Naturmiljö är ett mångtydigt och vitt begrepp. Naturmiljöns värden utgörs dels av hela naturtyper, såväl naturliga som kulturpräglade, dels av enskilda växt- och djurarter. Skyddet och vårdandet av naturmiljöer är en förutsättning för att kun-na bevara den biologiska mångfalden och i förlängningen allt biologiskt liv; likaså de funktioner och processer som är viktiga för att ekosystem och livsmiljöer ska bestå och utvecklas.
Ett järnvägsprojekt kan påverka naturmiljön på olika sätt, till exempel genom att ta mark i anspråk och därigenom orsaka biotopförluster och barriäreffekter.
Järnvägstrafiken kan vidare förorsaka trafikdödlighet och påverka landskapets ekologiska funktioner på annat sätt.
FÖRUTSÄTTNINGAR OCH BEDÖMNINGSGRUNDER
Beskrivningarna och bedömningarna baserar sig på gällande lagstiftning samt på befintligt underlag från länsstyrelsen, Skogsstyrelsen, Regionplane- och Trafik-kontoret, Jordbruksverket samt kommunen. Fältbesök har också gjorts i området.
Den södra delen av den aktuella järnvägssträckan går till stora delar genom barr-blandskog med höjder på ömse sidor (figur 5.9). I höjd med Karlsro, vid cirka km 26+000, övergår skogen i ett jordbrukslandskap som delvis avgränsas av skogs-klädda höjder och moränholmar. På åkerholmarna växer blandskog. De södra de-larna av det uppodlade landskapet, vid cirka km 27+000, är relativt flackt. Längre norrut sluttar landskapet alltmer ner mot Rocklösaåns biflöde. Järnvägsplanen ligger inom eller på gränsen till det större naturgeografiska område som benämns Hanveden och som till stora delar ingår i en av Stockholmsregionens tio gröna kilar4 (figur 5.13). Hanvedenkilen sträcker sig från de centrala delarna av Stock-holmsregionen, genom Stockholms stad och Huddinge kommun för att sedan dela sig i en östlig och västlig riktning genom Haninge respektive Botkyrka kom-mun. Inom kilen finns relativt stora sammanhängande skogsområden och många små sjöar.
Inga riksintressen för naturmiljön, Natura 2000-områden eller naturreservat be-rörs av projektet. Vid cirka km 24+400 finns en nyckelbiotop 50-100 meter norr om järnvägen5 (figur 5.9). Biotopen består av en barrskogssluttning med värdefull kryptogamflora och med rikligt av död ved. I anslutning till järnvägen finns fle-ra små områden som omfattas av det generella biotopskyddet6. Vid Vadet, längs Karlsrovägen vid cirka km 27+100, finns en enkelsidig allé (figur 5.7) och det finns flera öppna diken i jordbrukslandskapet som kommer att beröras av projektet.
Inom ett biotopskyddsområde får man inte bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd som kan skada naturmiljön, men om det finns särskilda skäl får dispens ges i det enskilda fallet.
Reglerna om dispens finns i 7 kap. miljöbalken. Dispensprövning görs av länsstyrelsen.
Vid det platsbesök som gjorts påträffades inga ytterligare värdefulla naturmiljöer i närheten av järnvägsplanens område.
För alla verksamheter och åtgärder som inte omfattas av tillstånds- eller anmäl-ningsplikt men som kan komma att väsentligt ändra naturmiljön krävs samråd med länsstyrelsen enligt 12 kap. 6 § miljöbalken. För detta projekt bedöms sådana samråd bli aktuella för ersättningsvägar, gång- och cykelvägar samt ridstigar som ansluter till broarna vid Mösättra och Skogsäng.
Naturmiljövärden i Vitsåns avrinningsområde
Inom järnvägsplaneområdet finns ett biflöde till Rockslösaån. Biflödet börjar som öppna diken i skogs- och jordbruksmarken sydöst om järnvägen, vid cirka km 26+000 vid Skogsäng - Karlsro. Dikena rinner sedan ihop och vattendraget får ett mer meandrande och naturlikt lopp. I höjd med km 27+500, vid Tunglesta ridklubb, är bäcken förlagd i en stentrumma där den passerar under järnvägen, figur 5.10. Bäcken fortsätter sedan norr om järnvägen för att slutligen rinna ihop med Rocklösaån inne i Tungelsta samhälle. Rockslösaån passerar under järnvä-gen vid Tungelsta station. I denna punkt, det vill säga mitt i åns strömfåra, har järnvägsplanen sin gräns. Rocklösaån meandrar sedan vidare norrut för att ned-ströms Västerhaninge rinna ut i Vitsån som slutligen mynnar i Horsfjärden.
