Placeringen i klassrummen och möjligheter att kunna påverka den och välja bänkkamrat användes av barnen som en resurs i deras relationsarbete. Detta observerades både i det ordinarie klassrummet och i slöjdsalarna där den fysiska miljön och lärarna gav olika ramar för barnens relationsarbete.
I slöjdsalen
Vid den första lektionen i träslöjd fick barnen välja vem de ville sitta bredvid i klassrummet och valen gjordes med tydlig referens till redan etablerade kom-pis- och bästisrelationer. För grupp 1 skedde detta redan den första skoldagen på höstterminen. Efter att Elin fått byta till den här slöjdgruppen och Linus, som var frånvarande vid det första slöjdtillfället, fått välja plats, såg placer-ingen ut enligt följande efter den andra träslöjdslektionen:
Amanda Elias
Elin Linus Joakim (4 Form)Mikael
Nelly Pelle
(4 Form)
Erika
(4 Form) Tobias Lena
(4 Form) Lisa Daniel Kajsa
(4 Form) Sanna
Figur 5: Placering i träslöjdssalen höstterminen 2000. Grupp 1.
De tre flickorna från Formspårets klass fyra placerade sig vid ett bord. Elias och Joakim satte sig tillsammans med de två pojkarna från klass 4 Form, vilka de redan kände eftersom de spelade fotboll tillsammans på rasterna. Daniel och Tobias, som var bästisar, satte sig tillsammans vid ett bord och Lisa och Sanna, som gått tillsammans i Gul grupp tidigare, tog de två platserna som blev kvar där. Amanda satte sig tillsammans med flickorna från klass 4 Form och Nelly blev ensam vid ett bord. Vid nästa träslöjdslektion satte sig Linus vid Nellys bord där nu också Amanda och Elin placerade sig.
Andra veckan på höstterminen hade grupp 2 sin första träslöjdslektion och placerade sig då enligt följande:
Axel (4 Form)Julia
Oskar Jonas (4 Form) Mirja
Roger Anders
(4 Form)
Jenny (4 Form)Sara
Lasse
(4 Form)
Caroline Andreas
Figur 6: Placering i träslöjdssalen höstterminen 2000. Grupp 2.
Axel och Roger, som redan från början av skolåret sökte sig till varandra, pla-cerade sig tillsammans vid samma bord som Jonas och Oskar, som var kom-pisar med varandra sedan tidigare. Jenny och Caroline, som båda gick i Gul grupp tidigare, tog plats vid ett annat bord. De fem barnen från klass 4 Form delade upp sig vid två olika bord och Andreas satte sig vid ett bord där två av dem tagit plats.
Barnens placering i träslöjdsalen syntes också vara relaterad till andra tillhö-righeter än kompis- och bästisrelationer. Den uppdelning som gjordes visade sig tydligt ha sin grund i de två olika spåren och i kön. Barnen från Formspå-ret placerade sig föFormspå-reträdesvis tillsammans eller i närheten av varandra och barnen från Färgspåret gjorde på liknande sätt. Det var bara Joakim och Elias i grupp 1 och Andreas i grupp 2 som satte sig vid samma bord som barn från Formspåret. Ett alternativ för Andreas hade varit att sätta sig tillsammans med flickorna i sin klass. Det hade kunnat te sig något utmärkande, men i det här sammanhanget hade det inte varit avvikande, eftersom de båda pojkarna från klass 4 Form hade placerat sig med flickorna i sin klass. Vid första
träslöjds-lektionen satte sig Lisa och Sanna tillsammans med Daniel och Tobias. Om det var för att inte lämna plats åt Nelly vid deras bord är värt att reflektera över. Samma reflektion kan göras över Amandas placering vid det här tillfäl-let då hon satte sig ihop med flickorna från klass 4 Form istältillfäl-let för med Nelly från sin egen klass.
Möjligheten att välja placering i klassrummet omfattade inte alla barn. Några av dem fick ta de platser som blev över sedan flera andra utnyttjade tillfället och placerade sig tillsammans med dem som de hade relationer med sedan tidigare. Möjligheten att få välja placering och bänkkamrat öppnade för ett inneslutande arbete med uteslutning som en konsekvens. På så sätt blev sko-lans ramar för placering i klassrummet och det formella erbjudandet om att få välja bänkkamrat till en resurs i barnens relationsarbete.
