Kapitel 1
1. Förstudie Nynäsbanan, Kapacitetsförstärkning, plattformsförlängning och mötesspår, Slutrap-port oktober 2004, BRÖT PM 25/2004.
2. Konsekvenser för järnvägssystemet av en framtida hamn i Norvik, Banverket, oktober 2006.
3. Banverket, Konsekvenser för järnvägssystemet av en framtida hamn i Norvik, oktober 2006.
4. Tungelsta planprogram.
Kapitel 2
1. Teknisk beskrivning Geoteknik, Granskningshandling 2012-12-07, WSP.
2. Förordning (2007:849) om områdesskydd.
3. Mål för framtidens resor och transporter. Prop. 2008/09:93.
4. Länsstyrelsens hemsida 2012-05-18.
5. Klimat- och energistrategi för Stockholms län Rapport 2011:25, Länsstyrelsen i Stockholms län.
6. http://www.haninge.se/sv/Miljo--natur/Miljopolicy-och-miljomal/Haninge-kommuns-miljo-policy/ (2012-11-21).
Kapitel 5
1. Arkeologisk förstudie. Rapport 2000:13, Åke Johansson.
2. Arkeologisk utredning, Tungelsta – Hemfosa, Haninge kommun. Rapport 2012:79, Stiftelsen Kulturmiljövård, Henrik Runeson.
3. Övrig kulturhistorisk lämning används för kulturhistoriska lämningar som enligt rådande praxis vid registreringstillfället inte utgör fast fornlämning men som ändå anses ha ett antikvariskt värde. Bedömningen används även för sådana lämningstyper som vanligen inte betecknas som lämningar.
4. Upplevelsevärden i Stockholmsregionens gröna kilar 7:2004, Regionplane- och trafikkontoret 2004.
5. Skogens pärlor, www.skogsstyrelsen.se
6. Förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m.
7. Rapport 2007:05 Fiskevårdsplan 2007–2010 för Stockholms län, Länsstyrelsen i Stockholms län.
8. Ingen ny fiskevårdsplan har tagits fram, därför hänvisas till planen 2007-2010.
9. Rapport 2007:05 Fiskevårdsplan 2007–2010 för Stockholms län, Länsstyrelsen i Stockholms län.
10. Rapport 2004:23 Mer småbiotoper i slättbygden – förslag till en strategi för ökad biologisk mångfald, Jordbruksverket 2004.
11. Översiktplan 2004. Haninge kommun, antagen 2005-02-07.
12. Förvaltningsplan för stora rovdjur i Stockholms län Förvaltningsperioden 2011–2015, Länssty-relsen i Stockholms län, Rapport 2011:22.
13. Vilda djur och infrastruktur – en handbok för åtgärder, Vägverket och Banverket, 2005.
14. Gestaltningsprogram Järnvägsplan Nynäsbanan dubbelspårsutbyggnad Hemfosa-Tungelsta, Trafikverket, Granskningskopia 2012-11-15.
15. Tillgänglighetsanalys Tungelsta stationsområde, Nynäsbanan, WSP 2012-06-28.
16. Buller- och vibrationsutredning för dubbelspår Nynäsbanan, Hemfosa – Tungelsta, underlags-rapport för MKB, Åkerlöf Hallin Akustik 2012-12-12.
17. Upplevelsevärden i Stockholmsregionens gröna kilar 7:2004, Regionplane- och trafikkontoret 2004.
18. Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen 2010.
19. Kollektivtrafikhållplats som ligger högst 300-500 meter från en grön kil.
20. Buller- och vibrationsutredning för dubbelspår Nynäsbanan, Hemfosa – Tungelsta, underlags-rapport för MKB, Åkerlöf Hallin Akustik 2012-12-12.
21. Översiktplan 2004. Haninge kommun, antagen 2005-02-07.
22. http://www.trafikkalendern.se/downloads/ombt/tk_b&t_kap3.pdf.