Vitsåns vattensystem är klassificerat som nationellt värdefullt av Fiskeriverket, Naturvårdsverket och Riksantikvarieämbetet7,8. Ån har numera ett självreprodu-cerande bestånd av öring och år 2005 hade Vitsån den högsta tätheten av öring i hela länet. De övre delarna av vattendraget dit Rocklösaån hör är dock vare sig inventerade eller elfiskade. I länets fiskevårdsplan för perioden 2007 – 20109 be-döms att det sannolikt finns goda förutsättningar för öringreproduktion även i dessa delar av vattendraget. I Vitsån finns fisken flodnejonöga, vilken är uppta-gen på den Internationella naturvårdsunionens (IUCN) lista över hotade arter och i EU:s habitatdirektiv (annex 5). I Sverige är den upptagen på rödlistan och klassificerad som missgynnad (NT), vilket är den lägsta klassen för en rödlistad art.
Vattendrag som Rocklösaån med opåverkade flöden och strandzoner har gene-rellt sett goda förutsättningar att hysa höga biologiska värden. Den växelvisa fö-rekomsten av erosionszoner och ackumulationszoner, avsnörda meanderslingor, korvsjöar och regelbundna översvämningar är faktorer som är gynnsamma i detta avseende. Strandzoner med träd och buskar längs vattendraget ger beskuggning och tillför lövförna som skapar förutsättningar för ett rikt liv i vattnet10. Strand-zonerna är dessutom viktiga som fälla för näringsämnen från den kringliggande åkermarken.
39
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Diarienummer TRV 2013/8432 KAPITEL 5, PROJEKTETS LÅNGSIKTIGA PÅVERKAN
Figur 5.8 Rocklösaåns biflöde. Vy från Vadeberg och norrut, Tungelsta ridklubb syns till höger i fotot.
Enligt Haninge kommuns översiktsplan ska värdefulla våtmarker, bäckraviner och översvämningsområden bevaras. Dikningar och andra verksamheter som påverkar områdenas hydrologi eller naturvärden ska undvikas11.
Strandskydd
Vid Tungelsta station korsar järnvägen Rocklösaån. Den sträcka av ån som be-rörs av järnvägplanen omfattas av strandskydd som sträcker sig 100 meter ut från strandlinjen, vid normalt medelvattenstånd. För Rocklösaåns biflöde som korsar järnvägen i höjd med Tungelsta ridklubb finns inget strandskydd (enligt uppgift från Länsstyrelsen i Stockholms län 2012-10-31).
EFFEKTER OCH KONSEKVENSER
Det nya spårområdet blir betydligt bredare än i dag, vilket innebär att järnvägens barriärverkan ökar. Inom sträckan Hemfosa - Tungelsta finns enligt kommunens översiktsplan11 inga identifierade viktiga grönstråk/spridningskorridorer. Om-rådet ingår inte heller så vitt känt i något annat spridningsstråk för exempelvis lodjur eller andra djur12. Detta betyder emellertid inte att djur inte rör sig i områ-det. Inga kartläggningar av spridningsvägar har gjorts inom projektet, men det är rimligt att anta att exempelvis älg och rådjur, och medelstora däggdjur som hare, räv, vildsvin och grävling rör sig i området.
Om antalet tåg ökar kommer antalet däggdjur som dödas och skadas av tågen sannolikt att öka. För grodor, ormar och små däggdjur som exempelvis sorkar och möss, kommer dubbelspåret att innebära en mer påtaglig barriär jämfört med det nuvarande enkelspåret. Det nya spårområdets bredd medför att en del djur kan bli avskräckta från att passera. En del av arterna i dessa djurgrupper rör sig relativt långsamt och riskerar därmed i större utsträckning att dödas av tågen. För att undvika att grod- och kräldjur och smågnagare faller ner och fast-nar i kabelbrunfast-nar kommer alla nya kabelbrunfast-nar att utföras med smådjurseva-kueringar. För växtarter, insekter, fåglar och fladdermöss innebär dubbelspåret sannolikt inte någon påtagligt ökad barriäreffekt i jämförelse med nuvarande enkelspår. På några enstaka platser, där det finns en förhöjd risk att människor olovligen skulle kunna ta sig över spåren, kommer stängsel att sättas upp längs med järnvägen. Nynäsbanan utgör redan i dag en kraftig barriär. Den mer om-fattande tågtrafiken och den bredare banvallen kommer därför inte att innebära någon drastisk förändring för djurlivet, men sammantaget uppstår en försämring av faunans möjlighet till förflyttningar.
