Dessa data och observationer har resulterat i diskussioner, inte minst om kon-flikttrender (Sollenberg & Wallensteen 2008). Kan den relativa nedgången i antalet konflikter sedan den högsta noteringen beror på till exempel att väp-nade konflikter ersatts av andra typer av våld? Med anledning av detta har UCDP utvidgats till omfatta ytterligare två kategorier av organiserat politiskt våld, ett arbete som initierades i samverkan med The Human Security Report, Vancouver, Kanada. Resultatet är att UCDP nu också omfattar våld mellan icke-statliga aktörer och ensidigt våld mot civila (antingen utfört av statliga eller icke-statliga aktörer; Human Security Report 2005; Eck & Hultman 2009, Sundberg et al. 2012). Att identifiera sådan information är dock betydligt svå-rare, särskilt på ett globalt plan. Data har hittills tagits fram för perioden efter 1989 och täcker därmed stora folkmord som det i Rwanda 1994, liksom olika religiösa och lokala motsättningar i till exempel Indien eller olika delar av Afrika. Många av dessa våldsamheter förefaller bara delvis och indirekt vara relaterade till de väpnade konflikter som statsmakten är indragen i. Folkmord och etniska motsättningar kan ofta ha andra bevekelsegrunder.
UPPSALA KONFLIKTDATAPROGRAM 35 ÅR
UCDP:s data demonstrerar också på andra sätt de många schatteringarna i den globala konfliktbilden. Det framgår tydligt av UCDP:s nya verksamhet att geografiskt bestämma exakt var konflikter av alla tre slag utspelar sig. Data visar inte bara hur konflikter ibland sprider sig utan ger även ledtrådar till hur de kan hållas tillbaka, till exempel med fredsbevarande operationer.
Av UCDP:s väldiga datamängd framgår att fred inte kan byggas med enkla åtgärder. Det behövs relativt sammansatta modeller för att identifiera de me-kanismer som driver ett samhälle till ökad konflikt eller till fred. Fred fram-står som ett resultat av en rad samverkande insatser. Intressant är då att se vad man faktiskt kan lära från praktiska försök att skapa fred. UCDP besitter i dag en komplett katalog över alla fredsavtal i väpnade konflikter sedan 1975. De är flera än 200 (Högbladh 2011). Många har visserligen övergivits av parterna, men ger inte desto mindre lärdomar för framtiden och för andra konflikter. UCDP:s fredsavtalsdata kan sägas innehålla en översikt över möjliga freds-främjande åtgärder som vid något tillfälle accepterats av beslutsfattare och som uppfattats som fullt realistiska. Det faktum att antalet nya fredsavtal minskat under den senaste tioårsperioden understryker den förändring i kon-flikttrenden sedan 2003 som kan ses i figur 1. Informationen om fredsavtal, är av stort värde för dem som forskar om eller engageras i frågor om medling och förhandlingar. Ett viktigt arbete är också att kartlägga konfliktdämpande (preventiva) åtgärder i tidiga skeenden (Melander 2009) och att studera hur konflikter i allmänhet slutar (Kreutz 2010).
Genomslag
UCDP har utvecklats under lång tid och bygger på ett ingående kunnande om hur konfliktdata kan identifieras och registreras. Inledningsvis erhölls ekonomiskt stöd från Sida, Riksbankens Jubileumsfond och andra svenska forskningsfinansiärer. Sedan 2009 har Uppsala universitet bidragit med grund-finansiering. Detta har gjort det möjligt att knyta en kärna av kunniga per-soner som projektledare till olika delar av UCDP:s arbete. Som jämförelse kan nämnas att pionjärprojektet Correlates of War ständigt varit beroende av extern och tillfällig finansiering. Många andra datasamlingar har tillkommit som följd av enskilda forskares eller forskargruppers insatser och ofta fått lita till arbetsinsatser av masterstudenter eller doktorander. De har därmed inte kunnat vidmakthålla kompetens eller fortsätta när anslag förbrukats. UCDP har en annan långsiktighet och kan bygga på personer med ett professionellt kunnande. Det har med tiden givit programmet en särställning.
UCDP har i sin tur inspirerat andra till kompletterande verksamheter. Vid Kroc Institute for International Peace Studies vid University of Notre Dame i USA lanserades för några år sedan ett särskilt projekt som studerar hur de fredsavtal som identifierats av UCDP faktiskt genomförs, Peace Accords Ma-trix, PAM. Ett större projekt vid ETH, tekniska universitetet i Zürich, kart-lägger etniska relationer med metoder utvecklade från UCDP:s erfarenheter
PETER WALLENSTEEN
48
(Cederman et al. 2013). Även COW har nu påverkats av UCDP och reviderat sina definitioner av inbördeskrig i linje med UCDP:s (Sarkees & Wayman 2010).
