Beslutsfattaren menar att tankarna till konceptet har växt fram utifrån den rådande måluppfyllelse när det gäller att sätta eleven i fokus. Politiskt har det funnits ett resonemang redan vid
framtagandet av tidigare Barn- och Utbildningsplan. Utgångsläget var att starta med visionen i dåvarande plan och sedan gå vidare på något sätt.
I samband med ombyggnation av en kommunal skolenhet, fick arkitektföretaget Modellera, uppdraget att skissa på ett skolutvecklingskoncept där det gällde både innehåll och den fysiska miljön.
Modellera är ett arkitekt förtag med människor i fokus, människan i fokus, omöjliga projekt finns inte, design, ekonomiska lösningar, lära. leva, experimentera, realisera, aktivera. Resultatet blev konceptet, Kunskapsstaden. Konceptets innehåll och begrepp tilltalade politikerna, vilket ledde till beslut att införa konceptet på denna skolenhet. I konceptet ingick att denna skolenhet skulle utveckla en samhörighet med gymnasieutbildningen och vuxenutbildningen.
Under det första årets process utvidgades det politiska beslutet till att konceptet skulle omfatta alla skolformer inom Sjöbo kommun, grundskola, gymnasieutbildningen och vuxenutbildningen samt såsmåning om även förskola. Kunskapsstaden lanserades nu som gällande för alla
rektorsområdena. Att konceptet skulle gälla förskolan hade dock ingen kraftfylld framtoning från politikerna vid min intervju. Härom återkommer jag.
Genom konceptet anser beslutsfattaren att de givet en tydlig signal om syftet med koncept genom att sätta ett klart mål,
”Vi måste nå resultatmål som är positiva för eleven.”
Klart mål, ja det kan tyckas. I konceptet finns det ett antal omnämnda visioner och målpunkter som förtydligar det klart politiskt uttalade målet. Av politikerna omtalade mål handlar direkt eller indirekt om metoder för att höja elevers resultatmål. Mål som nämns är individorientering, flexibel studietakt, trygg och trivsam miljö och ändamålsenliga lärmiljöer.
Enligt den kommunala kommunikationshierarkin, kommunicerar beslutsfattare konceptets budskap med förvaltningschefen. Dialog mellan dessa två nivåer ska mynna ut i att
38 Modellera som konsultföretag tilldelas uppdraget att utföra den skriftliga framställningen av Kunskapsstaden, utifrån en politisk verbal beskrivning om innehållet och målen i konceptet. På förvaltningsnivå finns alltså ett tolkningsföreträde om konceptets andemening.
Förvaltningschefens uppdrag är i sin tur att kommunicera innehållet vidare till nästa nivå i
organisationen, den strategiska ledningsgruppen, bestående av olika tjänstemän där rektorer ingår. Strategiska ledningsgruppen blir härigenom också budbärare av den politiska viljeinriktningen. Ansvaret att föra kommunikationen vidare kring konceptets budskap till medarbetarna inom organisationen vilar nu i sin tur på rektorerna.
Kontentan är, att ytterst på ena flanken sitter beslutsfattarna och klubbar ett förändringsarbete som är framarbetat av ett konsultföretag. Andra flanken befinner sig arbetslagen som ska ha en klar förståelse om konceptets budskap, för att kunna genomföra förändringen. Här emellan finns ett par nivåer som påverkar tolkningen och därmed också konceptets innebörd.
Utvecklingsförloppet följs av två externa konsultföretag, Malmö Högskola och Kefu vid Lunds universitet som ger sina förklaringar till vad som bör ske under implementeringen.
Förfaringssätt från konceptets framtagande till förståelse av konceptet har följt en tydlig kommunikationsbana som kan bildmässigt beskrivas enligt följande,
politisk vilja/vision konsultföretag skriver idékonceptet politiskt beslut
förvaltningschefen tolkning av konceptet rektors roll som budbärare
arbetslaget som genomförare uppföljningen ske via ytterligare
av idéerna två externa konsultföretag.
39 Beslutsfattaren ger uttryck åt att värdet i införandet av Kunskapsstaden är att uppnå ett gott resultat för eleverna. De olika nivåerna betraktar konceptet som ett betydelsefullt stöd i att driva skolutveckling i riktning mot samhällets framtidsskola, Kunskapsstaden.
Förvaltningschefen uttalar sig som så,
”man ska åstadkomma ett flexibelt lärande för både yngre och äldre barn. För de äldre eleverna handlar det om att utveckla och bygga upp någon form av
distanslärande.”
Jag kan konstatera att skolledningen har fått information om eller på sina kammare vaskat fram samma uppfattning som förvaltningschefen att det handlar om det flexibla lärandet. Ett antal skolledare ger uttryck åt,
”Vi ska förstå det flexibla lärandet, anpassa lärandet till varje individ och därmed tro på elevens ansvar och inflytande.”
