Skulle jag dela in intervjuerna i tidsomfång har frågeställningarna kring informationen fångat den mesta uppmärksamheten hos både beslutsfattare, skolledare och arbetslag.
Att de intervjuade anser att information och kommunikation är viktiga förutsättningar för att föra utvecklingsförloppet vidare, råder ingen tveksamhet om, utifrån de skildringar som lyfts fram i intervjusvaren. Alla arbetslagen lyfter fram att de ganska nyligen informerats av
projektledaren kring nuläge och pågående nyskrivning kring konceptet. Diskussioner som förs i vardagen sker övervägande inom respektive arbetslag samt tillsammans med övriga kolleger på enheten uppger de i alla tre arbetslagen. Ett arbetslag beskriver kommunikationen stegvis, enligt citat,
”Rektor har informerat om organisationen på ett personalmöte. I övrigt kommuniceras konceptet idag utifrån diskussioner som förts i den centrala strategiska ledningsgruppen, vidare till områdets ledningsgrupp där arbetslagsledarna har ansvaret att föra dessa diskussioner vidare inom arbetslagen.”
49 Arbetslaget anser att skolledaren inte diskuterar konceptet med övriga pedagoger i arbetslagen. Kommunikationen kring konceptet blir vid personalmöten, arbetslagsplaneringar och andra möten inom arbetslagen och då aldrig gemensamt inom området eller tillsammans med skolledaren, vilket bekräftas i uttalande,
”rektor går via områdets ledningsgrupp, diskuterar aldrig med området gemensamt.”
Nedan beskrivs hur ett annat arbetslag uppfattat kommunikationen kring Kunskapsstadens koncept, samt hur det kommuniceras idag. Detta arbetslag fick i uppdrag att under vårtermin 2003 diskutera pedagogiska frågor som, hur man ska kunna jobba i en framtida skola? Arbetslaget uttrycker,
”äntligen skulle man som pedagog få vara med och påverka skolutvecklingen. Någon på högre nivå som lyssnade på dem.”
Dessutom intervjuade en extern person pedagogerna individuellt om hur man som pedagog betraktade framtida skolan och konceptet Kunskapsstaden vilket gjorde att varje pedagog kände sig sedd. Arbetslaget konstaterar vid intervjutillfället med mig att,
”detta arbete har inte någon tagit vara på, ej heller har någon återkoppling till diskussioner eller intervjuer skett.”
samma arbetslag uttryck vidare,
”detta är ogjort arbete.”
Ytterligare ett citat men som en metafor om att någonstans bryts kommunikationslänken,
”Förvaltningschefen är den som skall bjuda upp! Blir man uppbjuden till dans som medarbetare och trampas på tårna vid första steget, går man därifrån. Förvaltningen skall bjuda upp arbetslagen. Arbetslagen väljer skor, vi går på dansgolvet och känner det verkliga golvdammet. En förutsättning för att vi ska våga ta ut svängarna/stegen i dansen är att vi får extra stöd när vi tar det första steget och då vi kan dansa.”
Arbetslaget förstår att konceptet ska förverkligas och vaggar inte in sig i tron att konceptet kommer att försvinna i intet. De håller kontakten med kolleger på andra skolor inom kommunen, den röda tråden har uppstått igen och vidareutvecklas genom gemensamma kompetensdagar,
”röda tråden är på gång igen och detta skapar bättre kontakt mellan enheterna. Detta har vi som pedagoger efterlyst men vill ledningen ha det så?”
vidare säger de att
”vi har gjort flera konkreta handlingar i verksamheten som visar att vi kommit framåt. Idéer kan inte genomföras fullt ut om inte det finns stöd från ledningen. Vi kanske behöver hjälp att prioritera arbetsuppgifter?”
Uppenbart är att detta arbetslag känner sig såväl svikna av som besvikna på de styrande på högre nivåer.