UCDP ingår i en rad nätverk för utbyte av lärdomar inom datainsamling, tekniska utmaningar och forskningsresultat. Genom åren har UCDP varit värd för ett stort antal konferenser i Uppsala på teman om kvantitativa data, medling, etniska konflikter och geo-kodning av information.
UCDP:s stora genomslag beror i huvudsak på kvaliteten i datainsamlingen. UCDP ses som en trovärdig och tillförlitlig källa. Det bottnar i att goda med-arbetare kunnat rekryteras från institutionens egen master- och forskarut-bildning. Inte minst har metodutbildningen varit viktig (Höglund & Öberg 2011). UCDP och mycket av institutionens övriga verksamhet står i en nära relation till varandra, på ett närmast symbiotiskt sätt.
Det finns många exempel på hur UCDP nått ut långt utanför universitetet. Redan 1987 slöts en ännu gällande överenskommelse med Stockholm Inter-national Peace Research Institute, SIPRI, om att UCDP skulle leverera ett särskilt avsnitt i den välrenommerade SIPRI Yearbook. Sedan 1993 finns ett liknande avtal med Journal of Peace Research där UCDP varje år publicerar sin senaste uppdatering av data om väpnade konflikter. UCDP:s artiklar har faktiskt blivit några av tidskriftens mest citerade. På liknande sätt har Human
Security Report givit stor spridning åt UCDP:s data. Konfliktdataprogrammets
fritt tillgängliga databas har sedan 2003 blivit en välanvänd informationskälla, inte minst i takt med internets och de smarta mobilernas ökande betydelse. UCDP har också en egen publikation, States in Armed Conflict. Den fria till-gängligheten (inte minst som app), bidrar givetvis till att dessa data används i många och olika forsknings- och utbildningssammanhang. UCDP:s diagram förekommer allt oftare i grundläggande läroböcker och andra publikationer där konflikter behandlas.
För media har UCDP:s data blivit en betydelsefull tillgång, inte minst ef-tersom många inom projektet efterhand blivit experter inom sina egna bevak-ningsområden. Programmet får numera dagligen förfrågningar från nationella och internationella media.
Även inom politik och diplomati har UCDP visat sig värdefull. Diploma-ter behöver idéer, till exempel i förhandlingssituationer. Data om fredsavtal innehåller sådana. En av de första att inse UCDP:s värde var för övrigt dåva-rande ambassadören Jan Eliasson (FN:s vice generalsekreterare och numera hedersdoktor vid fakulteten) i hans uppdrag som medlare i konflikten kring Nagorno-Karabach i Kaukasus i början av 1990-talet (Svensson & Wallen steen 2010). UCDP:s data över konflikttrender har intresserat många, inte minst inom FN-systemet, där data använts av generalsekreteraren. Fredsrörelser har använt konfliktdata för att analysera vapenexport. Sveriges engagemang för ett europeiskt fredsinstitutet, EIP, har också medfört ett behov av att demonstre-ra svensk och nordisk expertis inom detta område, vilket resultedemonstre-rat i uppddemonstre-rag till UCDP och institutionen.
UPPSALA KONFLIKTDATAPROGRAM 35 ÅR
Slutord
Uppsala konfliktdataprogram, UCDP, har nu existerat i över 35 år. Från en blygsam start har det blivit en av de mest använda källorna för analys och systematisk forskning om krigsorsaker och fredsmöjligheter. Den positiva ut-vecklingen har varit möjlig genom att programmet baserats vid ett starkt och självständigt universitet i ett land där universitetens autonomi skyddas och en fri uppbyggnad av kompetens gynnas. Programmets integration i en livskraftig institutionsmiljö har varit en nödvändig förutsättning för arbetet, samtidig som programmet i sig bidragit till att vitalisera institutionen. Kontakterna med beslutsfattare, diplomater, aktivister och journalister har bidragit till att ge programmet en udd och relevans långt utanför det akademiska samfun-det. Den teknologiska utvecklingen har fört UCDP bortom den ursprungliga visionen. Konfliktdataprogrammet befinner sig i en fruktbar korsning mellan många faktorer som tillsammans bidragit till att skapa en unik resurs. Det är nu viktigt att det ges rika möjligheter till fortsatt utveckling.
Referenser
Cederman, Lars-Erik, Gleditsch, Kristian Skrede & Halvard Buhaug 2013,
In-equality, Grievances, and Civil War. Cambridge, MA: Cambridge
Univer-sity Press.
Dixon, Jeffrey 2009, ”What Causes Civil Wars? Integrating quantitative re-search findings”. International Studies Review, Vol. 11 (4): 707–35.
Eck, Kristine & Lisa Hultman 2007, ”One-Sided Violence Against Civilians in War: Insights from New Fatality Data”. Journal of Peace Research, vol. 44 (2): 233–246.