Flertalet av skolledarna uttalar ett generellt svar när det gäller vad som ska åstadkommas. Sammanfattningsvis inrymmas dessa svar i nedanstående uttalande,
”Vi skall införa läroplanerna och dess mål.”
Förvaltningschefens uttalade tydligt att konceptet syftar till att utveckla och bygga upp någon form av distanslärande för kommuninvånarna. Detta begrepp uttrycker endast projektledaren i sin intervju och betonar att distanslärandet är,
”en politisk prioritering. En väldigt tung del i konceptet är distanslärandefrågan, typ ett lärcentrum, där man vill erbjuda distansstudier och högskolestudier via Internet.”
Något uttalande från arbetslagen finns inte när det gäller distanslärandet.
Delar av arbetslagens uttalanden om vad som ska åstadkommas med konceptet är en återklang av förvaltningschefens och skolledarnas tankar dock med något andra ordval,
”man vill att vi skall förändra arbetssättet, möta eleverna med fler lärstilar.”
eller
”vi ska hitta former för individanpassning och utveckla en aktivare samsyn inom arbetslaget så strukturen med arbetslag blir hållbarare.”
Projektledaren har ytterligare en avvikande kommentar som ej fått någon spridning vidare ut i organisationen, nämligen beslutsfattarnas syfte av sammanslagningen med enheterna Råd o stöd och Myndighetsdelen (tidigare individ och familjeomsorgen) med barnomsorg och skola till gemensam familjeförvaltning. Som jag tidigare nämnt utrycker beslutsfattaren en vision med konceptet,
”Största vinsten är att vi lyckas med familjeförvaltningens sammanslagning att vi
får Råd och stöd att komma in i Kunskapsstaden, att allt ihop vävs samman och vi drar åt samma riktning. Jobbar vi då på rätt sätt och alla barn kommer till skolan och når målen, minskar den myndighetsutövande delen inom
familjeförvaltningen. Att myndighetsdelen blir så att säga så liten inom förvaltningen, beroende på att vi jobbar på rätt sätt.”
I intervjuerna framkommer endast några enstaka kommentarer från skolledarna som berör att man i organisationen implementerat enheterna Råd o stöd och myndigheten med övrig verksamhet inom förvaltningen. Skolledaren med projektuppdrag uttalar sig så här,
”en sidovinst med implementeringen av råd o stöd är att hitta kunskaper,
beröringspunkter mellan den sociala delen av familjen och den rena skolmässiga delen och här hitta en samverkans vinst.”
40 Att konceptet ska syfta till att uppnå samverkande insatser kring familjen när det gäller det enskilda barnet och hela familjen, preciseras av ytterligare en skolledare genom följande citat,
”att det just nu sjösätts ett salutogent perspektiv på individnivå, där man tror på att individen kan ratta sitt eget liv. När individen behöver stöd gör man detta utifrån samlade resurser.”
Det finns inget eko av denna vision bland övriga skolledare eller bland arbetslagens kommentarer.
Medarbetare i ett arbetslag menar på att Kunskapsstaden handlar väldigt mycket om en organisationsförändring inte så mycket arbetssättet,
”Projektledaren och vår skolledare pratar väldigt mycket om organisationen inte arbetssättet. Känns mycket som det kommer att bli en organisationsförändring men det kommer inte att hända så mycket med arbetssättet. Man har sett
arbetslagsdefinitionen och den handlar om organisation inte arbetssätt att möta eleverna”
Ett annat arbetslags reflektioner lyder,
”man vill att vi skall förändra arbetssättet, möta eleverna med fler lärstilar, hitta former för individanpassning och utveckla en aktivare samsyn inom arbetslaget så strukturen med arbetslag blir hållbarare.”
Pedagogerna formulerar sina intervjusvar med en medvetenhet att de har uppdraget att
genomföra konceptet intentioner. Ofta uttrycker arbetslagens deltagare sig med att politikerna vill,
”det är dom som har visionen och presenterat den för oss i arbetslagen och i budskapet finns varsågoda gör nu detta,”
vidare uttrycker man i arbetslagen,
”vi ska hitta former för individanpassning”
eller
”vi ska lära barnen lära, vi ska handleda och ge redskap”
Förändring av den fysiska miljön i samband med införandet av Kunskapsstaden lyfter några rektorer fram. Däremot berör alla arbetslagen ombyggnation av skolorna, dock ej förskolorna, som en faktor i Kunskapsstadens utvecklingsprojekt. Det är då inte bara skolledare och arbetslag som är berörda av ombyggnationen som ger dessa kommentarer utan inpassen kommer övervägande från andra enheter.