Yt- och grundvattentillgångar är viktiga naturresurser. Vatten är grundläggande för allt liv och globalt är situationen på många håll ansträngd, med hårt tryck på tillgängliga vattenresurser och begränsad tillgång till rent vatten. Sverige har en jämförelsevis riklig tillgång på vatten. Många av de svenska grundvattenresur-serna är lättillgängliga, men samtidigt mycket sårbara. Grundvatten och infiltre-rat grundvatten svarar för nästan 50 procent av den kommunala vattenförsörj-ningen, medan motsvarande siffra för enskild vattenförsörjning är 100 procent.
Yt- och grundvatten ingår som en integrerad del av det hydrologiska kretsloppet och det sker också ett ständigt utbyte mellan yt- och grundvatten.
Ett järnvägsprojekt kan medföra påverkan på vattenresurser genom att förändra grundvattennivåer, påverka vattnets kemiska status eller störa vattenförekom-sters kontinuitet. Detta kan leda till negativa effekter i form av exempelvis föro-rening av yt- och grundvattenresurser eller förändringar av ekologin i ytvatten.
De föroreningar som en järnvägsanläggning kan ge upphov till och som kan ha negativ påverkan på vattenresurser kan grovt delas in i tre kategorier25:
• Kontinuerliga utsläpp från slitage och vittring på anläggningen samt slitage, vittring och utsläpp från fordon.
• Temporära utsläpp vid skötsel av anläggningen.
• Utsläpp i samband med olyckor eller spill.
FÖRUTSÄTTNINGAR OCH BEDÖMNINGSGRUNDER
Beskrivningarna och bedömningarna är baserade på undersökningar genom-förda inom ramen för projektet, vilket i detta fall inkluderar en hydrogeologisk utredning vid den planerade gång- och cykelporten vid Tungelsta station samt en risk- och sårbarhetsanalys för vattenförekomster26. I övrigt baserar sig beskriv-ningarna och bedömbeskriv-ningarna på underlag från Vattenmyndigheten, Vatteninfor-mations Sverige (VISS), VAS-rådet och länsstyrelsen.
Ytvatten
Den aktuella järnvägssträckan ligger inom två avrinningsområden. Den södra delen av järnvägsplanen, mellan Hemfosa station till strax söder om Mösättra, ingår i Muskåns/Hammerstaåns avrinningsområde medan den norra delen av järnvägsplanen ingår i Vitsåns avrinningsområde (figur 5.16). Öppna diken från jordbruksmarken nordväst om Hemfosa rinner söderut till Lässmyran, vilken i sin tur rinner ihop med Muskån/Hammerstaån innan denna mynnar i Östersjön.
Ett av Vitsåns huvudsakliga tillflöden är Rockslösaån, som passerar under järn-vägen vid Tungelsta station. I denna punkt, det vill säga mitt i åns strömfåra, har järnvägsplanen sin gräns. Rocklösaån rinner sedan vidare norrut och ån ligger på
vissa ställen mycket nära järnvägen. Strax söder om Västerhaninge vid Håga in-dustriområde passerar järnvägen Hågaån, en annan av Vitsån förgreningar. Både Rocklösaån och Hågaån har sina källflöden i Hanveden och avvattnar Vedasjön respektive Öran. Nedströms Västerhaninge förenas de båda flödena och bildar Vitsån som slutligen mynnar i Horsfjärden.
På den del av Nynäsbanan som nu är aktuell för dubbelspårsutbyggnad korsar järnvägen ett biflöde till Rockslösaån. Biflödet börjar som öppna diken i skogs- och jordbruksmarken sydost om järnvägen, vid cirka km 26+500. Dikena rinner sedan ihop och vattendraget får ett mer meandrande och naturlikt lopp. I höjd med km 27+500 vid Tungelsta ridklubb rinner bäcken under järnvägen i en sten-satt trumma (figur 5.10) och fortsätter sedan norr om järnvägen, genom Tungel-sta samhälle, där den rinner ihop med Rocklösaån.
Markavvattningsföretag
Det finns fyra markavvattningsföretag (Mösättra södra tf 1936, Mösättra norra tf 1936, Ekeby-Törnvreten m.fl. tf 1949 och Ekeby-Gröndal) som ligger inom eller på gränsen till järnvägsplanen och som kan bli berörda av projektet (figur 5.16).
