Respondenterna fick beskriva vad de inte uppskattade med revisorsyrket. I figur 3 nedan, presenteras respondenternas svar.
Figur 3: Vad respondenterna angett att de inte uppskattade med yrket
Samtliga respondenter nämnde oförmågan att få ihop balansen i livet under vissa perioder under året, som något som de inte uppskattade med revisorsyrket. Sju av respondenterna (C, D, E, G, H, K och L) menade dock på att det fanns en balans i livet om de såg till hela året men att det under högsäsongen (oftast januari-mars) var en obalans. Respondent D, G och I trodde att obalansen är något som är bundet just till revisorsyrket. Respondent C, F, H, J och K hade en annan syn och menade på att obalansen snarare beror på revisorernas personlighetsdrag och att obalansen därför kommer bestå även om de byter yrke, om de inte själva gör något åt det och säger ifrån. Några respondenter (F, G, H, I och K) menade på att balansen påverkas av vilket ansvar personen har för hemmet och hur uppdelningen ser ut när det gäller exempelvis att hämta och lämna barn på förskolan.
Tolv av de fjorton respondenterna (A, B, C, D, E, F, G, H, I, K, L och N) sa att arbetsbelastningen och stressen var något av det de uppskattade minst med yrket. Respondent D sa “Det är ju mycket tidsbrist ofta. […] Både att det är tighta deadlines och
G sa “Det är ju alltid en tidspress, både deadline, mot tidrapport och budget och att få ihop
det inom en viss tid. Även under högsäsong i uppdragen om någon blir sjuk och så har man bara bokat in de här tre dagarna och det finns inget spelrum att ta det senare eller tidigare för då ska man till nästa kund och sådär. Det är hela tiden en hets och press under högsäsong”. Respondent L berättade om att hen upplevt att pressen som läggs på revisorer
är orimlig. Respondent L sa “Ibland tror jag det finns en övertro på vad revisorer kan
hantera, i alla fall samtidigt”.
Övertid var något som åtta respondenter (A, B, E, H, I, J, K och N) nämnde att de inte uppskattade med revisorsyrket. Respondent A sa “Jag kunde tycka att man är lite livegen.
Det är ju väldigt pressat i framförallt bokslutssäsongen. Då jobbar man, alltså man jobbar skitmycket. Det är kvällar och helger under kanske en och en halv månad och det är rätt så tungt”. Respondent B sa “På 5 år så arbetar man 7,5 år. Det var jättemycket övertid, det var ganska jobbigt”.
Fem av de fjorton respondenterna (B, D, F, I och N) nämnde brister i ledarskapet som något de inte uppskattade. Både chefernas egenskaper i sig samt synen på ledarskap nämns. Respondent D sa “det är just gamla revisorer som blir kontorschefer som kanske är
jätteduktiga revisorer med kunder men som kanske inte har tid eller riktigt fallenhet för att vara chef”. Respondent I sa “Det är ganska otydligt vem man har som chef. Man kan ju ha en chef som är lönesättande och håller i någon slags utvärdering. Sen kan du ha någon chef i varje uppdrag som du är på och sen kan du själv vara en slags chef för de som är under dig som du har ansvar för i respektive team. Egentligen är det inget fokus på ledarskap över huvud taget, vilket är synd. Man får inte gå några kurser i ledarskap och det är inga diskussioner utan det bara är och ramlar på en i det som man ändå ska göra. Det är heller aldrig någon som anställs för någon slags chefkvalité på det sättet”.
Fyra respondenter (C, E, F och J) nämnde timdebiteringen som någonting som de inte uppskattade med revisorsyrket. Timdebiteringen kunde enligt respondent C innebära att man bjöd på tid eftersom de timrapporterade minuter en gång i veckan. Respondent C sa “Vi
timrapporterade var sjätte minut. Vilket tyvärr innebar att man kanske bjuder på lite tid eftersom man inte vet exakt vad man gjorde en viss minut när man ska tidsrapportera en vecka senare. Det är inte så lätt att veta vad man gjorde mellan 8 och 8:06 och än mindre om man får ihop 80 timmar men man var på jobbet 90 timmar. Då är det inte så lätt att veta vad exakt man gjorde på minuten”.
Att arbetsuppgifterna förändras och inte blir lika tillfredsställande ju längre upp i hierarkin de kommer är något som respondent C, D, E och F nämnde som något de inte uppskattade med yrket. Respondent E lyfte framförallt fram att hen fick arbeta med färre av de
arbetsuppgifter som hen uppskattade på grund av att de inte längre ingick på samma sätt efter auktorisationen. Respondent F hade en annan uppfattning och menade på att arbetsuppgifterna blir repetitiva efter en tid inom yrket vilket gör att det inte blir stimulerande längre. Kundkontakten är en del av arbetsuppgifterna som respondent C och E menade på att det blir mindre av ju mer erfaren revisorn blir. Vilket var något som de inte uppskattade med yrket. Ju högre upp i hierarkin som revisorn kommer desto mer blir fokuseringen på försäljning av tjänster och förvärv av nya kunder. Detta menade respondent C och D var något som de inte uppskattade med yrket, för de ville inte sälja för säljandets skull.
“Sen så gillar jag ju det här banala med revison och tyvärr så blev det mindre och mindre av det och mer fokus på att sälja saker till klienter. Jag gillar att sälja. Jag hade tidigt stort säljteam, men jag gillar inte att sälja för säljandets skull. Utan jag vill sälja saker för att det hjälper någon att för att det gör nytta och man gör skillnad. Vi säger att en kund har ett väldigt manuellt fakturaflöde, då tycker jag att det är roligt att hjälpa dem att digitalisera det till exempel. För det vet jag kommer underlätta för dom. För jag gillar att sälja lösningar som är bra för klienten. Men jag gillar inte att ’pracka’ på dem saker som de egentligen inte behöver, eller som jag tycker är meningslösa. Det gillar jag inte med jobbet.” - Respondent C
Fyra av respondenterna (B, F, I och K) lyfte fram att de ansåg att revisorslönen var för låg i förhållande till arbetet som de lade ner. Respondent K sa “Jag kan säga att jag har aldrig
jobbat så mycket för så lite betalt”. Det var framförallt ingångslönen som respondenterna
(B, F, I och K) lyfte fram som låg jämfört med andra yrken. De menade på att flera av deras vänner från studietiden som börjat inom andra ekonomirelaterade yrken hade fått en betydligt högre ingångslön. Respondent I berättade att trots att den årliga löneökningen är hög procentuellt väger den inte upp för de låga ingångslönerna.
Klimatet på byrån kan vara något som inte uppskattas inom yrket. Fyra respondenter (B, F, H och M) menade på att det hårda klimatet inom byrån kan bidra till en stämning som de inte uppskattar. Respondent B syftade främst på atmosfären som finns när man arbetar med partners men även stämning som blir när alla är trötta och stressade i slutet av högsäsongen. Respondent F, H och M syftade främst på hur det är att arbeta som konsult, att det är ett tufft klimat med mycket press internt och med en kultur som uppmanar till övertid samt en extern press från kund på att alltid vara tillgänglig.
Respondent F och M lyfte fram personalomsättningen som något som de inte uppskattade med yrket. De menade på att eftersom personer slutar är det svårt att utvecklas då de inte får den coachningen som behövs ovanifrån samt att det blir repetitivt och tråkigt att ständigt lära upp nya personer samma delar år efter år.