En smådjurspassage invid den bäck som utgör biflöde till Rocklösaån och som passerar under järnvägen i höjd med Tungelsta ridklubb, vid km 27+500, har stu-derats tidigare i projektet. Ett förslag har varit att ge den traktor- och ridport som byggs vid Vadet cirka 100 meter söder om platsen en bredare öppning, som även
40 KAPITEL 5, PROJEKTETS LÅNGSIKTIGA PÅVERKAN MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Diarienummer TRV 2013/8432
" )
" )
" )
"
") )
" )
" )
Nyckelbiotop i barrskogs-sluttning med kryptogam-flora och död ved
Mölnsätra hustomt
Smitväg över spåren, upptram-pad stig ansluter till skogsbilvä-gar på ömse sidor spåren Hemfosa station
HEMFOSA
Gustavsberg
Strandskydd
Markavvattningsföretag Grundvattenflörekomst Våtmarksinventering
Naturvärdesobjekt Nyckelbiotop Sumpskog
"
) Fast fornlämning, punkt
Övrig kulturhistorisk lämning, punkt Fast fornlämning, linje
Övrig kulturhistorisk lämning, linje Fast fornlämning, yta
Övrig kulturhistorisk lämning, yta
Kulturhistorisk lämning (Källa arkeologisk utredning) Smitväg över spåret Cykelled Figur 5.9 Karta med natur-, rekreations- och kulturvärden längs sträckan.
Km 23+000 Km 24+000 Km 25+000
Kulturhistoriska lämningar:
Husgrund (objekt 3) och boplats (objekt 4)
Källa: RAÄ:s fornminnesregister , februari 2012.
0 500 m
41
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Diarienummer TRV 2013/8432 KAPITEL 5, PROJEKTETS LÅNGSIKTIGA PÅVERKAN
"
)
"
)
"
)
"
") )
"
)
"
)
Väl upptrampad smitväg främst använd för att förflytta hästar till andra sidan spåren
Gustavsberg
Skogäng
Vadet
Tungelsta station
Enkelsidig allé, omfattas av det generella biotopskyddet.
Jordbrukslandskap med skogsklädda höjder och moränkullar
Biflöde till R ocklösaån
Rocklösaån Karlsro
Karlsr ovägen
Söderb yvägen
Tungelsta utpekad som värdefull Kulturmiljö i kommunens översiktsplan.
Km 26+000 Km 27+000 Km 28+000
Hammarbergs vägen
Strandskyddsbestäm-melser 100 m utmed Rocklösaån.
Kulturhistoriska lämningar boplatser, Västerhaninge 564:1 och 565:1 (Källa: RAÄ och Arkeologisk utredning)
Kulturhistoriska lämningar, boplatslägen.
Objekt 1 och 5
Tungelsta ridklubb
Öppna diken i jordbruks-landskapet omfattas av det generella biotopskyddet.
Kulturhistorisk lämning,
boplatsläge.Objekt 2. Cykelled - Kustlinjen passerar
över den nya bron vid Hammarbergsvägen
42 KAPITEL 5, PROJEKTETS LÅNGSIKTIGA PÅVERKAN MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Diarienummer TRV 2013/8432
inkluderar en öppen dragning av bäcken och en smal strandremsa, vilken till-sammans med ridvägen skulle utgöra en småviltspassage. Utformningsförslaget innebar att porten skulle fungera som en multifunktionell passage för jordbruks-maskiner, allmänhet, friluftsliv, ridande och fauna. Möjligheten att anlägga en smådjurspassage invid bäcken i dess nuvarande läge har också diskuterats. I det senare fallet skulle det krävas att den befintliga trumman under järnvägen byts ut och inte bara förlängs så som nu planeras. Att byta ut trumman kräver dock att den befintliga banken grävs bort tillfälligt. Ingen av lösningarna ingår i järn-vägsplanen, utan har avförts av kostnadsmässiga och tekniska skäl. Traktor- och ridporten vid Vadet kommer att erbjuda såväl klövvilt som smådjur en möjlighet att säkert passera under järnvägen. Portens utformning är emellertid inte anpas-sad för ändamålet och det är osäkert i vilken grad den kommer att nyttjas av vilda djur.
Figur 5.10 Stensatt trumma under spåret söder om Tungelsta ridskola.
