Vad som var upprinnelsen till konceptet och prioriteringen vid lanseringen har omvandlats eller omvärderats och är inte av samma karaktär idag. Medarbetarna har övervägande tagit till sig konceptet och ser det meningsfyllda i utvecklingsarbetet. Konceptet har blivit en ledstjärna, något att rikta blicken mot, en gemensam målbild. Märkbart är att när visionen blev begriplig och verklig för alla eller näst intill alla intressenter, började utbytet av idéer och tankar av pedagogisk art. Diskussionerna skapade nya kontakter och insikter. Enheter eller individer som tidigt såg fördelaktiga möjligheter blev ett stöd i att öppna upp nyfikenhet bland övriga kolleger eller andra intressenter, på olika nivåer. Exempel på konkretioner av konceptet sprids som förebilder eller om man vill uttrycka goda exempel.
Det kontroversiella i början är nu inte längre så svårt. Djupare insikt i vad konceptet står för har bringat förklaringar och skapar trygghet. Modet att ta klivet vidare med fler delmål ur
konceptet är inte längre främmande utan naturligt för de flesta. Konceptets teorier har mer och mer prövats i handling. Många frågor har fått svar och nya frågor har fötts.
Tron på konceptet och att lyckas med delmålen som sätts upp på vägen har blivet en otrolig stimulering. Min uppsatts fokuserade kring innovationstiden för konceptet. Det går inte att blunda för bristerna som fanns när det gäller förklaringar, besked, delaktighet och övrig kommunikation vid detta skede. Jag anser att mycket har vunnits på senare tidens utförda insatser, konceptet är mer allmänt känt. Reaktioner som framkom vid introduktionen är inte något ovanligt fenomen. Nu handlar det om att ta lärdom – för att inte falla in i samma
kommunikationsmönster igen. Efterhand som medarbetare på de olika nivåerna har etablerat en känsla för innehållet i konceptet har också medansvaret växt. Delaktighet och ansvarskänslan påverkar förbättringen av arbetsmiljön och blir ett statuslyft för enskilda individer, enheter och givetvis skolvärlden i sin helhet.
Fortsatta arbetet har inriktats till att stödja de processer som startat i alla verksamheterna, bland annat att stärka lagledarna och arbetslagen ytterligare.
Kvalitetsarbetet skall utvecklas till att bli ett aktivt verktyg som skapar användbarhet och inspiration till verksamhetens närmaste aktörer. Förutsättningarna till detta är att insatser i
vardagen kopplas till kvalitetsarbetet. Det pedagogiska arbetet skall kunna synliggöras. Detta blir kompetensutveckling där pedagogen får perspektiv på sitt eget agerande samtidigt som det sker ett erfarenhetsutbyte. Kvalitetsarbetet skall bli en metod där medarbetaren blir ambassadör för sitt arbete.
Delaktighet bland elever och föräldrar måste stärkas för att eleven skall uppnå sina mål enligt läroplanens inriktningsmål. Här är utvecklingsarbetet endast i sin linda.
84
9.8 En avslutande reflektion
Om ett utvecklingsarbete ska mynna ut i en bestående förbättring måste det ges tid och
förankring i verksamheten. Mitt arbete med denna undersökning och uppsatsskrivning har givet tid till analys och reflektion vilket har påverkat min yrkesmässiga och personliga tankeprocess kring utvecklingsarbete. Arbetet har inneburet en mental resa för mig själv som människa. Ett av resultat från min undersökning om framväxandet av Kunskapsstaden är att processens värde måste respekteras. Processen hos den enskilde individen är viktig för att kunna stödja
verksamhetens process i helhet.
Min personliga och yrkesmässiga process har fått en otrolig stimulering genom min magisterutbildning. Litteratur som jag förkovrat mig i genom att läsa, analysera och
dokumentera men även att möta andra människor, med samma intresse. Möjligheten att koppla teorierna till vardagens praktiska skeende, då undersökningen skett i min yrkesverksamma vardag har bekräftat och vidgat min syn på hur skolutveckling bör ske. Att bli utmanad i en utbildning påverkar ju inte bara det yrkesmässiga intellektet utan hela människan berörs. Livet som jag har runt mig utanför arbetet har berikat mitt reflekterande och gett mig möjligheter till att pröva nydanande tankar med människor som har andra livsvärden och erfarenheter. Detta har vidgat mina insikter och kompetenser,
”Man kan skriva in hur många önskvärda mål som helst i de statliga styrdokumenten, men utan en dynamisk, lokal utvecklingsmiljö och utan
skolpersonalens aktiva och engagerande medverkan, faller dess skrivningar som torra löv till marken.”
85
Referenser
Ahrenfelt, B. (2001) Förändring som tillstånd. Lund: Studentlitteratur. Alvesson, M. (2001) Organisationskultur och ledning. Malmö: Liber. Barn och utbildningsplan. (2000-2003) Sjöbo kommun.
Bell, J. (2000) Introduktion till forskningsmetodik. Lund: Studentlitteratur. Berg, G. (2003) Skolkultur – nyckeln till skolans utveckling. Göteborg: Gothia.
Berg, G. & Scherp, H-Å. (2003) Skolutvecklingens många ansikten. Kalmar: Lenanders grafiska AB.
Carlgren, I. & Hörnqvist B. (1999) När inget facit finns…Om skolutveckling i en
decentraliserad skola. Lund: Kefu.
Egerbladh, T. & Tiller, T. (1999) Forskning i skolans vardag. Lund: Studentlitteratur. Hallerström, H. (2005) Skolledarskap för förändring och utveckling. Lund: Serviceenheten, Sociologiska institutionen.
Harrysson, H. Ingenting är omöjligt. Chefer & Ledarskap. (2/2006) Stockholm: Lärarförbundet.
