Vilhelmina kommun har på många sätt uppmärksammats i forsknings-och utvecklingsarbeten, framför allt sedan början av 1970-talet. Under nära tjugo år har kommunen varit föremål för såväl s törre forsknings
projekt som utvecklingsprojekt i mindre skala, allt i syfte att kartlägga de villkor som Vilhelmina, och glesbygden i allmänhet, lever under. Den verksamhet som bedrivits kan kort skisseras i fyra etapper:
Den första etappen startade i början av 1970-talet då Umeå universi
tet, med framförallt kulturgeografiska och sociologiska institutionernas forskare, kom att engagera sig för regionens särskilda villkor och gles
bygdsproblematiken. Bland annat påbörjades ett antal vilhelminaunder
sökningar av ett forskarlag under ledning av Georg Karlçson vid sociolo
giska institutionen. Initiativet till dessa undersökningar togs av Socialsty
relsen i syfte att utvärdera de speciella socialvårdande åtgärder som satts in i vissa glesbygdskommuner, bl.a. Vilhelmina. Man ville också genomföra analyser av a llmänna sociala förhållanden i k ommunen. Mål
sättningen var att undersöka sambandet mellan samhällets struktur och människors levnadsförhållanden samt betydelsen av samhälleliga social
politiska aktiviteter av relevans för levnadsförhållandena i ett glesbygds
område.
Den andra etappen startade 1973 då forskningsverksamheten fick en organisatorisk struktur under ledning av Socialstyrelsen, Västerbottens
läns landsting och Vilhelmina kommun. Det s.k. Vilhelminaprojektet etablerades. Man ville skapa en provyta för sociala välfärdsåtaganden i glesbygd4. Genom att en fältstation formellt bildades vidgades de forsk
ningsmässiga perspektiven. Framför allt gällde det att studera problem som rörde hälso- och sjukvård, socialvård och samordningsproblem inom dessa o mråden. Under perioden skedde en allt starkare och bredare an
knytning till vetenskapliga institutioner, bl.a. med Socialmedicinska- och Psykiatriska institutionerna vid universitetet i Umeå samt med Högsko
lan i Östersund. De undersökningar som genomfördes under 1970-1980 talet resulterade i ett antal rapporter och avhandlingar, bl.a. kan nämnas:
Bergroth, Källtorp, Marklund, Synnerman (1971, 1972), Källtorp (1973, 1978), Marklund (1973, 1975), Bergroth (1975) och Karlsson (1976).
Mot bakgrund av det forsknings- och utvecklingsarbete som bedrevs i Vilhelmina påbörjades också ett antal försöksverksamheter som i några fall var nydanande och kom att fa stor praktisk betydelse. T.ex. kan nämnas: Dagcentral Bofinken - ett alternativ till sluten psykiatrisk vård, en dagverksamhet för utskrivna f.d. mentalpatienter. Andra verksamheter utgjorde modeller för ett ökat samarbetet mellan vård- och serviceorgani
sationer. Bland annat påbörjades ett försök med distriktsteam som sam
verkansorgan mellan vård- och serviceorganisationer i Vilhelmina. Ytter
ligare en försöksverksamhet utgjorde primärvårdsnämnden vars syfte var att utveckla primärvården i kommunerna samt åstadkomma en ef
fektivare samverkan. De olika verksamheterna följdes upp och utvärdera
des, bl.a. av Socialstyrelsen (1980) och Nilsson & Lindam (1984).
Den tredje etappen inleddes 1982 då fältstationen i Vilhelmina blev en permanent forskningsenhet inom universitets organisation. Den verk
samhet som bedrivits under de två inledande etapperna tillsammans med de centala direktiv som ställdes i den nya organisationen kom att bli väg
ledande för den verksamhet som nu startade och en rad olika forsk-ningsprojet preciserades i ett forsknings- och utvecklingsprogram. De övergripande målsättningarna med forskningsverksamheten var att ge underlag för utvärdering av samverkansformer, förbättra faktaunderlag för samhällsplanering på lokal nivå samt ge underlag för planering på riksnivå inom socialtjänsten, hälso- och sjukvården samt på elevvårds
området. Begrepp som samverkan och helhetssyn blev nyckelord för Forskningsenhetens verksamhet. Tillsammans handlade de projekt som startades upp om att öka kunskaperna om aktuella sociala och medicins
ka problem i glesbygd, om att förbättra kunskaperna om glesbygdens levnadsförhållanden och om samhällsorganisationernas resurser och vård
strukturer, allt för att förbättra samhällsplaneringen, både lokalt och
cen-4 Två andra provytor, Dalby och Tierp, initierades samtidigt som Vilhelmina.