Sedan tillstånden för dikningsföretagen meddelades har det troligtvis inte skett några stora förändringar i markanvändningen då den även i dag även till största delen består av åkermark. Länsstyrelsen har inga uppgifter om det finns någon aktiv styrelse i dessa. Ansvarsfrågan för skötseln av dikena är även oklar. Om-prövning eller upphävande av markavvattning regleras i 11 kap. miljöbalken. En-ligt Trafikverkets bedömning kommer inget markavvattningsföretag att behöva omprövas.
Ett markavvattningsföretag är exempelvis dikningar, fördjupningar av vattendrag, sänkningningar av sjötrösklar etc. som har gjorts för att öka ett markområdes värde.
Många markavvattningsföretag tillkom under 1800-talet och början av 1900-talet då stora arealer våtmarker dikades ut för att skapa odlingsmark och öka produktionen inom skogsbruket. Beroende på vilken teknik som har använts benämns markavvattningsföretagen som diknings-, torrläggnings-, vattenavled-nings-, sjösänknings- eller invallningsföretag.
Markavvattningsföretag beslutas av domstol och har samma juridiska status som ett tillstånd för vattenverksamhet. Enligt Jordbruksverket finns idag fler än 30 000 legaliserade markav-vattningsföretag i Sverige. Markavvattning regleras idag i 11 kap. miljöbalken. Dikning, bortledning av vatten eller invallning som görs för att dränera mark eller skydda mot översvämning räknas som markavvattning, om det görs för att få en bestående förändring i marken. Markavvattning kräver, med få undantag, alltid tillstånd. Ett generellt förbud mot markavvattning gäller dessutom i större delen av södra och mellersta Sverige.
49
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Diarienummer TRV 2013/8432 KAPITEL 5, PROJEKTETS LÅNGSIKTIGA PÅVERKAN
Grundvatten
Den aktuella järnvägssträckan berör grundvattenförekomsten Västerhaninge–
Tungelsta. Förutom denna grundvattenförekomst finns i anslutning till denna ytterligare en grundvattenförekomst, Vadet (figur 5.16). De båda vattenförekom-sterna utgör en del av ett större sammanhängande stråk av grundvattenmagasin som i nord-sydlig riktning löper genom länet, det så kallade Stockholmsstråket.
Grundvattenförekomsten Vadet ligger precis i höjd med järnvägen vid km 27+300 varifrån den sträcker sig söderut. Järnvägen löper längs grundvattenföre-komsten Västerhaninge-Tungelsta på långa sträckor från cirka km 27+300, strax öster om Vadeberg, till Västerhaninge. Grundvattenförekomsterna är belägna i
isälvsavlagringar, vilket innebär att miljön utgörs av öppna akvifärer i sand och grus med varierande mäktighet27. Grundvattenbildningen sker i omgivande höjd-områden. I slutna akvifärer är uppehållstiden ofta lång. En lång uppehållstid i kombination med närvaro av finsediment, vilka ofta har en hög kalkhalt, tenderar att leda till välbuffrade vatten med en hög halt av baskatjoner28.
Resultatet från den hydrogeologiska utredning som utförts vid Tungelsta station visar att akvifären (Västerhaninge – Tungelsta), åtminstone i den del där prov-pumpningen utfördes, inte består av rent isälvsmaterial; en del silt förekommer också. Detta bekräftas även av SGU:s jordartskarta. Vattenföringen tycks inte vara fullt så kraftig som tidigare antagits och en snabb tillrinning vid regn indi-kerar att dagvatten tränger ner i förekomsten, sannolikt via dagvattenledningar.
Det överliggande lerlagret kan vara genombrutet av ledningsgravar och liknande.
I VAS-rådets rapport29 står att vattenförekomsten Västerhaninge-Tungelsta ställ-vis har god vattentillgång men att den ändå har låg prioritet för regional/kom-munal vattenförsörjning.