23. Tillgänglighetsanalys Tungelsta stationsområde, Nynäsbanan, WSP 2012-06-28.
24. Vägar och gators utformning, ett verktyg med riktlinjer för utformning och projektering av vägar och gator för att uppnå bra tillgänglighet, säkerhet och miljö.
25. Yt- och grundvattenskydd, Handbok/Rådsdokument, Trafikverket Remissversion 20120203.
26. PM Risk- och sårbarhetsanalys av vattenförekomst, WSP Brand & Risk.
27. Vatteninformationssystem Sverige VISS, http://www.viss.lansstyrelsen.se/
28. Vatteninformationssystem Sverige VISS, http://www.viss.lansstyrelsen.se/
29. Dricksvattenförekomster i Stockholms län – Prioriteringar för långsiktigt skydd, VAS-rådets rapporter nr 6, 2009.
30. Yt- och grundvattenskydd, Handbok/Rådsdokument, Trafikverket Remissversion 20120203.
31. Sugtransformatorer sitter i kontaktledningsstolparna på km 25+545, en i befintligt spår och en i det nya. Vardera sugtransformator innehåller 560 kg olja.
32. Internationella strålskyddskommissionen, ICNIRP (International Commission on Non-Ioni-zing Radiation Protection), har publicerat en översikt om kunskapsläget vad gäller hälsoeffekter av magnetfält. De konstaterar att det inte finns något entydigt samband mellan exponering av svaga, lågfrekventa magnetfält och någon kronisk sjukdom. Det finns studier som talar för att det kan finnas ett samband mellan vissa cancerformer och att ha varit utsatt för magnetfält, men det finns också studier där man inte finner sådana samband. Det är inte känt vad det är hos mag-netfälten som skulle kunna ge upphov till eventuella hälsoproblem. Forskningen fortsätter men det kan dröja många år innan säkra svar kan ges eftersom det är flera faktorer som samverkar i komplicerade processer.
33. SSI FS 2002:3.
34. Järnvägen i samhällsplaneringen - Underlag för tillämpning av miljöbalken och plan- och bygg-lagen, juni 2009. Banverket. Diarienummer F08-13934/SA20.
35. Miljöbarometern, Stockholms miljöprogram 2002-2006. Stockholms stad.
36. Elektromagnetiska fält omkring järnvägen, Banverket 2003.
37. Buller och vibrationer från spårburen linjetrafik. Riktlinjer och tillämpning, 2006-02-01, Dnr.
S02-4235/SA60, Banverket.
38. PM Riskbedömning – Olyckors påverkan på människors hälsa och på miljön i driftsskedet, Tra-fikverket 2012-12-13.
39. Riskhantering i detaljplaneprocessen, Länsstyrelserna i Skånes, Stockholms och Västra Göta-lands län, september 2006.
40. Lag (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor.
41. Lag (2003:778) om skydd mot olyckor.
84 KAPITEL 11, REFERENSER MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Diarienummer TRV 2013/8432 42. Värdering av risk, Räddningsverket Karlstad, 1997.
43. Naturvårdsverket, Underlag till en svensk färdplan för ett Sverige utan klimatutsläpp 2050, rap-port 6487, februari 2012.
44. Samlat planeringsunderlag för Energieffektivisering och Begränsad klimatpåverkan, Trafikver-ket, Publikationsnummer 2012:152.
45. EUROPEISKA KOMMISSIONEN (2011) VITBOK, Färdplan för ett gemensamt europeiskt transportområde – ett konkurrenskraftigt och resurseffektivt transportsystem, KOM(2011) 144.
46. Samlat planeringsunderlag för Energieffektivisering och Begränsad klimatpåverkan, Trafikver-ket, Publikationsnummer 2012:152.
