Landskapets fysiska förutsättningar tillsammans med människans tolkning av dessa utgör det som kallas landskapsbild. Landskapsbilden är starkt kopplad till såväl nutida och kulturhistorisk markanvändning som naturvärden i form av na-turtyper, topografi och markegenskaper. Landskapsbilden kan ses som en sam-manfattning av alla komponenter i landskapet, såväl fysiska som upplevda. Påver-kan på landskapsbilden Påver-kan ha stor effekt på hur landskapet upplevs och tolkas.
Landskapsbilden är ofta starkt identitetsskapande, både för boende och för de som är tillfälliga besökare.
FÖRUTSÄTTNINGAR OCH BEDÖMNINGSGRUNDER
Där järnvägen eller till järnvägen knutna anläggningar kontrasterar stort mot landskapet bedöms konsekvenserna för områdets landskapsbild som stora. Där järnvägen eller dess anläggningar är synliga men kan anpassas till landskapet bedöms konsekvenserna som måttliga. I områden där järnvägen inte expone-ras mer än i nuläget bedöms konsekvenserna för landskapsbilden som små. Till
”järnvägen knutna anläggningar” räknas väg-, gång och cykel- och järnvägsbroar, stationsmiljöer samt bullerskärmar.
Särskilda landskapsvärden
• Det tydliga landskapsrummet norr om Mösättra, vid 24+500 – 25+000.
• Det stora öppna landskapsrummet som sträcker sig mellan Skogsäng och Söderbyvägen.
• Utblickarna mot det stora landskapsrummet från Skogsäng.
• Utblickarna mot landskapet från Söderbyvägen och angränsande fastigheter.
• Utblickar mot det stora landskapsrummet från fastigheterna och områdena väster om järnvägen, utmed Karlsrovägen.
• Det pedagogiska i landskapet med ån i botten och gårdar lokaliserade på mo-ränholmar och upp mot skogsbrynen.
• Bäcken som meandrar sig fram i landskapet och skapar små intima land-skapsrum vilka ligger till grund för det stora uppodlade landland-skapsrummet.
EFFEKTER OCH KONSEKVENSER
Järnvägen följer befintlig sträckning och konsekvenserna på landskapsbilden i och med dubbelspårsutbyggnaden är främst relaterade till den visuella påverkan som orsakas av de nya anläggningarna som är knutna till järnvägen.
Övergripande
Utmed stora delar av sträckan bedöms konsekvenserna för påverkan av land-skapsbilden som små. Järnvägsbanken kommer att bli något mer iögonfallande i och med att den breddas och ny stenkross läggs på den, men med tiden kommer slänterna på banken att anta samma växtlighet som omgivningen.
Figur 5.1 Utblick norrut från Skogsäng /Karlsro.
32 KAPITEL 5, PROJEKTETS LÅNGSIKTIGA PÅVERKAN MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Diarienummer TRV 2013/8432 Tydligt landskapsrum.
Mösättra
Mot Hemfosa Gustavsberg
Figur 5.2 Landskapliga värden utmed sträckan
Tryckbankar
På ett flertal platser utmed sträckan finns behov av tryckbankar för att säkra järnvägsbankens stabilitet. Tryckbankarna innebär att ytterligare en främmande landform, utöver järnvägsbanken, kommer in i landskapet. Tryckbankarna löper parallellt med järnvägsbanken och utvidgar både det fysiska markområde som järnvägsanläggningen tar i anspråk och det upplevda. Tryckbankarna riskerar att upplevas som främmande ”limpor” som ligger utspridda utan någon synbar koppling till omgivande miljö.
De sträckor som påverkas mest negativt är de mindre landskapsrummen. Där uppfattas mindre höjdskillnader och tryckbankarnas form på ett helt annat sätt än i ett större landskapsrum. De sträckor som är särskilt känsliga är följande lanskapsrum; vid Mösättra gamla hustomt 24+470 – 25+300, norr om Skogsäng 25+900 – 26+300, söder om Vadeberg 26+950 – 27+200 och söder om Tungelsta ridklubb 27+350 – 27+550. I dessa rum är skalan sådan att en ”limpa” jämte spå-ret blir ett klart synligt främmande element. I landskapsrummet vid Mösättra gamla husgrund bedöms den negativa konsekvensen för upplevelsevärdet bli måttlig – stor. I övriga ovan beskrivna landskapsrum bedöms de negativa konse-kvensen bli måttliga.
Broarna vid Skogsäng och Mösättra
I Mösättra placeras bron i landskapsrummets södra del, figur 5.2. Bron tar stöd i två höjder på ömse sidor om spåren och landfästet på östra sidan ligger inne i en skogsdunge. Bron förväntas smälta in i landskapets mörka fond, och därigenom inte bli särskilt påtaglig i landskapsrummet. Konsekvenserna på landskapsbilden i Mösättra bedöms som måttliga.
Konsekvenserna på landskapsbilden vid Skogsäng bedöms bli måttliga till stora.
Det som tidigare upplevs som landsbygd kommer i och med den nya bron att upplevas som mer påverkad.
