Av ovanstående framgår att lärosäten med stark kollegial styrning numera inte är särskilt många i Sverige. I framförallt Uppsala, Lund och Stockholm har man emellertid lyckats upprätthålla fakultetsnämnder och kollegialt in-flytande även efter autonomireformen. Den politiska ledning som genomför-de genomför-denna så kallagenomför-de ”frihetsreform” fick alltså helt fel (Riksdagens protokoll 2009/10:137 anf. 34 statsrådet Tobias Krantz) – högskoleledningarna i Sverige tog helt enkelt chansen och reformerade sina högskoleorganisationer på ett sådant sätt att det kollegiala styret antingen helt avvecklades eller kraftigt vingklipptes (för vissa lärosäten hade denna utveckling redan påbörjats före reformen, men i och med reformen kunde den genomföras fullt ut). Missnöjet har inte låtit vänta på sig, och vi har nog inte sett slutet på detta ännu (se till exempel Publikt 2012-04-11; Sydsvenskan 2013-02-22; Gefle Dagblad 2013-03-09;
Smålandsposten 2014-02-15).
Även vid vårt eget lärosäte medförde avregleringen av fakultetsnämnderna en livlig debatt. Någon reell risk för att avveckla de kollegiala organen förelåg dock inte, men den första tjänstemannaledda arbetsgruppen som skulle se över organisationen för att utarbeta en ny arbetsordning stötte på stort motstånd från det humanistiskt-samhällsvetenskapliga området då gruppen föreslog att områdesnämnden skulle vara det primära kollegiala organet (hum-sam-områ-det skulle då få samma organisation som de två andra vetenskapsområdena). Innebörden av detta skulle ha varit att de sex fakultetsnämnderna, däribland
KOLLEGIALITET OCH LINJESTYRE
vår egen fakultet, hade givits en svagare ställning. Dessbättre uppfattade den dåvarande universitetsledningen kritiken och tillsatte en ny organisations-kommitté; denna gång ingick även företrädare för verksamheten. Resultatet av detta kommittéarbete – lett av den norske statsvetaren Arild Underdal – blev att den gamla organisationen i stort bibehölls (Uppsala universitet 2011). Under tiden för denna utredning, innan betänkandet var klart, gick emellertid diskussionernas vågor höga i fakultetsnämnden. På ett sätt kan man se det som ett uppvaknande. Varför var detta med fakultetsnämnder viktigt? Och hur skulle man tänka vad gäller de kollegiala organens utformning? Vår egen fa-kultets överväganden fästes på papper som ett slags spontanremiss in i en på-gående diskussion (Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden 2011). Som redan nämnts i inledningskapitlet till denna bok var nämnden övertygad om vikten av kollegiala organ med reell beslutandemakt – men med det sagt uppfattade man att själva organisationen (det vill säga hur många fakulteter, fakultetens räckvidd och så vidare) var en fråga med flera tänkbara svar.
Som vi sett i detta kapitel är det kollegiala styrets självklara plats inom ett lärosäte klart skadeskjutet tack vare bristande förståelse hos många högsko-leledningar i Sverige. Det drabbar inte bara lärarna, det drabbar även studen-terna – både innehållsmässigt och vad gäller utrymmet för studentinflytande (färre beslutsfattande organ, innebär färre möjligheter för representation). Uppsala universitet, och därmed vår egen fakultet, har däremot klarat av att argumentera för och även upprätthålla idén om kollegialitet. Men det innebär dessvärre inte att vi lugnt kan luta oss tillbaka – kollegialitet är som demokrati – idé och praktik måste ständigt erövras. Det börjar på verkstadsgolvet: Ge-nom att kollegerna är aktiva och förstår att man är del av ett större kollektiv och genom att man förstår betydelsen och innebörden av att vara del av detta – universitetet som idé.
Referenser
Ahlbäck Öberg, Shirin 2011, ”Organisering av autonomi och universitetet som idé” i Björk, Pernilla, Blom, Mattias Bolkéus, Ström, Per (red.) Det goda
uni-versitetet: Rektorsperioden 2006–2011: Festskrift till Anders Hallberg. Uppsala:
Uppsala universitet.
