Generell översikt över forskningsområdet

Kapitel 3 Tidigare studier

3.2 Generell översikt över forskningsområdet

Utgångspunkten för avhandlingen är inte elevers individuella svårigheter, utan hur nyckelpersoner omkring barn och elever med lindrig intellektuell funkt- ionsnedsättning upplever utbildningssituationen och tiden före, under och efter den pedagogiska övergången mellan grundskola och grundsärskola. Under senare år har flera studier fokuserat på såväl grundsärskolan som grundskolan, vilka båda skildras såväl ur ett historiskt (Areschoug, 2000; Barow, 2012) som ett samtida perspektiv (Berthén, 2007; Göransson, 1999; Kotte, 2017; Matson, 2017; Mineur, 2013; Molin, 2004; Szönyi, 2005; Tideman, 1998; Östlund, 2012a). I den här avhandlingen har tidigare studier om undervisningssituationen för elever med lindrig intellektuell funktionsnedsättning studerats och beaktats. Avsikten är att ge en översiktlig bild av vad framför allt nationella forskare avhandlat inom forskningsområdet, men också att synliggöra kun- skapsluckor.

Berthén (2007) har studerat det särskilda med grundsärskolan medan andra fokuserat på betydelsen av att tillhöra gymnasiesärskolan med tonvikt på delaktighet och identitetsfrågor (Frithiof, 2007; Molin, 2004; Szönyi, 2005). Ett annat intresse är hur skolformen grundsärskola organiserat sitt innehåll för att skapa förutsättningar i skolmiljön (Mineur, 2013). I ett historiskt perspektiv presenterar Egelund, Haug och Persson (2006) hur individintegrering och inkludering i skolan studerats med fokus på diagnostiseringen, medan miljöbe- tingade aspekter ägnats mindre uppmärksamhet. Andra forskare (Emanuels- son m.fl., 2001; Persson, 2019) har antagit en specialpedagogisk utgångs- punkt, där det kategoriska och relationella synsättet appliceras på elevers svå- righeter eller begåvning och miljöeffekters inverkan. Också samspelet mellan grundskolebarn med och utan funktionsnedsättning har studerats (Granlund, Almqvist & Eriksson, 2002; Nordström, 2002).

Det svenska utbildningssystemet och dess styrdokument (SFS 2010:800) strä- var efter att alla elever ska kunna undervisas tillsammans i en och samma skola. Det finns få studier om lärares vardagliga undervisning i svensk grund- särskola. Berthén (2007) har i sin avhandling belyst vad som är speciellt med grundsärskolans pedagogiska arbete, vilket ofta beskrivs vara unikt. I studien observerades elever i grundsärskolan, och elever som läser ämnesområden i grundsärskolans läroplan samt lärare intervjuades. I resultatet redogörs för hur lärare i grundsärskolan arbetar med att förberedande undervisning utifrån kursplaners mål och riktlinjer, medan undervisningssituationen för elever som läser ämnesområden handlar om att förbereda elever för det dagliga livet. Stu- dien visade att elevers möjlighet att lära sig läsa i grundsärskolan begränsades, medan uppförande och förberedelser var dominerande aktiviteter. Enligt Bert- hén handlade valet av undervisningsaktiviteter om lärares föreställning om elevers behov av speciell kunskap, exempelvis deras behov av en förenklad

3.2 Generell översikt över forskningsområdet

och fragmenterad helhet, innan de kunde tillägna sig den kunskap som angavs i kursplanerna. Berthéns avhandling tyder på att gränsen för vad elever med intellektuell funktionsnedsättning förväntats kunna lära sig har flyttats, och att undervisningen i grundsärskolan bidrar till att det särskilda med skolformen blivit mer framträdande. Således kan det finnas behov av ett närmande mellan grundsärskola och grundskola.

Frågan om ett sådant närmande tas upp i en avhandling av Matson (2017), där hon studerat skoldokument och gjort intervjuer med lärare, föräldrar, politiker och tjänstemän om inkludering. Med hjälp av Bronfenbrenners utvecklingse- kologiska modell har Matson studerat hur en mellanstor kommun i Sverige arbetade för att främja genomförandet av en skola för alla för elever med lindrig intellektuell funktionsnedsättning. Resultaten visar att en skola för alla, ur föräldrars perspektiv, hade två sidor. En del föräldrar lyfte fram hur deras barn via en inkluderande skolgång erbjöds förutsättningar för goda förebilder, sociala relationer och intellektuell stimulans. Andra föräldrar upplevde inklude- ringen som misslyckad och uttryckte att mindre grupper och separerade grupper för elever med lindrig intellektuell funktionsnedsättning behövdes. En sammantagen bild tyder på att inkludering fungerar bäst i årskurserna 1 till 6, men är mer komplex i senare skolår. Lärares attityd och kunskap om elevers olika förutsättningar lyftes särskilt fram i avhandlingen, såväl som behovet av organisatoriskt stöd och organisatoriska förutsättningar att inkludera olika elever i en och samma skola.