Miljökvalitetsnormer
Varken Rockslösaån eller åns biflöde som passerar under järnvägen vid km 27+500 är klassade som vattenförekomster enligt vattendirektivet. Vitsån, till vilken Rockslösaån avrinner, är däremot en vattenförekomst enligt vattendirek-tivet. Vitsåns ekologiska status är klassad som ”måttlig” och dess kemiska status är ”god”. Vitsåns miljökvalitetsnorm är bestämd till ”god ekologisk status till år 2021” och ”god kemisk ytvattenstatus till år 2015”. Övergödningsproblem är orsa-ken till att ån har en uppskjuten tidsfrist till år 2021 för att uppnå miljökvalitets-normen avseende ekologisk status28. Även Muskån/Hammerstaån är klassad som en ytvattenförekomst. De vattenvolymer som avrinner från järnvägsområdet till Muskån/Hammerstaån är emellertid så små och rinntiden så lång att järnvägs-projektet inte bedöms påverka vattenförekomsten, varför denna inte behandlas vidare.
Såväl Vadet som Västerhaninge-Tungelsta är grundvattenförekomster enligt vat-tendirektivet. Båda förekomsterna har bedömts ha ”god kvantitativ” respektive
”god kemisk status”. Miljökvalitetsnormerna för båda förekomsterna är bestäm-da till ”god kvantitativ status till 2015” och ”god kemisk status till 2015” och sta-tusen får inte försämras28.
Figur 5.15 Förhållanden mellan olika begrepp som använts i risk- och sårbarhetsanalysen.
MILJÖKVALITETSNORMER FÖR VATTEN EU:s ramdirektiv för vatten, som infördes år 2000, syftar till att främja ett långsiktigt och hållbart utnyttjande av våra vattenresurser. Det övergripande målet för vattenförvaltningen är att uppnå god vattenstatus till 2015. ”God status” innebär att alla ytvattenförekomster ska ha god ekologisk och kemisk status och att alla grundvattenförekomster ska ha god kemisk och kvantitativ status.
Miljökvalitetsnormer är ett styrinstrument inom vattenförvaltningen. Normerna uttrycker den kvalitet en vattenförekomst ska ha vid en viss
tidpunkt. Huvudregeln är att alla vattenföre-komster ska uppnå normen ”god status” till 2015 och att statusen inte får försämras. Innan en miljökvalitetsnorm fastställs undersöks vattnets nuvarande status och en klassificering (enligt en femgradig skala) och påverkansbe-dömning görs. I vissa fall finns det skäl att acceptera en mindre sträng miljökvalitetsnorm eller att tidpunkten för när ”god status” ska vara uppnådd skjuts fram. Tidsfrist kan ges till 2021 eller som längst till 2027. Undantag från regeln kan ges om det är tekniskt omöjligt eller orimligt dyrt att vidta de åtgärder som krävs för att nå god status.
50 KAPITEL 5, PROJEKTETS LÅNGSIKTIGA PÅVERKAN MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Diarienummer TRV 2013/8432 Markavvattningsföretag
Mösättra norra tf 1936
Mösättra hustomt Hemfosa station
HEMFOSA
Gustavsberg Markavvattningsföretag
Mösättra södra tf 1936 Markavvattningsföretag
Hemfosa torp
Km 23+000 Km 24+000 Km 25+000
Figur 5.16 Karta med vattenförekomster och markavvattningsföretag.
Markavvattningsföretag Grundvattenförekomst
Vattendelare / Avrinningsområde
Vitsåns avrinningsområde
Muskåns - Hammerstaåns avrinningsområde
Träsksjöbäckens avrinningsområde
0 500 m
51
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Diarienummer TRV 2013/8432 KAPITEL 5, PROJEKTETS LÅNGSIKTIGA PÅVERKAN
Grundvattenförekomst Västerhaninge - Tungelsta
Gustavsberg
Skogäng
Vadet
Tungelsta station
Grundvatten-förekomst Vadet Markavvattningsföretag Ekeby
- Törnvreten tf, Ekeby - Karlsro
Tre olika Markavvattnings-företag ,Ekeby, Tungelsta Ålsta, Gröndal
Biflöde till R ocklösaån
Rocklösaån
Strandskydd 100 m vid Rocklösaån
Km 26+000 Km 27+000 Km 28+000
Vattendrag passerar under järnvägen i trumma
Rocklösaån passerar under järnvägen
52 KAPITEL 5, PROJEKTETS LÅNGSIKTIGA PÅVERKAN MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Diarienummer TRV 2013/8432
av sannolikhet för en oönskad händelse och konsekvensen av denna. Konsekven-sen i sin tur är en sammanvägning av värde och sårbarhet (figur 5.15).