trait. Verksamheten i Vilhelmina bidrog också med underlag för Social
styrelsens principprogram för den framtida hälso- och sjukvården i S veri-ge (HS 90)5.
En del av Forskningsenhetens verksamhet var att initiera och stimu
lera till forskning inom enhetens arbetsområde. Kontakter knöts med forskare från andra institutioner vilket så småningom resulterade i ett antal forskningsrapporter. Listan över alla de projekt som genomfördes är lång och jag nöjer mig här med att nämna ett fåtal representativa studier.
Bland annat studerade Bergroth & Olsson (1985) konsekvenserna av införandet av den nya socialtjänstlagen. Wolvén (1990) genomförde en studie av livskvalitet och välfärd i Vilhelmina. En jämförande studie om barns hälsa i glesbygd och tätort initierades av Bergström m.fl. (1985).
Mattsson (1989) studerade samverkansproblematiken mellan primärvår
den och socialtjänsten. Nygren (1987) och Karlsson (1990) belyste kon
sekvenserna av den förestående nedläggningen av gruvan i Klimpfjäll.
Vid sidan av dessa for sknings- och utvecklingsprojekt bedrevs också en utbildningsverksamhet som riktade sig till personal inom primärvårdens och socialtjänstens verksamhetsområden. Sedan enheten etablerades 1982 genomfördes också kontinuerligt studiedagar, seminarieverksamhet och årliga forskardagar i syfte att diskutera glesbygdsproblematik och sprida kunskaper från forskningsfältet.
En fjärde etapp inleddes 1995 då Forskningsenheten ombildades till en kommunal stiftelse med namnet: Södra Lapplands Forskningsenhet.
Verksamheten är nu knuten till ett antal inlandskommuner samt lands
tinget som gemensamt bedriver en fortsatt forsknings- och ut
vecklingsverksamhet.
Allt detta innebär att den forskningsverksamhet som sedan tidigt 1970-tal bedrivits i Vilhelmina givit avsevärd input till forsknings- och utvecklingsarbete i glesbygd. All denna forskning kring glesbygd i all
mänhet och Vilhelmina i synnerhet har varit av stort värde för mig, kan
ske speciellt när det gäller min teoretiska förförståelse av samspelet mellan strukturella förhållanden och sociala handlingar på individ- och gruppni
vå. Den mer allmänna Fou-verksamheten som redovisas i bilaga 2 har varit av mindre relevans för mig i mitt arbete även om en del av den forskning som bedrivs vid Göteborgs universitet och högskolan i Öster
sund har fungerat som inspirationskällor. Jag har i stället försökt följa Glasers råd att annan forskning än den mest närliggande kan vara av minst lika stort värde i forskningsarbetet6. Vad jag ku nnat konstatera är att när det gäller min fokusering på problematikens mer socialpsykolo
giska aspekter har mycket lite gjorts tidigare. Därför har nyttjandet av en sådan mer allmän teoretisk referensram, som väl redan framgått, känts
5 SOU 1984:39. Hälso-och sjukvård inför 90-talet.
6 Glaser och Strauss återkommer ofta till detta och speciellt Glaser. De beskriver rentav teori
er, skönlitteratur etc. som data vid teorigenerering, se t.ex. Glaser, B. (1998).
angeläget för mig och i det kapitel som nu följer skall jag beskriva de me r generella teoretiska perspektiv som väglett mig i min datainsamling och framför allt i mitt tolkningsarbete.
Jag kommer att redovisa en tämligen utförlig genomgång av de teori
er och forskare som inspirerat och väglett mig i detta arbete. Främst då Tönnies och hans tankefigur Gemeinschaft och Gesellschaft samt de bi
drag till förståelsen av denna som Johan Asplund bistått med.