Sammanfattande reflektion

Biestas tre dimensioner (kvalificering, socialisation och subjektifiering), Grie- bels och Niesels (2009) tre nivåer (individuell, interaktiv och kontextuell nivå) inom pedagogiska övergångar och Uljens (1997) skoldidaktiska teori ger för- utsättningar att förstå lärares arbete med att förbereda, verkställa och utvärdera undervisningssituationer där elever med lindrig intellektuell funktionsnedsätt- ning finns och möjlighet att relatera händelser i utbildningssituationen om- kring elever med lindrig intellektuell funktionsnedsättning. Biestas (2011) tre dimensioner (kvalificering, socialisation och subjektifiering) behandlar bety- delsen av lärares ställningstaganden i undervisningen och gör att undervis- ningen blir möjlig att diskutera. Med stöd i Biestas tre dimensioner kan balan- sen mellan lärares planering och genomförande av undervisningen synliggö- ras. Likaså kan föräldrars syn på vad god utbildning handlar om relateras till Biestas tre dimensioner. På så sätt kan balansen mellan föräldrars relation till den pedagogiska övergången och lärares intention om vad god utbildning in- nebär för elever med lindrig intellektuell funktionsnedsättning synliggöras. Griebel och Niesel (2009) definierar den pedagogiska övergången utifrån tre nivåer (individuell, interaktiv och kontextuell nivå). De tre nivåerna gör det möjligt att förstå hur utvecklingsfaser förändras och påverkar utbildningssitu- ationen för föräldrar och barn. Förståelsen gör det möjligt att arbeta med över- gången, som i takt med undervisningens stigande kunskapskrav och sam- hällets förväntningar är en viktig händelse för elever och föräldrar (jfr. Peters, 2014; Sandberg, 2012; Wilder & Lillvist, 2017). Med stöd av Griebels och Niesels (2009) tre nivåer kan samverkan mellan grundsärskola och grundskola och hemmet tillrättaläggas och planeras för att främja positiva övergångar. Reflektion över vad föräldrar berättar om sina upplevelser från tiden före, un- der och efter den pedagogiska övergången gör det möjligt att studera perspek- tiv på utbildningssituationen vid övergången till grundsärskolan och synlig- göra hur förändringar påverkar både föräldrar och barn, när det gäller identitet, relationer och samverkan mellan hem och skola. Genom att kombinera Grie- bels och Niesels tre nivåer finns det möjlighet att identifiera förändringar som kan bereda en god och anpassad undervisningssituation för elever med lindrig intellektuell funktionsnedsättning.

Uljens (1997) skoldidaktiska modell gör det möjligt att studera centrala delar i lärares planerings- och evalueringsarbete utifrån lärares pedagogiska filosofi. Detta gäller val av representationsformer såväl som erfarenheter av pedago- giska möten i utbildningssituationen med elever med lindrig intellektuell

om representationsformer och lärares erfarenheter av och förståelse för den didaktiska aspekten av undervisningssituationen.

4.5 Sammanfattande reflektion

Biestas tre dimensioner (kvalificering, socialisation och subjektifiering), Grie- bels och Niesels (2009) tre nivåer (individuell, interaktiv och kontextuell nivå) inom pedagogiska övergångar och Uljens (1997) skoldidaktiska teori ger för- utsättningar att förstå lärares arbete med att förbereda, verkställa och utvärdera undervisningssituationer där elever med lindrig intellektuell funktionsnedsätt- ning finns och möjlighet att relatera händelser i utbildningssituationen om- kring elever med lindrig intellektuell funktionsnedsättning. Biestas (2011) tre dimensioner (kvalificering, socialisation och subjektifiering) behandlar bety- delsen av lärares ställningstaganden i undervisningen och gör att undervis- ningen blir möjlig att diskutera. Med stöd i Biestas tre dimensioner kan balan- sen mellan lärares planering och genomförande av undervisningen synliggö- ras. Likaså kan föräldrars syn på vad god utbildning handlar om relateras till Biestas tre dimensioner. På så sätt kan balansen mellan föräldrars relation till den pedagogiska övergången och lärares intention om vad god utbildning in- nebär för elever med lindrig intellektuell funktionsnedsättning synliggöras. Griebel och Niesel (2009) definierar den pedagogiska övergången utifrån tre nivåer (individuell, interaktiv och kontextuell nivå). De tre nivåerna gör det möjligt att förstå hur utvecklingsfaser förändras och påverkar utbildningssitu- ationen för föräldrar och barn. Förståelsen gör det möjligt att arbeta med över- gången, som i takt med undervisningens stigande kunskapskrav och sam- hällets förväntningar är en viktig händelse för elever och föräldrar (jfr. Peters, 2014; Sandberg, 2012; Wilder & Lillvist, 2017). Med stöd av Griebels och Niesels (2009) tre nivåer kan samverkan mellan grundsärskola och grundskola och hemmet tillrättaläggas och planeras för att främja positiva övergångar. Reflektion över vad föräldrar berättar om sina upplevelser från tiden före, un- der och efter den pedagogiska övergången gör det möjligt att studera perspek- tiv på utbildningssituationen vid övergången till grundsärskolan och synlig- göra hur förändringar påverkar både föräldrar och barn, när det gäller identitet, relationer och samverkan mellan hem och skola. Genom att kombinera Grie- bels och Niesels tre nivåer finns det möjlighet att identifiera förändringar som kan bereda en god och anpassad undervisningssituation för elever med lindrig intellektuell funktionsnedsättning.

Uljens (1997) skoldidaktiska modell gör det möjligt att studera centrala delar i lärares planerings- och evalueringsarbete utifrån lärares pedagogiska filosofi. Detta gäller val av representationsformer såväl som erfarenheter av pedago- giska möten i utbildningssituationen med elever med lindrig intellektuell

funktionsnedsättning. Med stöd av Uljens modell kan lärares avsikt, handling och reflektion användas för att ge en mer detaljerad bild av hur undervisning och fostran definieras i utbildningssituationen. Reflektion över vad föräldrar och lärare berättar om utbildningssituationen för elever med lindrig intellek- tuell funktionsnedsättning kan också göra det möjligt att studera perspektiv på undervisningen i grundsärskolan och grundskolan. Samtidigt blir det möjligt att synliggöra handlingens pedagogiska värde för att nå läroplanernas kun- skapskrav, när det gäller lärares val av representationsformer och undervis- ningsinnehåll. Tillsammans kan dessa tre teoretiska utgångspunkter bidra till ytterligare förståelse av undervisningen för elever med lindrig intellektuell funktionsnedsättning och dess komplexitet i förhållande till lärares och för- äldrars uppfattning om utbildningssituationen i sin helhet.

funktionsnedsättning. Med stöd av Uljens modell kan lärares avsikt, handling och reflektion användas för att ge en mer detaljerad bild av hur undervisning och fostran definieras i utbildningssituationen. Reflektion över vad föräldrar och lärare berättar om utbildningssituationen för elever med lindrig intellek- tuell funktionsnedsättning kan också göra det möjligt att studera perspektiv på undervisningen i grundsärskolan och grundskolan. Samtidigt blir det möjligt att synliggöra handlingens pedagogiska värde för att nå läroplanernas kun- skapskrav, när det gäller lärares val av representationsformer och undervis- ningsinnehåll. Tillsammans kan dessa tre teoretiska utgångspunkter bidra till ytterligare förståelse av undervisningen för elever med lindrig intellektuell funktionsnedsättning och dess komplexitet i förhållande till lärares och för- äldrars uppfattning om utbildningssituationen i sin helhet.