I ett första steg har sårbara punkter för yt- och grundvatten identifierats. För grundvattenförekomsten Västerhaninge-Tungelsta utgörs sårbara punkter av de områden längs järnvägen där lerlagret är tunt och eventuellt utgörs av torr-skorpa. Dessa punkter har identifierats och redovisas i figur 5.17. Det geotekniska utredningsmaterialet utgörs av sonderingar gjorda inom område från spårkant och 30 meter ut, vilket är det avstånd en urspårning maximalt förväntas påverka.
För ytvatten är sårbara punkter längs järnvägen de ställen där järnvägen korsar vattendrag. Det finns två sådana punkter, nämligen vid km 27+500, vid Tungelsta ridkulbb, där Rocklösaåns biflöde passerar under järnvägen och vid km 28+400, vid Tungelsta station, där Rocklösaån passerar under järnvägen. Ytterligare en sårbar punkt är järnvägsbron (gång-, cykelpassagen) vid Tungelsta station där man genom pumpning kommer att bortleda vatten till en ytvattenrecipient (dag-vattenledning/dike som avrinner till Rocklösaån/Vitsån).
För att identifiera risker har händelser som är förknippade med trafikeringen av pendeltåg och godståg på Nynäsbanan efter utbyggnaden beaktats. För driftske-det har följande risker identifierats:
1. Spridning av kemiska bekämpningsmedel för att hålla spåren rena från växt-lighet. Dessa ämnen är vattenlösliga och följer med avrinnande vatten. Även små mängder kan innebära att dricksvatten klassas som otjänligt.
2. Läckage av olja eller bränsle från fordon, vilket kan leda till utsläpp och föro-renat dagvatten eller infiltration av föroreningar som sedan transporteras med ytligt eller djupare avrinnande vatten.
3. Läckage av transformatorolja från stationär enhet (sugtransformator)31, vil-ket kan leda till utsläpp som inte omedelbart upptäcks och förorenat dag-vatten eller infiltration av föroreningar som sedan transporteras med ytligt eller djupare avrinnande vatten.
4. Farligt gods-olycka49. Risk- och sårbarhetsanalys av vattenförekomster
Enligt Trafikverkets preliminära handbok om yt- och grundvattenskydd30 ska man vid planering av järnvägar beakta yt- och grundvattnets behov av skydd och i de fall föroreningsrisk eller risk för förändrade grundvattennivåer föreligger ska detta redovisas. För att skyddsåtgärder ska kunna sättas in på de platser där det är mest angeläget behövs riskutredningar där vattentillgångarnas värde och sårbar-het utreds, tillsammans med en uppskattning av sannoliksårbar-heten för en händelse som leder till ett utsläpp av miljöfarligt ämne. Längs sträckor där man bedömer att en oacceptabel risk eller belastning föreligger ska relevanta åtgärder vidtas.
Skyddsåtgärderna ska garantera att miljökvalitetsnormer följs samt att kraven i 2 kap. 3 § miljöbalken, om att vidta tillräckliga skyddsåtgärder och försiktighets-mått, tillgodoses.
Mot bakgrund av ovanstående har en risk- och sårbarhetsanalys för grundvatten-förekomsten Västerhaninge-Tungelsta och ytvattengrundvatten-förekomsten Vitsån utförts inom projektet26. I analysen har även Rocklösaån och dess biflöde inkluderats.
För vattenskydd definierar Trafikverkets vägledning risk som en sammanvägning
Figur 5.17 Nynäsbanans sträckning över grundvattenförekomsten Västerhaninge – Tungelsta. Områden med tunnare lerlager är markerade med gult.