47. Johnsson, Daniel K., FOI 2005, Indirekt energi för svenska väg- och järnvägstransporter, Bot-niabanan AB 2010. Environmental Product Declaration for passenger transport on the Bothnia Line, Botniabanan AB 2010. Environmental Product Declaration for freight transport on the Bothnia Line.
48. Samlat planeringsunderlag för Energieffektivisering och Begränsad klimatpåverkan, Trafikver-ket, Publikationsnummer 2012:152.
49. Enligt PM Riskanalys 2012-10-30 antas en trafikering av 86 pendeltåg och 9 godståg per dygn i utbyggnadsalternativet. Av dessa godstransporter uppskattas fyra procent utgöras av farligt gods.
Kapitel 6
1. Markundersökningsrapport (MUR), Nynäsbanan dubbelspår, daterad 2012-01-09 2. Markundersökningsrapport (MUR), Nynäsbanan dubbelspår 2012.
3. Banverket handbok BVH 585.85.
4. Yt- och grundvattenskydd, Handbok/Rådsdokument, Trafikverket Remissversion 20120203.
B:1 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Diarienummer TRV 2013/8432
Nynäsbanan Hemfosa - Tungelsta
BILAGOR
8 BILAGOR
1. Begreppsförklaring ...B:2
2. Tidigare utredningar ... B:4
3. Nationella miljökvalitetsmål ...B:5
4. Transportpolitiska delmål ...B:7
5. Miljökvalitetsnormer ... B:8
6. Allmäna hänsynsregler ...B:9
7. Bulleråtgärder ...B:11
B:2 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Diarienummer TRV 2013/8432 Nynäsbanan Hemfosa - Tungelsta BILAGOR
Artesiskt grundvatten. Grundvatten med ett tryck som gör att vattenytan lig-ger ovanför markytan.
Barriäreffekt. Inskränkning i rörelsefrihet för människor och djurliv som orsakas av t.ex. trafik eller en trafikanläggning.
Biologisk mångfald. En sammanfattande term som omfattar artrikedom, gene-tisk variation inom arter samt mångfalden av ekosystem.
Biotop. En ekologisk term för ett område eller utrymme som karakteriseras av vissa yttre faktorer.
Buller. störande, skadligt eller på annat sätt oönskat ljud.
dB(A). Trafikbuller redovisas i enheten decibel A, dB(A). Indexet ”A” anger att ljudets olika frekvenser har viktats för att motsvara hur människans öra uppfattar ljud.
Dagvatten. En gemensam term för regn-, smält och dräneringsvatten.
Detaljplan. Dokument som juridiskt fastställer markanvändning.
Ekvivalent ljudnivå. Ekvivalent ljudnivå är ett mått på medelljudnivån under en tidsperiod, till exempel ett dygn.
Emission. Utsläpp och substanser som lämnar en sluten verksamhet och går ut i miljön. Termen förknippas oftast med utsläpp av miljöfarliga ämnen.
Enkelspår/Dubbelspår. De flesta järnvägar har bara ett spår. Detta gör att tå-gen måste mötas där det finns mötesstationer. Delar av järnvägsnätet är utbyggt med ytterligare ett spår, så att trafiken kan mötas utan uppehåll varigenom kapaciteten ökas kraftigt.
Erosion. Den nedbrytning och transport av jord och berg som orsakas av vind, vatten, is, gravitationsrörelser eller av levande organismer. En form av vattenerosion är floderosion som bl.a. innebär erosion av strandbrinkar.
Fackverksbro. I en fackverksbro är varje stor balk, ofta även bropelarna, ersatt med ett luftigt fackverk av småbalkar som ger en lätt och stark konstruktion.
Fackverket bygger på principen att en triangel inte kan deformeras, att den stagar sig själv.
Förorening. Ämne, vanligen restprodukt, som spritts så mycket i ett annat ämne eller system att användbarheten förändrats i oönskad riktning GC-bro. Gång- och cykelbro.
Grundvatten. Grundvatten kallas det vatten som utgör den underjordiska de-len av vattnets kretslopp i naturen.
