På grund av den rådande pandemin (Covid-19) var fysiska intervjuer inte ett alternativ då Folkhälsomyndigheten avrådde från fysiska möten med människor (Folkhälsomyndigheten 2020). Det gjorde att alternativen för hur intervjuerna skulle genomföras begränsades. Fysiska intervjuer är egentligen mest passande eftersom det då ges möjlighet för intervjuaren att kunna fånga in hela respondentens kroppsspråk och persona (Denscombe 2018). Eftersom fysiska intervjuer inte gick att genomföra blev videosamtal den typ av intervju som var mest lämplig. Videosamtal är bättre än telefonsamtal eftersom intervjuaren då ser respondenten och kan tolka dennes ansiktsuttryck och inte enbart röst och tonläge (Denscombe 2018). En fördel med att genomföra intervjuerna genom videosamtal är att respondenten kan sitta i en miljö den känner sig trygg och inte blir störd (Denscombe 2018). Det gör att respondenten har lättare för att öppna upp sig samt svara det som den tycker och tänker (Bryman & Bell 2017). Intervjuerna spelades in eftersom det bidrar till att intervjuaren bättre kan koncentrera sig på vad respondenten säger samt dynamiken i intervjun, istället för att anteckna under tiden (Kvale & Brinkmann 2014). Då alla människor inte är bekväma med att delta i en videointervju gav vi även respondenterna möjlighet att genomföra intervjun över telefon. Detta gjorde vi för att vi inte skulle gå miste om relevanta respondenter till vår studie på grund av att de inte kände sig bekväma med vårt tillvägagångssätt. Eftersom respondenterna inte längre arbetar som auktoriserade revisorer borde det bli enklare för dem att uttrycka exakt vad de tycker och tänker då de inte har något att förlora på att berätta det som är negativt med yrket. Det gör att sannolikheten för att de ska svara sanningsenligt ökar jämfört med om de fortfarande hade arbetat inom yrket. Respondenterna skulle dock kunna ha en överdrivet negativ syn på yrket eftersom de valt att lämna, eller en försiktig framtoning eftersom de vill fortsätta värna om sitt nätverk i branschen eftersom de fortfarande arbetar med revisorer och har kvar före detta kollegor i yrket. Detta skulle då innebära att tillförlitligheten i respondenternas svar minskar. Uppfattningen under intervjuerna var att respondenterna svarade det som de tyckte och tänkte. De berättade om sina upplevelser och erfarenheter utan att linda in det som var negativt. Däremot berättade de ofta något positivt om själva yrket i slutet av intervjun, framför allt hur roligt det är att arbeta som revisor.
De flesta intervjuerna genomfördes genom videosamtal i Zoom. Det programmet användes eftersom vi i egenskap av studenter på Linköpings Universitet hade full tillgång till programmet och kunskap om hur det fungerar. Programmet har även en inspelningsfunktion som gjorde det enkelt att spela in intervjuerna och sedan kunna kolla på dem igen i efterhand. Videoinspelningarna gav även en fördel i att vi kunde fånga upp icke-verbal kommunikation i efterhand när vi transkriberade och analyserade innehållet (Denscombe 2018). Genom att intervjuerna genomfördes digitalt blev det mindre påtagligt att vi spelade in respondenterna än om intervjuerna hade genomförts fysiskt (jmf Denscombe 2018). Detta för att vi då skulle ha behövt haft vår inspelningsutrustning synlig, i detta fall var det bara en knapp på Zoom som indikerade att samtalet spelades och filmades in. Vilket medförde att videoinspelningens inverkan ej blev lika påträngande och hade en lika störande inverkan som den annars skulle ha haft (jmf Denscombe 2018). Detta bidrog till studiens trovärdighet (jmf Bryman & Bell 2017).
En intervju genomfördes över telefon vilket berodde på att respondenten endast hade möjlighet till det. Telefonsamtalet spelades in för att vi skulle kunna lyssna på det i efterhand. Att genomföra intervjun via telefon medför vissa nackdelar som exempelvis att den visuella kontakten försvinner, men det medför även fördelar då avsaknaden av visualitet gör att intervjuareffekten reduceras (Denscombe 2018).
Intervjuerna började med att vi introducerade oss och syftet med studien. Vi upprepade att uppgifterna skulle behandlas konfidentiellt vilket vi även framfört i mejl tidigare. Vi kontrollerade om vi hade respondenternas godkännande att spela in intervjun. Vidare fick respondenten presentera sig genom att svara på bakgrundsfrågor. Bakgrundsfrågor gör även att respondenten kan känna sig bekväm i sammanhanget (Denscombe 2018). Efter bakgrundsfrågorna gick vi vidare till själva intervjuguiden. Intervjuguiden skickades till respondenterna i samband med att intervjuerna bokades, detta gjorde vi för respondenterna skulle kunna ta del av frågorna samt förbereda svar till frågorna. Genom att låta respondenterna ta del av intervjuguiden så stärks tillförlitligheten (jmf Byrman & Bell 2017). Nackdelen med att skicka ut intervjuguiden innan är att respondenterna hinner tänka igenom sina svar och därav kanske väljer bort att ta upp vissa delar jämfört med om de fått dem spontant. Respondenterna fick dock spontana följdfrågor under intervjun, vilket de inte kunde förbereda sig inför och gjorde att risken för eventuella tillrättalagda svar kunde minimeras. Intervjun avslutades med att vi frågade respondenten om den hade något den ville tillägga eller utveckla vidare samt tackade för hens medverkan. Vi erbjöd även respondenterna att få ta del av den färdiga studien vilket majoriteten av respondenterna tackade ja till.