53
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Diarienummer TRV 2013/8432 KAPITEL 5, PROJEKTETS LÅNGSIKTIGA PÅVERKAN
EFFEKTER OCH KONSEKVENSER
Effekter till följd av anläggningens utformning
Järnvägen växlar mellan att ligga i skärning samt på bank. Banken är genomsläpp-lig eftersom den konstrueras av bergmassor. Dränering anläggs på de sträckor där nytt spår byggs samt norr om befintligt spår där nya tryckbankar anläggs ovanpå befintliga diken.
Järnvägsbron (gång- och cykeltunneln) vid Tungelsta station grundläggs cirka 5,5 meter under befintlig markyta och cirka fyra meter under befintlig grund-vattenyta. Grundvattnet kommer därför att behöva dräneras bort permanent, vil-ket görs med dränerande lager under och på sidorna om konstruktionen. För att skydda grundvattnet utförs gång- och cykeltunneln vattentät upp till i nivå med angränsande trågmurar. En pumpstation anläggs i anslutning till gångtunneln till vilken dels dagvatten från tunneln och tillhörande ramper och dels dränerat grundvatten leds. Dränvattnet pumpas mot närbeläget dike/dagvattenledning, med avrinning till Rocklösasån. Bortpumpat dagvatten leds till ett utjämnings-magasin med oljeavskiljare innan det leds vidare till recipient.
Ytvatten
Dubbelspårsutbyggnaden innebär att järnvägsanläggningens yta i det närmaste fördubblas, vilket innebär att mängden dränvatten som lämnar bankroppen ock-så fördubblas jämfört med i dag. Järnvägen utgör dock en mycket liten andel av de berörda avrinningsområdena varför en ökning av mängden dränvatten inte bedöms påverka vattenflödena inom dessa. Partiklar fastnar på fyllnadsmateria-let i järnvägsbanken, vilket skapar en god reningseffekt för suspenderat material och största fraktionen av tungmetaller. Föroreningsbidraget från järnvägen via dränvattnet bedöms därför som mycket litet. Under driftsskedet bedöms varken kvaliteten eller flödena förändras jämfört med dagens förhållanden.
Bortpumpningen av vatten vid gång- och cykeltunneln vid Tungelsta station be-döms varken påverka ytvattnets kvalitet eller kvantitet, då allt vatten kommer att ledas till utjämningsmagasin med avstängningsmöjlighet och oljeavskiljare.
Sammantaget bedöms inte den biologiska eller kemiska ytvattenstatusen i vat-tenförekomsten Vitsån påverkas av järnvägsanläggningen.
Grundvatten
Grundvattenbortledningen vid Tungelsta station för den nya gång- och cykel-tunneln bedöms inte påverka grundvattenförekomstens kvantitet ur ett framtida dricksvattenperspektiv. Eftersom gång- och cykeltunneln och tråget förses med tät botten bedöms åtgärden inte heller påverka grundvattnets kvalitet.
Sammantaget bedöms inte järnvägsanläggningen påverka den kemiska eller kvantitativa statusen på grundvattenförekomsten Västerhaninge-Tungelsta.
Effekter till följd av olycksrisker Ytvatten
Enligt den utförda risk- och sårbarhetsanalysen är sannolikheten för olyckshän-delse lika stor i ytvatten- som i grundvattenfallet (se även nedan). Däremot är sannolikheten för att ett scenario ska drabba ytvattnet beroende på var längs sträckningen utsläppet sker. Där ytan består av en tät lera, vilket den till största delen gör runt Tungelsta, hamnar en förorening från ett urspårat tåg förr eller senare i ån om sanering inte hinner genomföras. Råcklösaån utgör lågpunkten i avrinningsområdet och all nederbörd, det vill säga det som inte infiltrerar och bildar grundvatten, når ån. Föroreningen kommer att färdas snabbare vid ett ne-derbördstillfälle än vid torr väderlek. Föroreningen kan också bilda pölar och fördröja transporttiden till ån. Med hänsyn till transporttider bedöms det finnas goda förutsättningar för att ett utsläpp kan tas om hand innan det når vattendra-get. Om ett utsläpp däremot sker vid någon av de två punkter där vattendraget korsar ån är det troligt att i alla fall delar av utsläppet når ån. För att minimera påverkan och negativa konsekvenser föreslås skadeförebyggande åtgärder vidtas.
