• No results found

Barnen använde sig av olika fysiska redskap i arbetet med att upprätthålla och markera sina relationer med varandra. De som benämnde varandra som kom-pisar eller bästisar kunde till exempel ha liknande eller likadana kläder på sig eller likadana saker med sig till skolan. Vid några tillfällen hade de också inhandlat kläderna och sakerna gemensamt.

För Oskar och Jonas fungerade kläder och utseende som redskap i arbetet med relationer och med att ordna den sociala tillvaron. Båda pojkarnas föräldrar arbetade inom frisöryrket, vilket medförde att de ofta utmärkte sig i sina frisy-rer och med att ge åsikter om andra barns frisyfrisy-rer. Många gånger tog de sig rätten att uttrycka vad de ansåg vara ”rätt” och ”fel” angående utseende och klädval. Frisyrer och kläder var därmed lättillgängliga redskap i deras arbete med att såväl skapa och påvisa likhet och samhörighet emellan dem som olik-het och avståndstagande till andra. I fältanteckningarna noterades vid flera tillfällen hur de agerade med hjälp av dessa redskap.

Förmiddagsrast – i kapprummet

Jonas har färgat håret i en blå rand mitt på huvudet. Oskar och Jonas pratar om det när de går ut till fotbollsplanen. Oskar säger att en gång hade han blått på båda sidor. Det var häftigt, menar han.

Lunch

De ska ta mat vid matvagnen. Jonas tar mat. Vagnen står bredvid Oskars bänk. Oskar säger till Jonas: Jag ska också ha färg i håret i morgon. Grönt. Kom du ihåg den ljusgröna jag hade. Grym.

Jonas: Ja, jag ville ha grön men pappa hade ingen

(Fältanteckningar 01 03 19) I klassrummet på morgonen

Oskar har färgat håret rött på sidorna och en blå rand i mitten.

(Fältanteckningar 01 03 20) Oskar har ett par alldeles för stora byxor på sig, ca 20 cm för långa som

släpar i golvet. Läraren kommenterar dem. Oskar svarar att han har fått dem av sin storasyster för att hon inte ville ha dem.

Oskar: Jag har alltid för stora byxor. Jonas och jag har bara byxor med häng. (Fältanteckningar 01 02 26)

I de översta exemplen syns hur Jonas och Oskar använder sig av frisyrer för att göra sig lika varandra. Att dessutom prata om det fungerar för att konsta-tera likheten mellan dem och skapa samhörighet. I det nedersta exemplet syns Oskar använda sig av deras gemensamma klädstil för att påtala samhörigheten mellan dem och därmed utmärka deras relation inför andra.

Under gruppsamtalet på hösten togs temat om kläder upp då Jonas, Oskar, Elias och Joakim diskuterade och jämförde flickorna i deras klass med flick-orna i klass 4 Form. Flickflick-orna i den andra fyran var enligt dem ”coolare” och ”har nyaste modet” vilket de framförde som viktigt. Utifrån den diskussionen kom vi in på vikten av att ha märkeskläder.

Excerpt 11 från gruppsamtal med Joakim, Oskar, Jonas och Elias hösten 2000 Marie: men är det ä: är det viktigt att killar också har det? Oskar: ja

Marie: att dom har modekläder? Joakim: ja men inte så [PLATÅSKOR]

Oskar: [jag har det]

Elias: [inte märkeskläder] Joakim: inte platå[skor]

Oskar: [nä] märkeskläder är snyggt Elias: ovissa är deto

Joakim: ja men inte hur många märken som helst på byxorna

Oskar: ja har vänta en två: Jonas och jag har bara märkeskläder nästan eller hur

Joakim: jag får se på dina byxor då Oskar: det är Adidas

Joakim: Adidas

När samtalet övergår till att förhandla om vad som gäller inom pojkgruppen blir det tydligt hur Oskars uttalanden är de som får företräde och leder samta-let vidare. Både Elias och Joakim, vilka först lade fram sina åsikter, viker sig sedan för det Oskar säger. I deras interaktion blir det märkbart hur de för-handlar om kläder som ett medel för att ordna den sociala tillvaron och pla-cera sig själva i den sociala ordningen. Kläder fungerar också som redskap för att utmärka likhet och samhörighet. Genom att påtala att Jonas och jag har

bara märkeskläder, utmärker här Oskar relationen mellan dem.

