Med utgångspunkt från min teoretiska referensram och distinktionen mellan begreppsparet Gemeinschaft och Gesellschaft, konstruerades en attitydskala. Med hjälp av den ville jag utläsa om man i undersöknings
gruppen kunde urskilja olikheter i individernas orienteringsmönster med hjälp av denna tankefigur. Avsikten var att skapa en variabel för analys av övriga d ata i min enkätundersökning. Orsaken till att jag valde att själv konstruera denna skala var avsaknaden av användbara, redan existerande skalor.
Den teknik jag använt mig av för att konstruera skalan utgör en för
enklad form av Likert-tekniken Himmelstrand (1960). Jag formulerade
5 Socioekonomisk indelning, SCB Meddelanden i samordningsfrågor, 1982:4, nytryck 1995.
inledningsvis ett relativt stort antal utsagor som jag uppfattade som rele
vanta för den attityd jag ville mäta, d.v.s. orienterade mot Gemeinschaft eller Gesellschaft. Hälften av dessa konstruerades som gillande utsagor och resten som ogillande utsagor. Samtliga försågs med en fyrgradig skattningsskala. Därefter fick ett antal kolleger vid Forskningsenheten i Vilhelmina utgöra testpersoner och besvara fr ågorna. På basis av deras svar beräknade jag sedan för varje person en totalpoäng för svaren på alla frågorna.
Därefter gallrades utsagor med låg diskrimineringsförmåga bort, d.v.s. utsagor där skillnaderna var små i försökspersonernas svarsmönster.
Till slut kvarstod 17 utsagor som utgjorde min slutliga attitydskala. Av de 17 utsagorna uteslöts ytterligare en utsaga efter genomförandet av mätningen på min egentliga undersökningsgrupp p.g.a. för liten sprid
ning i svarsmönstret. Ytterligare en utsaga (påstående 15) visade sig ha både liten spridning (s2=0,38), kraftig snedfördelning (G 1=2,65) och hög toppighet (G2=7,03) men jag valde ändå att behålla den eftersom jag ville ha en balanserad skala med avseende på positiva och negativa ut
sagor. Statistiken kring indexkonstruktionen framgår av bilaga 2.
Med hjälp av denna skala som delar in min undersökningsgrupp i Gemeinschafts-orienterade och Gesellschafts-orienterade kommer jag att undersöka hur personer som befinner sig i samma situation men med olika orienteringsmönster värderar, beskriver och förhåller sig i "mötet med det moderna", i den här studien representerat av företagsetable-ringen.
Kännetecknande för Kännetecknande Påståenden Gesellschaft för Gemeinschaft gemenskapen är så väl utvecklad.
Lojalitet* Det moderna samhället har blivit alldeles för kalkylerande och effektivt.
Intimitet / emo- Professionell kunskap kan aldrig ersätta den tionalitet* intima omsorgen i familjesvären.
Det har blivit bättre nu när kvinnan har börjat ställa krav på eget arbete och egen försörjning.
6.b. Traditionella Det var bättre förr när kvinnan fanns i hemmet könsroller* och tog hand om familj och barn.
7. Rollspel Hela människan*
13. Upplevelse av Upplevelse av modernitet* tradition
Även på jobbet borde det vara viktigare hur människor är innerst inne än hur de ser ut på utsidan.
Staten har en tendens att lägga sig i v anligt folks angelägenheter i alldeles för hög grad.
Livet i gamla tider var bättre eftersom människor brydde sig mera om varandra.
Den tekniska utvecklingen har varit till stor nytta för människor.
Den tyste och starke glesbygdsmannen som lever för jakt, fiske och snöskoter är snart ett minne blott och tur är det.
Allt var så instängt förr. Skönt att man nu har möjligheter att resa och se sig om, vidga sina vyer.
Samhällsutvecklingen har gjort folk lyckligare eftersom man fått tillgång till en massa moderna saker.
När MRF kom kändes det som det moderna samhället äntligen gjorde sitt intåg i Vilhelmina.
*= U tsagans positiva laddning.
Figur 5.3 Gemeinschaft och Gesellschaft-skalans komponenter
Med hjälp av skalan kommer jag också att belysa skilln ader till hur de upplever sig själva, V ilhelmina som ort, det liv orten erbjuder samt hur de ser på framtiden. Figur 5.3 ovan presenterar Gem/Ges-skalans kom
ponenter.
Mitt urval av påståenden vid k onstruktionen av Likert-skalan skedde utifrån teoretisk och praktisk förförståelse, men jag har också i ett påstå
ende lämnat fältet öppet för informanterna att själva klassificera sig ut
ifrån sina subjektiva upplevelser (komponent 13). Som framgår handlar distinktionerna om skillnader i livsstil, socialt samspel, territoriell re
spektive funktionell integration, könsaspekter, beteende-, konsumtions-och orienteringsmönster samt strukturella skillnader konsumtions-och det har för mig varit centralt att indexet ska ge en så mångfacetterad bild som möjligt.
