Fastighetsvärdarnas förmedlingsprinciper och diskriminering

förutsättningarna för ekonomiskt svaga hushåll finns också studier om diskriminering på bostadsmarknaden och en diskussion om huruvida hyresvärdarnas olika förmedlingsprinciper påverkar

etableringsmöjligheten för vissa hushåll. Frågan om diskriminering hänger delvis ihop med bostadsbolagens förmedlingsprinciper då hyresvärdar kan förmedla sina bostäder på olika sätt, dels för att minska förekomsten av diskriminering, men också som en förevändning för att dölja diskriminering. Det finns dock endast ett fåtal kartläggningar av diskriminering på den svenska bostadsmarknaden. Sammantaget tyder dock dessa på att diskriminering är vanligare på hyresmarknaden än på marknaden för ägda bostäder.

Hyresgästföreningen (2007) lät i samarbete med Uppsala universitet genomföra en praktikprövning som omfattade 100 bostadsföretag i orter utan bostadsbrist.12 Man lät två olika personer, en med svenskt klingande namn och en med arabiskt klingande namn, kontakta samma

bostadföretag med mindre än att en timme löpte mellan de olika

kontakttillfällena. I 63 fall blev de med svenskt klingande namn erbjuden lägenhet medan de med arabiskt klingande namn endast fick 49

erbjudanden. De med arabiska namn blev också hänvisade till företagagens webbplats oftare än de med ”svenska namn”. Totalt sett förelåg misstänkt diskriminering i 37 procent av fallen.

Forskare från Växjö universitet har låtit genomföra praktikprövningar för att undersöka förekomsten av diskriminering på blocket. Man

Man har utgått från Boverkets bostadsmarknadsenkät för att avgöra om kommunerna hade bostadsbrist eller inte.

skickade iväg 500 lägenhetsansökningar som var identiska bortsett från vad man utgav sig för att heta (Eric, Maria och Muhammed). Maria blev uppringd i 56 procent av fallen, vilket kan jämföras med Eric och Muhammed (41 respektive 21 procent). Maria fick även flest

inbjudningar till ytterligare kontakt och lägenhetsvisningar (53 procent av ansökningarna). Eric och Muhammed fick inbjudningar i 41 respektive 18 procent av fallen (se Ahmed och Hammarstedt, 2008).

Diskrimineringsombudsmannen (2010) har anlitat Uppsala universitet och undersökte förekomsten av diskriminering på såväl ägarmarknaden som hyresrättsmarknaden. Studien riktade sig till både uthyrare och mäklare. Man ringde upp 150 olika företag i 90 kommuner och gick på totalt 44 lägenhetsvisningar i Stockholm, Helsingborg och Lund. Man fann att diskriminering förekom i större utsträckning på hyresmarknaden än ägarmarknaden och att etnisk diskriminering var mer vanligt

förekommande än de andra diskrimineringsgrunderna.

Praktikprövningar kan vara ett lämpligt tillvägagångssätt för att undersöka förekomsten av direkt diskriminering, men mindre lämpligt för att upptäcka strukturell (indirekt) diskriminering. Med strukturell

diskriminering avses att tillämpningar av olika bestämmelser och normer missgynnar grupper med ett visst kön, könsöverskridande uttryck eller identitet, etnisk religion, funktionshinder, ålder eller viss sexuell läggning såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet.13 Det är i dag inte fastställt huruvida de uthyrningskriterier som många hyresvärdar använder sig av utgör en grogrund för indirekt diskriminering. På samma sätt har det inte fastställts om bolånetaket och bankernas kreditgivningsregelverk medför att olika grupper diskrimineras på ett indirekt sätt (se t.ex. Annadotter och Blomé, 2014). KPMG (2013) pekar på ett relativt outforskat problem som tangerar frågeställningar om indirekt diskriminering. För de muslimer som vill äga sin bostad och som inte kan låna pengar p.g.a. sin trosuppfattning finns det få lösningar tillgängliga i dag. JAK-banken är för närvarande den enda bank i Sverige som erbjuder räntefria lån. KPMG har låtit genomföra en webbenkät till 800 medlemmar i olika muslimska föreningar. Av de svarande uppgav 80 procent att de avstår från att söka bostadslån p.g.a. av att det inte finns produkter och tjänster som överensstämmer med Sharialagar. Även om undersökningen inte är representativ för alla muslimer i Sverige ger det ändå en stark indikation på att det finns en stor grupp som idag inte har möjlighet att äga sin bostad p.g.a. att det inte finns produkter som överensstämmer med deras övertygelse. Det är olagligt att registerföra människor efter religiös övertygelse men det finns skattningar som tyder på att det bor 450 000 – 500 000 muslimer i Sverige i dag.14 KPMG och Finansinspektionen pekar också på att skattelagstiftningen kan