Grundvatten (grundvattenförekomsten Västerhaninge–Tungelsta)
Enligt den utförda risk- och sårbarhetsanlysen framgår att sannolikheten för och konsekvenserna av olyckor med farligt gods (4 ovan) är mycket liten. Två scena-rier (2 och 3 ovan) återfinns inom området där konsekvenserna inte är försum-bara, men förutsättning för lyckad sanering är goda. Ett scenario (1 ovan) har kategoriserats som att olyckshändelser inom det skyddsvärda objektet innebär betydande konsekvenser.
Det största hotet mot grundvattenförekomsten bedöms vara om föroreningar infiltrerar och sprids till grundvattnet. Konsekvenserna för grundvattnet i vat-tenförekomsten, vid ett utsläpp av förorenande ämnen i anslutning till järnvägen, beror i huvudsak på lerans mäktighet, friktionslagrens sammansättning, bergy-tans läge och järnvägens profilläge i förhållande till mark- och grundvattenyta.
Risken för påverkan på grundvattnets kvalitet bedöms vara liten om föreslagna skyddsåtgärder vidtas för att förhindra att föroreningar infiltrerar i oskyddade genomsläppliga jordlager och når grundvattnet. Eftersom vattenförekomsten inte används för dricksvattenförsörjning i dagsläget bedöms inga akuta lägen av-seende personfara kunna uppstå vid eventuell förorening av grundvattnet, men för att bevara möjligheten att kunna använda vattenförekomsten som vattentäkt i framtiden föreslås att åtgärder vidtas.
54 KAPITEL 5, PROJEKTETS LÅNGSIKTIGA PÅVERKAN MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Diarienummer TRV 2013/8432
Risk- och sårbarhetsanalysens förslag på riskreducerande åtgärder
I den framtagna risk- och sårbarhetsanalysen föreslås följande åtgärder för att skydda grundvattnet under driftskedet:
• För att skydda grundvattenförekomsten erfordras kvalificerade grundvat-tenskydd i form av artificiella tätskikt under terrass, diken och dikesslän-ter där det inte finns ett naturligt skydd av mäktiga lerlager eller där detta harpenetrerats av pålar, ledningsgravar eller andra anordningar. För att det naturliga lerlagret ska betraktas som tillräckligt tjockt ska den beräknade rinntiden genom (uppehållstiden i) den omättade zonen uppgå till minst tio timmar. Tätskikten kan utgöras av geomembran av typ HDPE eller motsva-rande. Tätskikten ska dimensioneras för att klara en tågurspårning.
• Utförande- och funktionskontroller genomförs enligt framtagna kravspe-cifikationer för att säkerställa att tätskikten utförs på ett korrekt sätt. Tät-skikten, inklusive skarvar och genomföringar, måste godkännas innan de täcks över av annat material. Tätheten kring genomföringar genom tätskik-ten måste vara lika stor som i den övriga konstruktionen och helst ska dessa undvika i så stor utsträckning som möjligt. Brunnar och dräneringssystem för avledning och omhändertagande av spill- och dagvatten ska också anpas-sas till tätskikten.
• Dräneringsvatten från järnvägen kan förorenas till exempel i samband med ogräsbekämpning, vid tågbrand eller vid annan olycka. På den sträcka där järnvägen är belägen närmare än 30 m från de utpekade vattenförekomster-na ska dränvattnet därför samlas upp i täta diken och/eller ledningar och avledas till utjämningsbassänger/magasin med avstängningsanaordning och oljeavskiljare för att förhindra att föroreningar sprids till kommunens dag-vattennät eller till naturliga vattendrag.
• Gång- och cykeltunneln (järnvägsbron) och trågen vid Tungelsta station utförs med tät botten vilket bedöms utgöra ett tillräckligt skydd för grund-vattnet. Dagvatten som pumpas från porten ska ledas till utjämningsbassäng
• Gång- och cykeltunneln (järnvägsbron) och trågen vid Tungelsta station utförs med tät botten vilket bedöms utgöra ett tillräckligt skydd för grund-vattnet. Dagvatten som pumpas från porten ska ledas till utjämningsbassäng