Intervjuerna varade mellan 45–70 minuter. Vi hade i förväg meddelat att intervjuerna skulle ta mellan 45–60 minuter. Detta kan jämföras mot Marxens (1996) studie som baserades på strukturerade telefonintervjuer. Han hade meddelat att intervjun skulle ta omkring 45 minuter men istället varade intervjuerna i genomsnitt i 56 minuter med ett spann på 25–126 minuter. Intervallet för intervjuerna i den här studien är därmed mindre och tolv av de fjorton intervjuerna höll sig inom det tidsintervall som vi meddelat respondenterna i förväg. Detta var något som vi prioriterade eftersom de flesta av respondenterna endast hade avsatt en timme till intervjun och vi ville respektera detta.
4.3.1 Intervjuguide
Intervjuguiden är baserad på analysmodellen (Figur 1, avsnitt 3.3) som har utformats från den tidigare forskningen. Detta är för att vi vill utgå från de faktorer som tidigare forskning har fastställt som betydande för revisorers val att lämna. Studiens intervjufrågor har därför utformats för att kunna erhålla en förståelse för varför individer tog beslutet att lämna sitt yrke som auktoriserad revisor. Hela intervjuguiden återfinns i bilaga 3.
Intervjuguiden är uppbyggd på fyra delar, varav 3 delar är huvudfrågor och en del bestod utav bakgrundsfrågor. Intervjuguiden berör frågor om respondenternas bakgrund, arbetet som revisor, avslutet och arbetet efter revisorsyrket. Vi inledde varje intervju med att fråga samma bakgrundsfrågor till samtliga respondenter. Detta för att lättare kunna kategorisera respondenterna och se hur svaren skiljde sig eller överensstämde sinsemellan. Dessa bakgrundsfrågor har inte ingått i intervjuguiden som vi skickade ut till respondenterna eftersom bakgrundsfrågorna är mer faktabaserade frågor som respondenterna ej behöver förbereda sig inför.
Därefter frågade vi frågor om deras upplevelser och syn på hur det var att arbeta som revisor. Varpå vi frågade respondenterna om de kunde återge varför de valde att lämna. Avslutningsvis valde vi även att fråga om deras efterföljande arbete för att bättre kunna fånga hela deras upplevelse och erfarenhet. Intervjuguidens uppbyggnad och syfte redogörs för i tabell 4.
Tabell 4: Intervjuguidens uppbyggnad
Huvudfråga Syfte
Fråga 1
-Varför valde du att börja arbeta som revisor?
Syftet med denna fråga var att undersöka om respondenterna hade som plan att använda sin anställning som en karriärmässig språngbräda eller om de
hade som plan att stanna inom branschen. Svaret på denna fråga berör tema 1.
Fråga 2 & 3
-Vad var det som du uppskattade mest med revisorsyrket?
- Vad var det som du uppskattade minst med revisorsyrket?
Dessa öppna frågor ställdes i syfte att ge respondenten möjlighet att ge sin bild av vad som varit bra och dåligt med
revisorsyrket även om det inte var just det som var avgörande för beslutet att lämna. Dessa frågor gav oss därför möjlighet att fånga upp sådant också kan ha påverkat respondenten till att lämna, även om respondenterna själva ej angett de som huvudanledning.
Fråga 4
-Hur upplevde du karriärmöjligheterna på revisionsbyrån?
Denna fråga ställdes för att fånga upp om respondenterna upplevde arbetet på revisionsbyrån som begränsat eller om de ansåg att de kunna finna bättre
karriärmöjligheter genom att lämna byrån. Genom att fråga detta vill vi fånga upp om tema 2 och 3 varit viktigt i respondentens beslut att lämna.
Fråga 5
- Varför valde du att lämna yrket?
Detta är studiens huvudsakliga fråga och det är även till denna fråga som vi ställt flest följdfrågor för att verkligen skapa en förståelse för varför respondenterna valde att lämna. Denna fråga gav oss även möjlighet att kunna se samband mellan de olika temana för att se hur de förhåller sig till varandra och om det är vissa
kombinationer som förekommer mer ofta.
Fråga 6
-Hur har din yrkeskarriär sett ut från att du lämnade revisorsyrket?
Syftet med denna fråga är att undersöka om respondenterna fick externa
jobberbjudande eller om de själva aktivt sökt sig från revisorsyrket, vilket vi fångade upp genom att ställa följdfrågor.
Därigenom kunde vi se om tema 2 bidrog till respondenternas val att lämna. Genom att be dem beskriva deras yrkeskarriär från att de har lämnat kan vi se ett mönster om de har fortsatt att söka sig till nya
arbetsplatser (vilket mer hör till tema 1) eller om de valt att fortsätta sin
yrkeskarriär hos samma arbetsgivare.
Fråga 7
-Kan du tänka dig att komma tillbaka till revisorsyrket?
Det främsta syftet var skapa en förståelse för varför de valde att lämna. Genom att fråga om de kunde tänka sig att komma tillbaka kunde vi fånga upp vilka förändringar de skulle vilja se inom revisorsyrket.
Fråga 8
- Hur ser du på revisorns sociala status i samhället?
Denna fråga ställdes för att avgöra huruvida tema 5 hade någon påverkan på beslutet att lämna.
Följdfrågorna var både förutbestämda och spontana. En del var planerade eftersom vi inte ville missa några väsentliga delar för studien som respondenterna inte själva nämnde. Eftersom beslutet att lämna är individuellt och kan skilja sig åt mellan respondenterna kunde de förutbestämda följdfrågorna inte täcka upp för allt de berättade och då krävdes spontana följdfrågor. Detta har medfört att respondenterna inte har fått exakt samma följdfrågor.