Eriksson, Mikael (red.) 2004, States in armed conflict 2002. Uppsala: Uppsala Publishing House and the Department of Peace and Conflict Research. Frängsmyr, Carl 2013, ”Fredsforskning i Uppsala – återblick på ett halvsekel”.
Inbjudningsskrift till professorsinstallationen 2013. Uppsala universitet: Acta
Universitatis Upsaliensis 2013: 4–57.
Gantzel, Klaus Jürgen et al. 1986, Die Kriege nach dem Zweiten Weltkrieg bis
1984. Munich: Weltforum.
Heldt, Birger (red.) 1993, States in Armed Conflict 1990–91. Second Edition. Uppsala: Department of Peace and Conflict Research.
Högbladh, Stina, 2011, ”Peace agreements 1975–2011 – Updating the UCDP Peace Agreement dataset”, in Pettersson Therése & Lotta Themnér (red.) 2012, States in Armed Conflict 2011. Uppsala University: Department of Peace and Conflict Research Report 99.
Höglund, Kristine & Magnus Öberg (red.) 2011, Understanding Peace Research.
Methods and Challenges. London; Routledge.
PETER WALLENSTEEN
50
Kende, István 1971, ”Twenty-five Years of Local Wars”. Journal of Peace
Re-search. Vol. 8: 5–22.
Kende, István 1978, ”Wars of Ten Years”. Journal of Peace Research Vol. 15: 227–242.
Kreutz, Joakim 2010, ”How and When Armed Conflicts End: Introducing the UCDP Conflict Termination Dataset”. Journal of Peace Research Vol. 47(2): 243–250.
Lacina, Bethany & Nils Petter Gleditsch 2005, ”Monitoring trends in global combat: a new dataset of battle deaths”. European Journal of Population, Vol. 21:145–66.
Melander, Erik, Frida Möller och Magnus Öberg 2009, ”Managing intrastate low-intensity armed conflicts 1993–2004”. International Interactions Vol. 35 (1): 58–85.
Peace Accords Matrix, Kroc Institute, University of Notre Dame, In, USA, webbsida: https://peaceaccords.nd.edu/.
Richardson, Lewis Fry 1960, Statistics of Deadly Quarrels. Chicago, IL: Quad-rangle Books.
Sarkees, Meredith Reid & Frank Wayman 2010, The Resort to War. Washing-ton, DC: CQ Press.
Singer, J. David 1972, ”The Correlates of War Project: Interim Report and Rationale”. World Politics, Vol. 24: 243–70.
Singer, J. David 1979 (red), The Correlates of War, Vol. 1, Research Origins and
Rationale. New York: Free Press.
Singer, J. David & Melvin Small 1972, The Wages of War, 1816–1965. A Statistical
Handbook. New York: Wiley.
Sollenberg, Margareta & Peter Wallensteen 2008, ”How to identify conflict trends: A reply to Øyvind Østerud”. Conflict, Security & Development Vol. 8, 3: 375–382.
Sorokin, Pitirim A. 1937, Social and Cultural Dynamics. Vol. 3. New York, N.Y.: American Book Company.
Sundberg, Ralph, Kristine Eck & Joakim Kreutz 2012, ”Introducing the UCDP Non-State Conflict Dataset”. Journal of Peace Research, Vol. 49, pp. 351–362. Sundberg, Ralph & Erik Melander 2013, ”Introducing the UCDP
Georefer-enced Event Dataset”. Journal of Peace Research, Vol. 50, No.4, 523–532. Svensson, Isak & Peter Wallensteen 2010, The Go-Between. Jan Eliasson and the
Styles of Mediation. Washington, D.C.: US Institute of Peace Press.
Themnér, Lotta & Peter Wallensteen 2013, ”Armed conflict, 1946–2012”.
Jour-nal of Peace Research. Vol. 50 (4): 509–521.
Uppsala Conflict Data Program (UCDP) webbsida: www.ucdp.uu.se.
Wallensteen, Peter 1973, Structure and War: On International Relations, 1920–
1968. Stockholm: Rabén & Sjögren.
Wallensteen, Peter 1994, Från krig till fred. Om konfliktlösning i det globala
UPPSALA KONFLIKTDATAPROGRAM 35 ÅR
Wallensteen, Peter 2011, Peace Research: Theory and Practice. London: Rout-ledge.
Wallensteen, Peter 2012, Understanding Conflict Resolution, Third Edition. Lon-don: Sage.
Wallensteen, Peter 2013, ”J. David Singer and Systems Theory in Today’s World”, pp. 260–265 in Geller, Daniel S. och Paul F. Diehl (red.), ”The Fo-rum: Reflections and Reassessments on the Early Work and Ideas of J. David Singer”. International Studies Review Vol. 15: 259–284.