Gångfållor. I vissa järnvägskorsningar med enbart gång- och cykeltrafik finns det så kallade gångfållor. Fållorna bromsar hastigheten hos cyklar och mope-der och visar också var man bör stanna för att vara på säkert avstånd när tåget passerar.
Hållbar utveckling. En utveckling som tillfredställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredställa sina behov.
Immission. Inströmning, mottagande av t ex föroreningar.
Järnvägsbank. Den anlagda yta på var spåren ligger
KC-pelare. Kalkcementpelare. En grundläggningsteknik som används för jordförstärkning av väg- och järnvägsbankar. Metoden lämpar sig för lerjordar och organiska jordar.
Koldioxid. (CO2) En färg- och luktfri gas som bildas vid förbränning av alla kolhaltiga ämnen. Koldioxid frigörs i utandningsluften hos djur och tas upp i växternas fotosyntes i ett naturligt kretslopp. Koldioxid från förbränning av fossila bränslen ger däremot upphov till ett överskott av koldioxid i atmosfären.
Kulturlandskap. Natur som människor påverkat genom jord-, skogsbruk eller annan markanvändning.
Marktextil. Geotextil eller fiberduk är en vävd duk eller matta av polyester med eller utan glasfiberförstärkning beroende av användningsområde.
Meandra. (En å) som slingrar sig i regelbundna bågar i landskapet
Miljökvalitetsmål. Av riksdagen antagna mål för att nå en ekologiskt hållbar utveckling.
Naturreservat. Skyddsform för ett område med betydelse för människan, flora, fauna.
Nyckelbiotop. Skogsområde som genom en samlad bedömning av struktur, artinnehåll.
PM10. Luftburna partiklar med en diameter mindre än 10 µm. Höga partikelhalter är skadliga för människors hälsa.
Bilaga 1 - Begreppsförklaring
B:3 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Diarienummer TRV 2013/8432
Nynäsbanan Hemfosa - Tungelsta
BILAGOR
Riksintresse. Mark- eller vattenområde som staten med stöd av bestämmelser i miljölagstiftningen angett vara av nationellt intresse för en viss användning.
Exempelvis för kommunikationer (flygplatser, väg, järnvägar osv), naturvården, kulturmiljövården eller för mineralutvinning.
Samverkansbro. Samverkansbro, är en brotyp där stålbalkar samverkar med en farbana i betong. Det är idag den vanligaste brotypen i Sverige för större broar.
Silt. är en finkornig jordart som har kornstorlek från 0,002 - 0,06 mm. Äldre benämningar för silt är mjäla och finmo.
Strandskydd. Bestämmelser i miljölagstiftningen som skyddar områden närmast strandlinjen. Vanligtvis gäller skyddet 100 m åt vardera håll från strandlinjen.
Torrskorpelera. Lera som utsatts för uttorkning, tjälning och vittring. I områden med lermark utgörs vanligen den översta metern/metrarna av torrskorpelera.
Växthuseffekten. Vissa gaser i atmosfären, t.ex. koldioxid, vattenånga, dikväveoxid (lustgas) och ozon, absorberar en stor del av värmestrålningen från jorden och sänder den tillbaka mot markytan. Tack vara växthuseffekten har jorden en betydligt högre och jämnare medeltemperatur än vad som annars varit fallet och är därmed en förutsättning för allt högre stående liv på jorden.
Växthusgaser. Hit hör bl.a. koldioxid, freoner och metan. Utsläpp av dessa gaser leder till ökade koncentrationer i atmosfären som i sin tur leder till en förhöjd växthuseffekt.
Ytvatten. Är det vatten som finns på Jordens yta i sjöar, vattendrag och våtmarker.
Översiktsplan. Obligatorisk kommunal plan som skall ge vägledning för beslut om hur mark- och vattenområden ska användas och hur den byggda miljön ska utvecklas och bevaras.