Motpol till denna kommunikationsgång finns i intervjusvar från ett annat arbetslag där man berättar mycket positivt hur de har lyssnat på sin skolledare vid flera tillfällen bland annat när föräldrar informerats om konceptet, detta styrks genom följande utsaga,
”Det som har varit så bra är att vi fått konceptet repeterat. Det som är så bra med att höra det mer än en gång är att man tar till sig lite mer varje gång.”
Samma arbetslag beskriver att Kunskapsstaden kontinuerligt återkommer på områdets gemensamma personalmöten. Vid dessa tillfällen har det diskuterats fördelar och farhågor.
50 Tredje arbetslag lyfter upp sin skolledare, att här förs en dialog i vardagen där man reflekterar direkt kring frågor som uppstår,
”Hur kommer det att vara i den framtida Kunskapsstaden när det gäller just den frågan? Hur ska vi då agera redan idag?”
Gemensamt för arbetslagen är att de efterlyser dialog med de överordnade nivåerna och då framför allt politiker, förvaltningschef men även skolledaren i något rektorsområde. Personerna i arbetslagen söker efter insikt om vad som gäller och förväntas av dem som medarbetare,
”Vi önskar mer dialog med beslutsfattare och förvaltning.”
Skolledarna är överens om att diskussion som förs inom strategiska ledningsgruppen skapar förutsättningar för att processa konceptet genom hela familjeförvaltningens organisation. Generellt lyfter de flesta skolledarna fram rollen som pedagogisk ledare gentemot arbetslagen. Ett par ledare använder just begreppet pedagogisk ledare medan andra kan på ett omskrivit sätt ha det med i sin andemening. Några citat ur svaren från skolledarna illustrerar deras syn på kommunikationen,
”jag möter personalen vid olika möten”
eller kort och gott uttrycker en skolledare exempel av forum för möten,
”vid personalmöten”
eller
”olika sittningar med personalen”
I min sammanställning av svar till denna fråga finns också svar som ger uttryck för hur
skolledare förhåller sig till konceptet. Där skolledaren strävar efter en gemensam förståelse och därmed ett gemensamt ägande av uppdraget.
”Jag har inte informerat om konceptet utan förmedlat.”
Eller som en skolledare uttryckte sig,
”När läraren kommer med en fråga så försöker jag föra en dialog och tänka in, vad är målet i konceptet och hur bör vi då tänka och agera redan idag?”
Utifrån ovanstående citat betraktar skolledarna sig som en kommunikationslänk med uppdrag att lansera begrepp och släppa ut frågor i systemet för att starta och driva projektet framåt. Skolledarna är ganska samstämmiga i sina formuleringar om när och hur de kommunicerar konceptet idag. Det finns dock ett något avvikande uttalande från en skolledare,
”skolan är redan idag en plats där vi möter människor, det som är avgörandet är hur du kan kommunicera med alla personligheter hos människan. Du kan kunna hur mycket historia som helst, men kan du inte möta andra människor utifrån den individ som människan är, så fungerar du inte i livet och än mindre utföra ditt läraruppdrag.”
Budskapet i detta citat är en bra illustration på begreppet individanpassad, då begreppet kan omskrivas till, individ = enskild varelse sammansatt med anpassad = jämkad. När enskilda individer möts i ömsesidig konversation gäller det att båda parter ger och tar.
Det vi behöver utveckla hos oss själva är viljan att försöka finna förståelse som vidgar vår förståelse för andra människor, deras tankar och förståelse för vad som sker nu och hur detta påverkar framtiden.
Summeringen av kommunikationslänken, projektledaren uttrycker att hans sätt att kommunicera konceptet idag är att föra resonemang med förvaltningschefen, prata med politiker och föra dialog med strategiska ledningsgruppen, elever och föräldrar.
Förvaltningschefen kommunicerar konceptet med beslutsfattare och den strategiska ledningsgruppen. Träffar även pedagoger i olika gruppkonstellationer där konceptet kommuniceras.
51 När det gäller beslutsfattarnas kommunikationskanal kvarstår som tidigare beskrivits att
kommunikationen sker via förvaltningschefen. Kommunikationslänken på sidan 36 är åter bekräftad.