I klassrummet
I det ordinarie klassrummet satt barnen under huvudelen av skolåret placerade två och två i bänkrader vända framåt. Inför skolstarten hade läraren bestämt deras platser och då satt en pojke och en flicka tillsammans. Efter bara tre veckor av terminen gjorde läraren en omplacering i klassrummet. Syftet var att försöka hjälpa Lisa att etablera en relation med Lina, eftersom Lisa och hennes föräldrar anmält att hon utsatts för uteslutning och ”mobbning”. Vid det här placeringstillfället fick barnen välja vem de ville sitta tillsammans med och resultatet blev följande:
Joakim Elias Linus Andreas
Amanda Elin Daniel Tobias
Jenny Caroline Lina Lisa
Sanna Nelly Jonas Oskar Axel Roger
Figur 7: Placering i klassrummet september 2000
Barnen har bytt platser i klassrummet. Flera av dem sitter nu med sina kompi-sar.
Då jag senare frågade läraren om varför de bytt platser och hur det gick till berättade hon att hon först inte tänkt att de skulle byta platser än, men främst med tanke på att Lisa skulle få en chans att hitta Lina, så beslutade hon att göra en omplacering nu. Platsbytet skedde igår. Läraren frågade alla på lektionen innan idrotten om vem de skulle vilja sitta med om de fick välja fritt. Hon sa inget om att de skulle få byta platser då, utan frågade bara utifrån ”om det skulle vara så”. Alla hade valt varandra ömsesidigt utom Sanna, Nelly, Andreas och Linus. Nelly hade valt Sanna men Sanna hade valt Caroline. Läraren frå-gade Nelly och Sanna om de kunde tänka sig att sitta ihop ändå och de svarade ja. Linus var sjuk och Andreas blev över. Ingen hade valt honom och han hade inte valt någon. Läraren frågade Andreas om han kunde tänka sig att sitta ihop med Linus. Han sa att han kunde sitta ihop med vem som helst. Under tiden som barnen var på idrottslektion flyttade läraren om bänkarna efter deras öns-kemål, utan att de visste om det, som en överraskning.
(Fältanteckningar 000908)
Omplaceringen i klassrummet hade läraren gjort med barnens egna val av bänkkamrater som grund. De ömsesidiga valen hade tydliga referenser till pågående relationsprojekt. Joakim och Elias valde varandra. De två pojkarna tillbringade nästan alla raster tillsammans på fotbollsplanen. Amanda och Elin valde som väntat varandra. Att Caroline valde Jenny och inte Sanna kan synas
något oförväntat men inte helt överraskande, eftersom Jenny vid den tid-punkten tillbringade en del tid i skolan tillsammans med både Sanna och Caroline. Daniel och Tobias, som benämnde varandra som bästisar, valde varandra. Även Linus ingick i deras bästisrelation men då han var frånvarande den här dagen blev han placerad bredvid Andreas. Jonas och Oskar, som var kompisar, valde varandra liksom Axel och Roger. Att också Lina och Lisa valde varandra, visade att lärarens främsta syfte med omplaceringen hade uppnåtts.
I lärarens berättelse om hur valen och bänkbytena gått till går att utläsa att ingen valt att sitta tillsammans med vare sig Nelly eller Andreas. Andreas hade heller inte själv valt någon att sitta ihop med och han hade också uttalat att han inte gjorde några som helst anspråk på att få en särskild bänkkamrat, även om läraren erbjudit honom att ha önskemål eller synpunkter på hennes förslag till placering. Genom att inte försöka göra intrång i andras relations-projekt riskerade Andreas heller inte att aktivt stötas bort. Även läraren ver-kade agera enligt den regeln då hon föreslog Andreas att sitta tillsammans med Linus, som var frånvarande och därmed inte kunde påverka situationen. Nelly gjorde genom sitt val ett försök att etablera en kontakt med Sanna och med hjälp av läraren placerades hon sedan ihop med henne.
Erbjudandet om att få välja bänkkamrat, en aktivitet initierad och formellt organiserad av läraren, blev här till en resurs i barnens relationsarbete. Genom att välja varandra antingen bjöd de in till gemenskap eller markerade samhö-righet och relationer. I den beskrivna situationen märks tydligt hur uteslutning blir en konsekvens av det inneslutande arbetet. Nelly och Andreas utsätts här för uteslutning genom att ingen valde att ha någon av dem som bänkkamrat.