Passager invid vattendrag fungerar oftast - generellt sett - bättre13.
Den valda lösningen för kulvertering av bäcken vid Tungelsta ridklubb innebär att befintlig stentrumma förlängs såväl norrut som söderut. Bäcken kulverteras 50 meter på ömse sidor av järnvägen, vilket totalt innebär en sträcka på cirka 100 meter. Bäcken får i och med detta till viss del en annan sträckning (se även kapitel 5.6 Yt- och grundvatten). Åtgärden bedöms få vissa negativa konsekven-ser för naturmiljön genom att arealen öppet vatten i odlingslandskapet minskar.
Dispens kommer att krävas från det generella biotopskyddet. En alternativ lös-ning där bäcken läggs i en båge utanför de planerade tryckbankarna i stället för att kulverteras genom bankarna har studerats översiktligt. En sådan utformning ger en betydligt större areal bibehållet öppet vatten, men förutsätter samtidigt att ytterligare åkermark tas i anspråk.
Omläggningen av bäcken bedöms vara anmälningspliktig enligt 11 kap. miljö-balken. Den planerade kulverteringen kommer att ingå i den sammanhållna till-ståndsansökan som planeras att lämnas till mark- och miljödomstolen för projek-tets olika vattenrelaterade tillståndsprövningar.
Nya gång- och ridvägsanslutningar samt nya broar och portar medför intrång i naturmiljöer. Gång-, cykel- och ridbron vid Mösättra berör nyckelbiotopen som finns norr om järnvägen. Bron ansluter dock till en befintlig mindre skogsväg var-för nyckelbiotopens värden inte bedöms påverkas negativt. Den exakta omfatt-ningen av övriga intrång är inte känd i dagsläget, men generellt sett rör det sig om mindre ingrepp. Om någon åtgärd påverkar ett område som omfattas av generellt biotopskydd måste dispens sökas vid länsstyrelsen. Biotopsskyddsdispens kom-mer att krävas för att ta ner ett eller flera träd i den enkelsidiga allén vid Vadet.
Dispens kommer även att krävas för att kulvertera två öppna diken söder om Va-det till följd av ersättningsvägen mellan järnvägen (vid cirka km 26 + 500) och Söderbyvägen. Ansökningar om dispens från biotopskyddet kommer att samord-nas med tillståndsprövningen för vattenverksamhet. Samråd med länsstyrelsen enligt 12 kap. 6 § miljöbalken kan också bli aktuellt.
Sammantaget bedöms naturmiljön påverkas negativt av projektet. Påverkan är dock relativt begränsad och vissa åtgärder (till exempel smådjursevakueringar) har vidtagits för att minimera negativ påverkan. Kulverteringen av bäcken och järnvägens ökade barriäreffekt är sannolikt de delar av projektet som kommer att påverka naturmiljön mest negativt.
43
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Diarienummer TRV 2013/8432 KAPITEL 5, PROJEKTETS LÅNGSIKTIGA PÅVERKAN
FÖRSLAG PÅ ÅTGÄRDER
Enligt järnvägsplanen kommer bäcken vid ridklubben att kulverteras 50 meter på ömse sidor om järnvägen. Skulle domstolen vid sin prövning av åtgärden komma fram till att kulverteringarna inte får utföras utan att bäcken i stället ska rinna öp-pet bör bäckfåran utformas så naturlikt som möjligt. I praktiken kan det innebära att bäckfåran ges ett meandrande lopp samt att dess slänter inte görs för branta och förses med vegetation som skuggar och fungerar som boplats för smådjur.
Om den befintliga stentrumman under nuvarande järnvägsbank byts mot ny trumma bör denna förses med smådjurspassage och i övrigt anläggas och utfor-mas med den hänsyn som anges i Trafikverkets temablad Miljöanpassning av trumma/bro. Skyddsåtgärder och deras omfattning kommer att beslutas i sam-band med att kulverteringen prövas och/eller när bitopskyddsdispensen prövas.
I tillståndsansökan för vattenverksamhet kommer lämpliga skadeförebyggande åtgärder att specificeras.
För de träd som fälls bör Trafikverket överväga om det är lämpligt att lägga upp grenar på solexponerade platser, vilket bland annat gynnar insekter. Åtgärden kan skrivas in i Trafikverkets kravdokument avseende miljö vid entreprenadens genomförande (MEG) och slutgiltigt beslut tas i samråd mellan entreprenör och Trafikverket i samband med entreprenadens genomförande.