En avhandling av Kotte (2017) fokuserar på lärares strategier i inkluderande undervisning. Avhandlingens empiriska material bygger på en enkätundersök- ning och på lärardiskussioner. Resultaten visade att lärare var positivt inställda till inkluderande undervisning och alla elevers rätt till gemenskap, samt socialt och kunskapsmässigt lärande. Däremot var uppfattningen bland lärare i studien att de inte räckte till. Lärare efterfrågade en struktur som gav dem tid att förbereda sig inför det mångfacetterade uppdraget, via till exempel kollegialt samarbete. Ett tydligare samarbete mellan lärare och specialpedagog efterfrå- gades, och enligt Kotte behöver ämneslärare specialpedagogisk kunskap. I avhandlingen lyfter Kotte fram tre strategiska punkter i relation till inkludering: kollegialt samarbete, lärares nyfikenhet och intresse av att skapa en differentierad undervisning samt att erbjuda en undervisning där alla elever kan delta. Enligt den första strategin är det viktigt att elever bemöts med ett positivt syn- sätt, att lärare kombinerar sina ämneskunskaper i undervisningen och att elever medvetandegörs om det egna lärandet. Den andra strategin handlar om att erbjuda ett varierat undervisningsinnehåll, arbetsuppgifter och undervisnings- material. Den tredje strategin handlar om att samtliga elever ska erbjudas en tillrättalagd undervisning och för läraren att skapa undervisningsmiljöer med

differentierad undervisning med nya och intressanta didaktiska metoder på olika nivåer, enligt Kotte.

För elever med lindrig intellektuell funktionsnedsättning, som valt att få sin utbildning i grundskolan som individintegrerad, finns sparsamt med studier som kan anses vetenskapligt hållbara (Nilholm & Göransson, 2013). Studier om att befinna sig mellan grundsärskolan och grundskolan eller om hur för- äldrar upplever processen då barn skrivs in i grundsärskolan har i huvudsak valt ingångar inom handikappsideologi och välfärdspolitik. Tideman (1998) har studerat individintegreringens möjligheter i skolan och positionen mellan de båda skolorna grundsärskola och grundskola. Fokus för studien var vad som ansågs ha orsakat den ökade inskrivningen i grundsärskolan och hur den upplevdes av de som berördes. Tidemans slutsats är att minskade resurser i grundskolan gör det svårt för elever med lindrig intellektuell funktionsned- sättning att klara av undervisningssituationens högt ställda krav. I stället för att uppmärksamma skolmiljöns brister, definieras elevers bristande förmågor och mot föräldrars vilja placeras de i grundsärskolan (Tideman, 1998). Föräldrars upplevelser av och berättelser om barn med funktionshinder har studerats utifrån ett systemteoretiskt perspektiv (Roll-Pettersson, 2001). Re- sultaten tyder på att föräldrar har stora behov av att få information om vilket stöd skolan kan erbjuda deras barn, både under skoltiden och efter dess slut. Lärare, i sin tur, behövde kompetensutveckling för att undervisa elever i behov av särskilt stöd, både när det gällde undervisning i särskilda undervisnings- miljöer, det vill säga i grundsärskolan, och i individintegrerade undervisnings- miljöer i grundskolan. Göransson (1999) har riktat fokus mot förutsättning- arna för delaktighet i de båda skolformerna grundsärskola och grundskola. En annan studie (Göransson m.fl., 2000) inriktas mot de faktorer som leder till skolframgång via samverkan mellan de båda skolformerna grundsärskola och grundskola. Likaså har interaktionsmönster mellan elever och lärare, samt hur möjligheter och begränsningar tar sig uttryck inom ramen för grundsärskolan, studerats (Anderson, 2002). Flera översikter (Emanuelsson m.fl., 2001; Öst- lund, 2012a) har konstaterat att få avhandlingar publicerats där grundsärsko- lan står i fokus. Framför allt är underlaget begränsat när det gäller till exempel elevers förutsättningar att bemöta olikheter, liksom studier om betydelsen för positiva lärmiljöer av sociala utfallsfaktorer som till exempel tillits- och för- troendebanden mellan lärare och elev.

Av den genomgång av i huvudsak svenska studier som presenterats här fram- går att pedagogiska övergångar mellan grundsärskola och grundskola, för elever med lindrig intellektuell funktionsnedsättning i Sverige, är ett forsknings- område som till stor del inte uppmärksammats. En lyckad pedagogisk över- gång från grundskola till grundsärskola förutsätter att föräldrar och lärare omkring elever med lindrig intellektuell funktionsnedsättning utvecklar en

differentierad undervisning med nya och intressanta didaktiska metoder på olika nivåer, enligt Kotte.

positiv känsla av tillhörighet och samarbete med den nya skolmiljön. Även om föräldrar och lärare kan sägas ha en nyckelroll vid skolövergångar saknas studier om föräldrars perspektiv på pedagogiska övergångar. Av den anled- ningen har den här avhandlingen för avsikt att med hjälp av nyckelpersoner omkring elever med lindrig intellektuell funktionsnedsättning bidra med kunskap till forskningsområdet, inte minst genom att få insikt i de olika skolmil- jöer som elever med lindrig intellektuell funktionsnedsättning befinner sig i.

3.3 Föräldrar till elever med lindrig intellektuell

In document Utbildningssituationen för elever med lindrig intellektuell funktionsnedsättning : Lärares och föräldrars perspektiv (Page 59-62)