B:4 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Diarienummer TRV 2013/8432 Nynäsbanan Hemfosa - Tungelsta BILAGOR
Följande utredningar har föregått systemhandlingen för projektet:
• Nynäsbanan delen Nynäshamn – Västerhaninge, fördjupad idéstudie, SL 2002
• Nynäsbanan, 30-minuters trafik till Nynäshamn, SL 2002
• Buller- och vibrationsutredning Nynäsbanan söder om Västerhaninge inom Haninge kommun, Banverket Östra Banregionen 2001
• Buller- och vibrationsutredning Nynäsbanan söder om Västerhaninge inom Nynäshamns kommun, Banverket Östra Banregionen 2001
• Idéstudie utökad kapacitet på Nynäsbanan Västerhaninge - Nynäshamn, BRÖT PM Banverket Östra Banregionen 2000
• Nynäsbanan i framtiden, Nynäsbanans roll i det framtida järnvägsnätet i Mä-lardalen, TRANSEK på uppdrag av Nynäshamns kommun 1995
• Förstudie Nynäsbanan, kapacitetsförstärkning på sträckan Nynäshamn - Västerhaninge, Slutrapport Oktober 2004.
• Kapacitetsanalys av Nynäsbanan sträckan Nynäshamn - Västerhaninge, Slut-rapport Oktober 2004.
• Kapacitetsanalys av Nynäsbanan sträckan Nynäshamn - Västerhaninge, KTH, 2005-06-14
• PM Plattformsförlängning Västerhaninge-Nynäshamn, inkl kalkyl, ej färdig-ställd, kommer att ingå i systemkrav, BRÖT
• Spårteknisk förstudie plattformsförlängningar Nynäshamn - Västerhaninge, WSP, 2006-03-31
• Nynäsbanan Konsekvenser för järnvägssystemet av en framtida hamn i Nor-vik, Banverket. Oktober 2006
Bilaga 2 - Tidigare utredningar
B:5 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Diarienummer TRV 2013/8432
Nynäsbanan Hemfosa - Tungelsta
BILAGOR
Det övergripande målet för Sveriges miljöpolitik är att ”till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser”. Detta övergripande mål har konkretiserats i sexton miljökvalitetsmål.
INGEN ÖVERGÖDNING
”Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningar för biologisk mångfald eller möjligheterna till allsidig användning av mark och vatten.”
LEVANDE SJÖAR OCH VATTENDRAG
”Sjöar och vattendrag skall vara ekologiskt hållbara och deras va-riationsrika livsmiljöer ska bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion ska bevaras, samtidigt som förutsätt-ningar för friluftsliv värnas.”
GRUNDVATTEN AV GOD KVALITET
”Grundvattnet ska ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag.”
HAV I BALANS SAMT LEVANDE KUST OCH SKÄRGÅRD
”Västerhavet och Östersjön ska ha en långsiktigt hållbar produktions-förmåga och den biologiska mångfalden ska bevaras. Kust och skär-gård ska ha en hög grad av biologisk mångfald, upplevelsevärden samt natur- och kulturvärden. Näringar, rekreation och annat nyttjande av hav, kust och skärgård ska bedrivas så att en hållbar utveckling främ-jas. Särskilt värdefulla områden ska skyddas mot ingrepp och andra störningar.”
MYLLRANDE VÅTMARKER
”Våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktion i landskapet ska bibehållas och värdefulla våtmarker bevaras för framtiden.
LEVANDE SKOGAR
”Skogens och skogsmarkens värde för biologisk produktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras samt kulturmiljö-värden och sociala kulturmiljö-värden värnas.”