Kvale, S. (1997) Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Leithwood, K, & Jantzi,D & Steinbach, R. (1999) Changing Leadership for Changing Times. Buckingham: Open University Press.
Lindblom, B. (2002) ”Flödets” utvecklingsprocess inom Sjöbo Kommun. Malmö: Malmö högskola.
Lindblom, B. (2003) Fånga framtiden – om skolan i Sjöbo kommun. Malmö: Malmö högskola. Lindblom, B. (2002) Skolutveckling inom några rektorsområden i Sjöbo kommun. Malmö: Malmö högskola.
Lindstam, M. (2003) Kunskapsstaden i Sjöbo. Idéprogram för en ny samverkande
utbildningsorganisation. Södertälje: Modellera arkitektur.
Lundqvist-Coey, Å. (1996) Arbetsvishet. Jönköping: Brain Books AB.
Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet Lpo. (1994) Utbildningsdepartementet.
Läroplanen för förskolan Lpfö. (1998) Utbildningsdepartementet.
86 Molander, J. (2003) Vetenskapsteoretiska grunder Historia och begrepp. Lund:
Studentlitteratur.
Myndigheten för skolutveckling. (2004) Effektutvärdering av dialogarbetet i Sjöbo kommun. Nyberg, G. (2001) Åtgärder mot mobbing i skolan. Revisionsrapport, Lund: Komrev.
Senge, M. P. (1995) Den femte disciplinen. Falun: ScandBook AB.
Sjöbo kommun, Familjeförvaltningen. (2005) Välkommen till Kunskapsstaden Sjöbo. Sjöbo. Sjöbo kommun, Familjeförvaltningen. (2000-2003) Verksamhetsplan för familjenämnden i
Sjöbo kommun. Sjöbo.
Skogen, K. & Sørlie, M-A. (1995) Introduktion till innovationsarbete. Lund: Studentlitteratur.
Skolfrågor – Om skola i en ny tid. (1997:121) SOU, Statens offentliga utredning. Skolverket. (2002) Sammanställning av anteckningar från gruppdiskussioner vid
uppföljningskonferens med 2001 års dialogkommuner. Ystad: Skolverket.
Skolverket. Sjöbo kommuns åtgärdsplan. Dnr:2001:2596. (2001) Lund: Skolverket.
Tallberg Broman, I. (2002) Pedagogiskt arbete och kön Med historiska och nutida exempel. Lund: Studentlitteratur.
Wejryd, K. (2001) Elever som inte når betyget godkänd i grundskolan. Revisionsrapport, Lund: Komrev.
87
Bilagor
1. Förbrev inför intervjuerna.
2. Intervjuguide.
88
Bilaga 1
Den 29 september 2003 Hej!Jag läser just nu en Magisterkurs i utbildningsvetenskap med inriktning mot utbildningsledarskap, 40 poäng, vid Malmö högskola.
Min forskning har fokus mot innovationsarbete. Därför har jag valt att studera implementeringen av konceptet Kunskapsstaden i vår kommun.
Syftet är att öka förståelsen för hur förändringsarbete i verksamheten verkligen sker. Datainsamlingen sker via intervjuer. Varje intervju tar ca en timme och jag vänder mig till familjenämndens ordförande, förvaltningschef, rektorer och pedagoger i arbetslag vid olika enheter.
Ni medverkar anonymt och en återkoppling kommer att ske när min rapport är färdig.
Med förhoppning om ett positiv svar!
Med vänliga hälsningar Gunnel Bengtsson
89
Bilaga 2
2004-10-03Intervjuguide
Namn på den som blir intervjuad (respondenten):
___________________________________________________________________________ Datum: __________________________ Klocktid: __________________________________
Frågor till politiker:
• Varför vill ni införa Kunskapsstadens koncept i kommunen? • Vad är det ni vill förverkliga?
• Berätta om hur konceptet Kunskapsstaden växte fram? • Varför blev det just nu?
• Vad är det ni vill uppnå med konceptet Kunskapsstaden?
• Vilka är för dig de tre viktigaste signalerna som förmedlas i konceptet? • Hur har du informerat om din vilja med konceptet Kunskapsstaden? • Vem, när, på vilket sätt?
Frågor till tjänstemän:
• Varför tror du/ni att Kunskapsstadens koncept ska införas i kommunen? • Varifrån kommer tankar och idéer?
• Vad ska åstadkommas med detta förändringsarbete – mot vilka mål? • Vilket/vilka uppdrag har du/ni fått utifrån konceptet?
• Vad förväntar du dig/ni er av förändringsarbetet i förhållande till Kunskapsstaden? • Vilka är för dig de tre viktigaste signalerna som förmedlas i konceptet?
• Hur gick det till när du/ni informerades om konceptet Kunskapsstaden? • Vem, när, på vilket sätt har du/ni fått information?
• Har du/ni tillräcklig information från politikerna/din chef eller motsvarande? • Hur, vad, vem och på vilket sätt har du/ni informerat vidare?
• Vilken roll har du/ni när det gäller informationsspridningen om konceptet? Presentation av mig själv och min utbildning.
Syftet med intervjun.
Användningen av intervjuresultatet. Bandinspelning ok eller?
Avslut på intervjun: summerar intervjun som resultat av intervjutimmen.
90 Gemensamma frågor:
• Hur kommunicerar du/ni konceptet Kunskapsstaden idag?
• Hur kännetecknas de handlingar som påverka i riktning mot Kunskapsstaden? centralt och lokalt.
• Hur ser du/ni på Kunskapsstaden om fem år?
• Vilka insatser görs då som syftar till långsiktiga förändringar? • Vad känner du/ni för konceptet Kunskapsstaden idag?
glädje, förväntningar, möjligheter, hinder. • För egen del: största vinsten – största risken
91