Hur stora de negativa konsekvenserna blir på landskapet är mycket beroende på hur de så kallade hästskärmarna utformas och färgsätts. Brons överdelar kommer dock oavsett färgsättning att upplevas som relativt massiva och kompakta. Brons nätta stödpelare lättar upp intrycket eftersom de ger en god genomsiktlighet. Ge-nom en lätt konstruktion under bron bibehålls till viss del känslan av öppenhet.
Upplevelsevärdet för de som rör sig uppe på bron försämras i jämförelse till nulä-get eftersom skärmarna gör det svårt att ta in utsikten. Broarna kan även komma att upplevs som otrygga då det inte går att överblicka hela bron och rampen (gäl-ler Skogsäng). De negativa konsekvenserna för upplevelsevärdet bedöms som måttligt. Det faktum att broarna innebär att passagen över spåren minskar ris-ken att bli påkörd av tågen uppväger till viss del de negativa konsekvenserna på upplevelsevärdet.
Ny passage under järnvägen vid Vadet – ridklubben
Där den nya passagen är placerad går järnvägen idag på en mycket hög bank och skär av landskapsrummet som löper utmed bäcken, figur 1.8 samt 5.3. Den nya passagen innebär en öppning i den höga banken och att landskapsrummet åter får en koppling till varandra. Den nya öppningen innebär ökad förståelse för landskapets uppbyggnad och ökad tillgänglighet tack vare det nya sambandet.
Järnvägspassagen bedöms som en positiv konsekvens för landskapsbilden.
Tungelsta station
I Tungelsta finns långt gångna planer på utbyggnad av samhället på jordbruks-marken intill stationen, figur 2.3 och 5.3. Den tillkommande bebyggelsens om-fattning och utformning kommer avgöra hur mycket av järnvägen och stationen som blir synligt på avstånd. Utgår man från nuläget när bebyggelsen ännu inte är på plats, kommer den nya stationsbyggnaden/trapphuset att bli väl synligt på av-stånd. Byggnaden kommer läsas ihop med stationsmiljön och dess attribut, men kommer troligtvis att delvis dölja det befintliga stationshuset.
För att skapa ett positivt tillskott till Tungelsta och som inte skämmer det vack-ra stationshuset krävs en god gestaltning av stationsområdet med stor omsorg om detaljutformningen. Ett väl utformat stationsområde ger en positiv effekt på landskapsbilden i Tungelsta.
Den nya tunneln under spåren med ramper och trappor förändrar stadsbilden vid Tungelsta station radikalt. Konsekvenserna bedöms dock som positiva efter-som åtgärderna ger området en ny struktur och lyfter en gestaltningsmässigt för-summad plats.
33
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Diarienummer TRV 2013/8432 KAPITEL 5, PROJEKTETS LÅNGSIKTIGA PÅVERKAN
Skogsäng Teckenförklaring
Karaktärsområde Utblick
Landskapsrum
Stort öppet landskapsrum mellan Söderbyvägen och Skogsäng
Pedagogsikt landskap med det meandrande vattendraget och omgivande gårdar.
Karlsro
Tungelsta
Söderb yvägen Karlsrovägen
Figur 5.3 Landskapsanalys
FÖRSLAG TILL ÅTGÄRDER
• Ett gestaltningsprogram har utarbetats för dubbelspårsutbyggnaden med riktlinjer för utformning av broar, tunnlar och markmodellering. I gestalt-ningsprogrammet belyses hur broarnas utformning kan anpassas till land-skapet genom linjeföring och detaljutformning av broarnas olika element.
Hästskärmarna och broarna bör konstrueras på ett sådant sätt att de kan tas bort från bron ifall de inte fyller sin funktion – att förhindra att hästar blir skrämda.
• I gestaltningsprogrammet redovisas hur tryckbankarna kan anpassas mer till omgivande landskaps topografi och växtlighet. Till exempel kan tyckban-karnas slänter jämnas ut och rundas av så att dess annars distinkta form läses ihop med kringliggande mark. Valet att använda tryckbankar som metod för att åstadkomma en tillräcklig stabil grundläggning har gjorts enbart utifrån
ekonomiska överväganden. Alternativa metoder finns att tillgå och innan den slutliga byggprojekteringen genomförs behöver det därför säkerställas att metoden tillgodoser miljöbalkens krav på att (miljömässigt) bästa till-gängliga teknik ska användas. Det finns skäl att särskilt överväga alternativa metoder på de platser där landskapsbilden bedömts lida mest skada.
• Brons landfästen i Skogsäng föreslås hållas låga och överstiger inte banval-lens höjd. Där bör också planteras för platsen typiska växter för att därige-nom mildra bankens visuella intrång. Slänter och banker bör besås med gräs för att begränsa de visuella störningarna som höga bankar kan innebära.
Skogsäng Barriär
Gustavsberg
Utblickar från Söderbyvägen utöver de öppna markerna
34 KAPITEL 5, PROJEKTETS LÅNGSIKTIGA PÅVERKAN MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Diarienummer TRV 2013/8432 Figur 5.4 Hemfosa station.