,
”Konceptet är inte så skarpt skrivit som politikerna vill ha det, när det gäller att kunna erbjuda ungdomsgymnasiet och vuxenutbildningen distansstudier eller högskolestudier via Internet. Något som inte heller diskuteras idag med rektorerna men diskuteras inom de politiska grupperna, och är markerat i konceptet, är entreprenörskapets och näringslivets kopplingar.”
Figur 2, Skenet från strålkastarljuset faller huvudsakligen på grundskolan.
I det ursprungliga konceptets skrivningar har gymnasieutbildningen och vuxenutbildningen störst spelrum tillsammans med grundskolan och då framför allt de senare skolåren.
I konceptet står att läsa så här,
”att erbjuda distanslärande, flexibel studietakt, att erbjuda ett modernt mediatek, är att erbjuda elever maximalt inflytande över den dagliga planeringen av
verksamheten,”
Vid den empiriska undersökningen omnämns enheten Råd och stöd. I konceptet Kunskapsstaden finns ingen skrivning som har anknytning till denna enhet. Detta har sin naturliga förklaring då idéprogrammet för Kunskapsstadens skrevs år 2003 och Råd och stöd verksamhet inrättades i familjeförvaltningens organisations förändring under 2004.
Denna nytillkomna funktion har omnämnts av några få skolledare samt av ett arbetslag i min empiriska undersökning som gjordes under hösten 2004 fram till januari 2005. Arbetslagets omnämnande av Råd och stöd verksamheten är ren upplysning,
”att numera ingår även Råd och stöd i familjeförvaltningen och är tänkt som ett stöd till skolans verksamhet.”
De två skolledarna som lyfter fram Råd och stöd, beskriver det som sidovinst för familjerna, att även denna verksamhet finns inom familjeförvaltningen.
Grund----
skola
För- skola Gymnasie utbildning Komvux Närings livet45
”Samverkande insatser kring hela familjen där man kan hitta kunskaper,
beröringspunkter mellan den sociala delen av familjen och den rent skolmässiga delen.”
eller som en annan skolledare uttrycker det
”samverkande insatser kring familjen både det enskilda barnet men även kring hela familjen.”