BEGRÄNSAD KLIMATPÅVERKAN
”Halten av växthusgaser i atmosfären skall i enlighet med FN:s ram-konvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Målet ska uppnås på ett sådant sätt och i en sådan takt att den biologiska mång-falden bevaras, livsmedelsproduktionen säkerställs och andra mål för hållbar utveckling inte äventyras. Sverige har tillsammans med andra länder ett ansvar för att det globala målet kan uppnås.”
FRISK LUFT
”Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kul-turvärden inte skadas.”
BARA NATURLIG FÖRSURNING
”De försurande effekterna av nedfall och markanvändning ska under-skrida gränsen för vad mark och vatten tål. Nedfallet av försurande ämnen ska inte heller öka korrosionshastigheten i tekniska mark-förlagda material, vattenledningssystem, arkeologiska föremål och hällristningar.”
GIFTFRI MILJÖ
”Miljön skall vara fri från ämnen och metaller som skapats i eller utvun-nits av samhället och som kan hota människors hälsa eller den biolo-giska mångfalden.”
SKYDDANDE OZONSKIKT
”Ozonskiktet ska utvecklas så att det långsiktigt ger skydd mot skadlig UV-strålning.”
SÄKER STRÅLMILJÖ
”Människors hälsa och den biologiska mångfalden ska skyddas mot skadliga effekter av strålning.”
Bilaga 3 - Nationella miljökvalitetsmål
B:6 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Diarienummer TRV 2013/8432 Nynäsbanan Hemfosa - Tungelsta BILAGOR
ETT RIKT ODLINGSLANDSKAP
”Odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produk-tion och livsmedelsprodukproduk-tion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden och kulturmiljövärdena bevaras och stärks.”
STORSLAGEN FJÄLLMILJÖ
”Fjällen ska ha en hög grad av ursprunglighet vad gäller biologisk mång-fald, upplevelsevärden samt natur- och kulturvärden. Verksamheter i fjällen ska bedrivas med hänsyn till dessa värden och så att en hållbar utveckling främjas. Särskilt värdefulla områden ska skyddas mot in-grepp och andra störningar.”
GOD BEBYGGD MILJÖ
”Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälso-sam livsmiljö hälso-samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden skall tas tillvara och utvecklas. Byggnader och an-läggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas.”
ETT RIKT VÄXT-OCH DJURLIV
”Den biologiska mångfalden ska bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt, för nuvarande och framtida generationer. Arternas livsmiljöer och ekosystemen samt deras funktioner och processer ska värnas. Arter skall kunna fortleva i långsiktigt livskraftiga bestånd med tillräcklig gene-tisk variation. Människor ska ha tillgång till en god natur- och kultur-miljö med rik biologisk mångfald, som grund för hälsa, livskvalitet och välfärd.”
B:7 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Diarienummer TRV 2013/8432
Nynäsbanan Hemfosa - Tungelsta
BILAGOR
Funktionsmål - Tillgänglighet
Definitionen av funktionsmålet för tillgänglighet är följande: ”Transportsys-temets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet. Transportsystemet ska vara jämställt, dvs. likvär-digt svara mot kvinnors respektive mäns transportbehov.”
För att uppfylla funktionsmålet för tillgänglighet bör följande preciseringar gälla:
• Medborgarnas resor förbättras genom ökad tillförlitlighet, trygghet och bekvämlighet.
• Kvaliteten för näringslivets transporter förbättras och stärker den interna-tionella konkurrenskraften.
• Tillgängligheten förbättras inom och mellan regioner samt mellan Sverige och andra länder.
• Arbetsformerna, genomförandet och resultaten av transportpolitiken med-verkar till ett jämställt samhälle.
• Transportsystemet utformas så att det är användbart för personer med funktionsnedsättning.
• Barns möjligheter att själva på ett säkert sätt använda transportsystemet, och vistas i trafikmiljöer, ökar.
• Förutsättningarna för att välja kollektivtrafik, gång och cykel förbättras.