Kläder och utseende var relativt vanliga redskap också i flickornas relations-arbete. Lina och Lisa arbetade hårt under våren med att befästa och bekräfta sin nyetablerade relation. I det arbetet använde de sig vid flera tillfällen av kläder som redskap för att utmärka likhet och samhörighet emellan dem.

Jag lägger märke till att Lisa och Lina har likadana byxor på sig idag. Marie: Har ni likadana byxor?

Lisa: Ja, mamma köpte ett par till Lina med.

Marie: Jaha, hade ni varit och tittat ut dem innan då?

Lisa: Ja, mamma hade tittat ut de innan, så köpte hon likadana till oss.

(Fältanteckningar 010319) Lina och Lisa har nya likadana inneskor. Lisa berättar senare att hennes mamma köpt ett par till Lina också eftersom en av deras hundar hade bitit sön-der en av Linas skor.

Vid båda de här tillfällena är det Lisas mamma som försett flickorna med matchande kläder. På det sättet visade sig även mamman engagera sig och ha del i flickornas relationsprojekt.

Ytterligare ett exempel, som uttryckligt tar upp göromålet att skapa likhet och samhörighet med hjälp av klädesplagg, ges här:

I omklädningsrummet efter idrottslektion Bara Lisa, Lina och jag är kvar.

När de andra gått ut genom dörren tar Lina fram en vinröd Bh som hon hållit bakom ryggen.

Lina: Tolo, titta vad jag har. Marie: En Bh?

Lina: Ja det är min första. Den får inte dumma Caroline se. Hon får upptäcka det själv i så fall.

Marie: Får inte Caroline se den?

Lina: Nej, de andra får upptäcka det själva. Inte ens läraren vet om det. Marie: Är det lite pinsamt med Bh då?

Lina: Ja lite, andra får upptäcka det, säger min mamma.

Marie: Men varför just Caroline då? Retas hon för den då eller? Lisa: Ja det kan hon.

Så tar Lisa också fram en ljusgrön mönstrad Bh.

Lisa: Jag har också fått en, men jag behöver egentligen ingen. Men jag ville ha en så Lina inte behöver vara ensam om att ha.

Lina har satt på sig sin Bh och går fram och tittar sig i spegeln Marie: Den var jättesnygg, tycker jag.

Lina: 75 A är det.

Lisa: Jag har också A-kupa men mamma säger att jag inte behöver någon egentligen (och det gör hon verkligen inte).

Marie: Nej, men den är ju snygg.

De sätter båda på sig sina Bh:s och tittar sig i spegeln.

(Fältanteckningar 010430)

Lina och Lisa avslöjar här att de har skaffat sig var sin Bh, vilket de uttrycker förtäckt och lite genant men ändå spännande. Deras Bh:s fungerar i det här sammanhanget för att skapa såväl närhet och likhet som samhörighet emellan dem. De berättar att detta med att bära Bh innebär en risk för att bli retade i förnedrande mening. Lisa förklarar att hon skaffat sin Bh för att stödja Lina i

den något utsatta situationen, så Lina inte behöver vara ensam om att ha. I och med det delar de både spänningen och farhågan som det för med sig att bära Bh och det går inte att ta miste på ett visst mått av stolthet över de nya och lite unika klädesplaggen som de båda nyss har fått.

I Linas uttalande om Caroline syns hon använda Bh:arna som medel för att utmärka att Caroline står utanför deras gemenskap. Caroline har vid flera till-fällen agerat för att försöka återskapa den relation som Lina och hon hade tidigare under hösten och har därmed stört i Lisas och Linas relationsprojekt. Utifrån den inramningen kan Linas uttalande här tolkas som att hon försvarar

och ytterligare befäster Lisas och hennes nära relation med varandra.