Attitydpoängen summerades sedan för varje individ. Jag vände på på
ståendena på ett sätt som gjorde att ju lägre totalpoäng en individ fick desto mer Gesellschafts-orienterad bedömdes hon eller h an vara. De 16 påståendena adderades till ett index som gavs variabelnamnet Gem/Ges.
Svarsmönstret för denna nya variabel visas i figur 5.4 nedan.
0 . 3
0 . 2
0 . 1
1 . 6 3 . 0 4 . 4
Figur 5 A Gemeinschaft och Gesellschaft skalans fördelning.
Som framgår av diagrammet ovan är variabeln nära normalfördelad med endast svag snedhet åt vänster (Gl =-0.17) och med liten toppighet (G2=0.09). I min kommande analys har variabeln Gem/Ges dikotomise-rats vid medelvärdet. De Gemeinschafts-orienterade utgör då 29 perso
ner, varav 66% är kvinnor medan de Gesellschafts-orienterade utgör 26 personer, varav 65% är kvinnor. Medelvärdet i skalan är 2.59.
Likert-tekniken bygger på "de summerade skattningarnas metod"
som innebär att man för varje individ gör en serie skattningar av ett urval reaktioner/beteenden som antas spegla den variabel man vill k omma åt.
Tekniken anses vara de n enklaste typen av subjektiva bedömningsskalor.
Hur vet man då att attitydskalan verkligen mäter det den avser mäta och hur tillförlitlig är metoden? Anderson (I960, sid.28) skriver följande:
"Index och skalor är oftast tillförlitligare än de frågor, uppgifter eller ob
servationer av vilka de är uppbyggda. Detta förhållande är ganska själv
klart. Om man använder ett index beror det på svaren på flera frågor hur en person blir klassificerad, blir han felklassificerad på någ on av frågorna, behöver det inte ändra hans egentliga klassificering". Vissa risker bör dock uppmärksammas i samband med attitydskalor, t. ex. att det kan märkas av konstruktionen på skalan att intervjuaren "vill ha" ett visst svar och att man svarar som man tror att intervjuaren vill ha svaret. Man kan också tillfälligtvis svara på ett sätt som man inte skulle ha gjort nor
malt, beroende på situationen. För att öka tillförlitligheten kan man därför se till att utsagorna är tydliga, t.o.m. övertydliga i vissa fall. Le
dande frågor eller suggestion sfrågor är betydligt mindre störande i atti
tydskalor än vid andra mätningar. Jag går nu över till att beskriva m ina tolkningsmetoder och börjar med kvantitativa tekniker.
Faktoranalys
I en enkätfråga ombads informanterna ringa in ord som man ansåg ka
raktärisera internutbildningen vid MRF. Man fick 28 adjektiv att välja på, hälften positivt laddade och hälften negativt. Undersökningsgruppen ombads ringa in de adjektiv som man ansåg bäst representera sin attityd till objekten. Varje ord behandlades som en variabel med klasserna vald respektive ej vald. Med hjälp av faktoranalys ("component loading") konstruerade jag där efter en ny variabel enligt följande: Faktoranalysen föreslog tre faktorer (Eigenvalue;» 1 för tre faktorer och endast svagt droppande). Utfallet av analysen visade, som framgår av tabell 5.1, att den första faktorn bestod av fem item (valda ord) som sammantagna för
klarade 28.8% av den totala variansen. Jag beslutade mig för att endast utnyttja denna faktor eftersom de två övriga knappast föreföll tillföra speciellt mycket av i ntressant information. De tre faktorernas laddning framgår av tabell 5.1. I den analys som följer i kapitel 14 har därmed en
dast den kraftfullaste faktorn (faktor 1) utnyttjats som variabel och kon
struerats som ett index bestående av de valda orden: rolig, värdefull, kunnig, intressant och spännande (attityd till utbildningens upplägg
ning).
Variabeln konstruerades i två steg, först som ett additativt index för att därefter dikotomiseras så nära sitt snittvärde som möjligt.
Tabell 5.1 Faktoranalys av inställningen till internutbildningen.
Faktor: 1 Faktor: 2 Faktor:3 Eigenvalue 2.59
Variance 28.8
1.64 1.03
18.2 11.4
Valda ord
(item)
Rolig 0.73
Värdefull 0.68
Kunnig 0.67
Intressant 0.67 Spännande 0.65
Okunnig 0.82
0.72 0.58 Tråkig
Vanlig
Klok 0.58
Samma förfaringssätt användes för en annan fråga i enkäten som avsåg mäta hur informanterna tyckte att utbildarna agerat. Här fick man välja på 12 ord, hälften positivt laddade. Faktoranalysen gav här endast en relevant faktor med en förklarad varians på 37.2%. De ord som kom att ingå i variabeln attityd till utbildarna blev: flexibla, trygga, toleranta och klargörande.