Hänsynsmål – Säkerhet
Definitionen av hänsynsmålet för säkerhet är följande: ”Transportsystemets utformning, funktion och användning ska anpassas till att ingen ska dödas eller skadas allvarligt samt bidra till att miljökvalitetsmålen uppnås och till ökad hälsa.”
För att uppfylla hänsynsmålet för säkerhet bör följande preciseringar gälla:
• Antalet omkomna inom vägtransportområdet halveras och antalet allvarligt skadade minskas med en fjärdedel mellan 2007 och 2020.
• Antalet omkomna inom yrkessjöfarten och fritidsbåtstrafiken minskar fort-löpande och antalet allvarligt skadade halveras mellan 2007 och 2020.
• Antalet omkomna och allvarligt skadade inom järnvägstransport området
och luftfartsområdet minskar fortlöpande.
• Transportsektorn bidrar till att miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåver-kan nås genom en stegvis ökad energieffektivitet i transportsystemet och ett brutet beroende av fossila bränslen. År 2030 bör Sverige ha en fordonsflotta som är oberoende av fossila bränslen.
• Transportsektorn bidrar till att övriga miljökvalitetsmål nås och till minskad ohälsa. Prioritet ges till de miljöpolitiska delmål där transportsystemets ut-veckling är av stor betydelse för möjligheterna att nå uppsatta mål.
Bilaga 4 - Transportpolitiska mål
B:8 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Diarienummer TRV 2013/8432 Nynäsbanan Hemfosa - Tungelsta BILAGOR
Miljökvalitetsnormer är ett juridiskt styrmedel som regleras i miljöbalken 5 kap. Normer kan meddelas av regeringen i förebyggande syfte, för att skydda människors hälsa eller miljön eller för att åtgärda befintliga miljöproblem.
Normerna kan ses som styrmedel för att på sikt nå miljökvalitetsmålen. De flesta av miljökvalitetsnormerna baseras på krav i olika EG-direktiv.
För närvarande finns bestämmelser om miljökvalitetsnormer fyra förordningar:
LUFTKVALITETSFÖRORDNINGEN (2010:477)
I förordningen finns gränsvärden för ett tiotal olika föroreningstyper som inte får överstigas i utomhusluften efter angivna tidsgränser. Förordningen innehål-ler också bestämmelser om tröskelvärden för när mätningar måste göras och också om åtgärdsprogram.
FÖRORDNINGEN (2004:675) OM OMGIVNINGSBULLER
Enligt förordningen om omgivningsbuller är miljökvalitetsnormen att ge-nom kartläggning och upprättande av åtgärdsprogram sträva efter att omgivningsbuller inte medför skadliga effekter på människors hälsa. Någon egentlig nivå för störningar har inte definierats.
FÖRORDNINGEN (2001:554) OM MILJÖKVALITETSNORMER FÖR FISK- OCH MUSSELVATTEN
I förordningen finns miljökvalitetsnormer som anger dels värden som inte får överskridas eller underskridas annat än i viss angiven utsträckning och som definieras som gränsvärden, dels värden som ska eftersträvas och som definie-ras som riktvärden. Miljökvalitets-normerna rör halter av vissa ämnen men även temperatur och
pH-värden. För musselvatten finns också normer om t.ex. vattnets färgämnen och salthalt.
FÖRORDNINGEN (2004:660) OM FÖRVALTNING AV KVALITETEN PÅ VATTENMILJÖN.
Enligt vattenförvaltningsförordningen är de övergripande miljökvalitetsnor-merna ett generellt krav om att tillståndet inte får försämras och att ytvatten ska uppnå god ytvattenstatus, att konstgjorda och kraftigt modifierade ytvattenföre-komster ska uppnå god ekologisk potential och god kemisk ytvattenstatus samt att grundvatten ska uppnå god grundvattenstatus, allt senast 2015.
Vattenmyndigheterna har enligt vattenförvaltningsförordningen fastställt
Vattenmyndigheterna har enligt vattenförvaltningsförordningen fastställt