komplicera ett förfarande med räntefria lån b.la. då det existerande ränteavdraget på bostadslån främjar konventionella lån framför räntefria lån. Vidare kan bostadslån som är förenliga med Sharialagar innebära att

Se Diskrimineringslag 2008: 57 http://www.do.se/Fakta/Diskrimineringslagen/ 14

2 Konkreta etableringshinder på bostadsmarknaden 59

stämpelavgifter måste betalas vid två tillfällen. Först när banken köper bostaden, och sedan när bolånekunden köper bostaden av banken.15

Vidare finns det knapphändig kunskap om hur bostadsvärdarnas förmedlingsprinciper påverkar etableringsmöjligheterna på

bostadsmarknaden för enskilda grupper. Boverket har tidigare uppmärksammat att bostadsföretagens fördelningsprocesser ofta inte framgår på ett tydligt sätt, exempelvis på företagens hemsidor. I SOU (2007:14) finner man exempelvis att unga ofta tycker att det är svårt och tidskrävande att leta efter bostad. Framför allt efterfrågas någon form av bostadsförmedlingssystem där lediga bostäder samlas. Man understryker också att dålig insyn och transparens skapar en grogrund för

kriminalitet16 och understödjer överhyror på andrahandsmarknaden. I en studie utförd av KTH undersöker Lind m.fl. (2006) konsumenternas möjligheter att skaffa sig information på bostadsmarknaden. Man lät bl.a. undersöka informationen hos ett 30-tal större bostadsföretag och 66 annonser för bostadsrätter och egnahem. Man kunde peka på ett antal punkter med förbättringspotential. Dels rekommenderar författarna att egnahems- och bostadsrättsannonser bör innehålla mer information om det område som bostaden är belägen i. Man rekommenderar också bättre ekonomisk information vilket bl.a. ställer högre krav på insyn i

bostadsrättsföreningarnas ekonomi. För lediga hyresrätter ser man flera möjligheter bl.a. mer lättillgänglig information om områdena som lägenheterna ligger i, information om reparationer som gjorts samt foton av exempelvis badrum och kök.

I en enkätundersökning (Boverket, 2008) framkommer det att ca 80 procent av de allmännyttiga bostadsbolagen i huvudsak fördelar sina lägenheter efter kötid. Ca 15 procent försöker också ibland eller ofta att matcha lägenhetserbjudanden med sökanden för att skapa socialt

blandande bostadsområden. Boverket (2008) betonar att även om system med kötid generellt sett är det mest rättvisa så kan det missgynna vissa grupper som exempelvis unga och nyanlända. Det kan därför vara befogat att komplettera kötider med förturssystem. En utmaning är dock hur man kan utnyttja sådana förturssystem utan att andra grupper känner sig förfördelade. Däremot ser Boverket ett värde i att förenkla olika förmedlingssystem och att fler bostadsbolag ansluter sig till olika bostadsförmedlingar då den vara tidsbesparande för de bostadssökande och leda till ökad transparens och insyn.

”Social matchning” kan också ha den oavsedda effekten att

ekonomiskt svaga hushåll styrs bort från de områden där de annars hade haft störst chans att hitta en bostad som de har råd med. Att

bostadsbolagen försöker styra lägenhetsanvisningarna kan vara ett redskap i arbetet att främja integration och förhindra segregation. Tyvärr kan det även vara en förevändning för att medvetet utesluta olika grupper från bostadsmarknaden (Popoola, 2001). Olika förmedlingsprinciper skulle alltså kunna användas i syfte att diskriminera.

Ett vanligt sätt att arrangera räntefria lån är att investeraren köper varan (bostaden) av säljaren. Kunden betalar en månatlig summa till banken som motsvarar hyra och avbetalningar. Vid slutet av låneperioden köper kunden loss bostaden av banken. Detta förfarande kallas ”Diminishing musharaja with Ijara”. SE KPMG (2013).

16