Björck, Henrik 2013, ”Om kollegialitet”, SULF:s skriftserie XLI. Utgiven av Sveriges universitetslärarförbund.
Boulton, G, Lucas, C. 2008, What Are Universities for? Tillgänglig på:
www.scribd.com/doc/112014966/What-Are-Universities-for-Geoffrey-Boulton-FRS-Sir-Colin-Lucas [åtkomst 2014-04-29].
Debatt i Lund 2013-09-19, ”Stat eller stiftelse – vad är bäst för universiteten?”
Gefle Dagblad 2013-03-09, ”Högskolan drivs som ett företag”.
Hearing om högskolestiftelser vid Uppsala universitet 2013-10-07, inbjudna gäster var statssekreterare Peter Honeth och docent Hans Modig.
SHIRIN AHLBÄCK ÖBERG
134
Kollegialitet eller rättssäkerhet?: en litteraturgenomgång av den kollegiala led-ningsstrukturens påverkan på studenternas rättssäkerhet. 2001. Stockholm:
Högskoleverket (HSV 2001:30 R).
Magna Charta Universitatum, Bologna 1988 [http://www.magna-charta.org/
library/userfiles/file/mc_swedish.pdf, åtkomst 2014-09-18].
Prop. 2009/10:149, En akademi i tiden – ökad frihet för universitet och högskolor.
Publikt 2012-04-11, ”41 professorer går emot ledningen”.
Rapport från riksdagen 2013/14: RFR21, Autonomi och kvalitet – ett
uppfölj-ningsprojekt om implementering och effekter av två högskolereformer i Sverige.
Delredovisning 1: Skrivbordsstudie om autonomi- och kvalitetsreformerna. Rapport från riksdagen 2013/14: RFR22, Autonomi och kvalitet – ett
uppfölj-ningsprojekt om implementering och effekter av två högskolereformer i Sverige.
Delredovisning 2: Intervjuundersökning med rektorer.
Rider, Sharon, Sundberg, Elin & Ahlbäck Öberg, Shirin 2014, ”Kollegialitet i koncentrat: Rapport från Arbetsgruppen för utveckling av kollegiala styrfor mer”, Vetenskapsområdet för humaniora och samhällsvetenskap, 2014-05-20. Uppsala: Uppsala universitet.
Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden 2011, ”Om kollegial styrning och organisation inom humaniora och samhällsvetenskap”. Dnr SAMFAK 2011/63. 2011-05-02.
Smålandsposten 2014-02-15, ”Linnérektor försvarar linjestyrning”.
SOU 2008:125, En reformerad grundlag. Betänkande från Grundlagsutredning-en. Stockholm: Fritzes.
Sundberg, Elin 2013a, ”Autonomireformen – vad hände med det kollegiala styret?”, C-uppsats. Statsvetenskapliga institutionen, Uppsala universitet. [gfm.statsvet.uu.se, åtkomst 2014-05-02]
Sundberg, Elin 2013b, ”Att föreslå externa ledamöter i universitet och högsko-lors styrelser: En förstudie av nomineringsprocessen år 2013”, Samverkans-gruppen för en god forskningsmiljö (GFM). Statsvetenskapliga institutio-nen, Uppsala universitet. [gfm.statsvet.uu.se, åtkomst 2014-09-17]
Sundberg, Elin 2014, ”Autonomireformen – en kompletterande undersökning”, Samverkansgruppen för en god forskningsmiljö (GFM), Statsvetenskapliga institutionen, Uppsala universitet. [gfm.statsvet.uu.se, åtkomst 2014-05-02]
Sydsvenskan 2013-02-22, ”Hierarkiskt beslutsfattande”, debattartikel
under-tecknad av 20 professor vid Fakulteten för kultur och samhälle vid Malmö högskola.
UNESCO 1997, ”The UNESCO Recommendation Concerning the Status of Higher Education Teaching Personnel”. Paris: UNESCO.
Uppsala universitet 2011, ”Arbetsordningen för Uppsala universitet: En ge-nomgång med några förslag till förändringar”. Dnr UFV2010/1843. Universi-tetsövergripande utredningen om organisation och ansvarsförhållanden vid Uppsala universitet 2011-06-08.134