I denna bilaga redovisas vilka beredskapsåtgärder som vidtagits under 2004 och vilken effekt de har haft. Verksamheten redovisas per åtgärdskategori. Observera att endast större åtgärder redovisas i textform varför det kan hända att smärre kostnader kan ha uppkommit för verksamhet som inte redovisas i effektkedjan men som däremot finns uppräknad i den ekonomiska uppföljningen. Inom verksamhetsområdet Svåra påfrest-ningar redogörs för verksamhet vilken förbättrar samhällets förmåga att hantera en svår påfrestning eller åtgärder som har en nytta inom båda verksamhetsområdena.
I sammanställningen av genomförd verksamhet görs ingen åtskillnad på verksamhet som är anslagsfinansierad och verksamhet som är avgiftsfinansierad. De myndigheter som finansierar en del av sin verksamhet genom avgifter är Affärsverket svenska kraftnät och Post- och telestyrelsen.
verk ans o mr åde T eknis k in fr astr uktur
vesteringar i andras anläggningar ndig- tOrsakPlanVidtagna åtgärderAvvikelseEffekt TSTransmissionsnoder i flera operatörers nät saknar reservkraftförsörjning i stor utsträckning. Dess- utom saknar många för- stärkarstationer reservkraftförsörjning. Dessa finns mellan större noder i de nationella näten och utgör en viktig länk i nätstrukturerna. De är också en förutsättning för att de elektroniska kommunikationerna kan verka på långa avstånd såväl i fred som under kris och beredskap.
Att i samarbete med ett antal operatörer investera i reservelsaggregat med automatstart för ett antal transmissionsnoder och förstärkarstationer.
Har i samarbete med ett antal operatörer investerat i reservelsaggregat med automatstart för ett antal transmissionsnoder och förstärkarstationer.
Arbetet är inte genomfört fullt ut hos flera operatö- rer utan kommer att pågå under 2005 – 2007.
Efter hand som reservels- aggregat utplaceras för- stärks förbindelserna vid långa avstånd i det natio- nella nätet. Därmed minskar riskerna för tele- kommunikationsavbrott vid längre elavbrott såväl för de aktuella operatö- rerna som andra operatö- rer som nyttjar de aktuella operatörernas nät.
PTSEtt stort antal kommuner, vilka nyttjar TeliaSoneras nät, saknar diversitet/ redundans i sina kom- munhuvudnoder. Då kommunerna utgör en viktig del i ledningskedjan vid extraordinära händel- ser – höjd beredskap – är det av stor vikt att säker- ställa att kommunerna inte riskerar att drabbas av omfattande teleavbrott i händelse av enstaka kabelavbrott.
Att i samarbete med Telia- Sonera investera i redun- danta förbindelser för ett antal kommuner.
Har i samarbete med Teli- aSonera investerat i redundanta förbindelser för ett antal kommuner.
Arbetet är inte genomfört fullt ut utan kommer även att pågå under 2005. Liknade satsningar genomförs i den s.k. bredbandsutbyggnaden. Se nedan.
Efter genomfört arbete stärks förbindelserna till nämnda kommuner såväl för TeliaSonera som andra operatörer som nyttjar TeliaSoneras nät. Enkla kabelbrott bör därmed inte sätta begränsningar i kommunernas lednings- system som nyttjar ovan nämnda operatörer. PTSBredbandsutbyggnaden pågår i Västerbotten, Norrbotten, Skåne, Gäst- rikland, Östergötland, Jönköpings län, Dalarna och Värmland. När upp- handlingar är genom- förda saknar vissa kommuner redundanta förbindelser.
Att i samarbetet med Länsstyrelser, Region Skåne och RegNet ta fram ett underlag för investe- ringar i syfte att skapa redundanta förbindelser till kommunhuvudorter i nät med hög överförings- kapacitet.
Har i samarbete med Länsstyrelsen tagit fram ett underlag och investe- rat i vissa sträckor i syfte att skapa redundanta för- bindelser i nät med hög överföringskapacitet.
Arbetet är slutfört 2004.Kvalitén i de nya näten med hög överföringskapa- citet tar ett steg mot möj- ligheterna att kunna tillgodose totalförsvarets krav på säkra och tillförlit- liga förbindelser, efter- hand som de byggs ut.
Myndig- hetOrsakPlanVidtagna åtgärderAvvikelseEffekt
TSI förbindelserna mellan Gotland och fastlandet saknas till delar redun- dant infrastruktur som kan gå i verkställighet ome- delbart i händelse av kabelbrott i någon eller några sjökablar. Kabel- brott i sjökabel kan leda till extraordinära påfrest- ningar på Gotlands kom- mun Att i samarbete med två operatörer etablera för- bindelser och hopkopp- lingspunkter som innebär förutsättningar för snabb omkoppling mellan olika sjökablar.
Har i samarbete med två operatörer etablerat för- bindelser och hopkopp- lingspunkter som innebär att förutsättningar för snabb omkoppling mel- lan olika sjökablar ska- pats.
Arbetet är slutfört 2004Ett kabelbrott i någon sjö- kabel kan ta veckor att reparera. Satsningarna innebär att trafik med relativt kort tidsrymd kan kopplas över från en kabel till en annan. Sannolikhe- ten för att Gotland ska förlora förbindelser till fastlandet har minskats. TSDagens fiberteknik erbju- der nya möjligheter att göra intrång och bl.a. avlyssna eller påverka de elektroniska kommunika- tionernas innehåll.
Att i samarbete med inledningsvis en operatör ta fram underlag och mät- instrument för ny avance- rad mätteknik samt utplacera dessa i nätet för test och verifiering.
Har i samarbete med en operatör tagit fram under- lag och mätinstrument med ny avancerad mät- teknik samt utplacerat dessa i nätet för test och verifiering.
Arbetet kommer löpande att fortgå med fler invol- verade operatörer.
Erfarenheter av hur attacker med mycket sofistikerad avlyssnings- apparatur upptäcks kom- mer att dokumenteras och vidarebefordras till andra operatörer samt vissa myndigheter. På sikt ska- pas förutsättningar för att effektivare än i dag upp- täcka försök till avlyssning och manipulering av data som transporteras i näten för elektronisk kommuni- kation. De svenska näten blir robustare.
ndig- t
OrsakPlanVidtagna åtgärderAvvikelseEffekt
PTSDe skyddade knutpunk- terna i Stockholmsområdet har begränsad tillgång till redundanta fiberanslut- ningar.
Att i samarbete med en operatör genomföra för- läggning av redundanta förbindelser i Stockholms- området.
Har i samarbete med en operatör genomfört för- läggning av redundanta förbindelser i Stockholms- området.
Arbetet är slutfört 2004.Ytterligare redundanta fiberförbindelser stärker såväl den nationella, internationella som glo- bala trafiken i näten för elektronisk kommunika- tion. PTSSamtliga operatörers nät, liksom andra samhällsvik- tiga funktioner, är bero- ende av hantering av tid och synkronisering i elek- troniska kommunikations- nät och elektroniska IT- system. Hanteringen innebär att funktionalite- ten i dessa system inte kan upprätthållas om funktionen hos utomlands placerade delar inte är tillgängliga eller om radiomottagning störs. Exempelvis har system som är helt eller delvis beroende av GPS denna sårbarhet.
Att tillse att åtgärder vid- tas så att en robust och distribuerad tidsskala i Sverige kan etableras. Dels genom att utveckla en vir- tuell gruppklocka upp- byggd av flera frekvensnormaler som är geografiskt spridda och dels att utveckla metoder för tid- och frekvens- jämförelser över optiska fibernät.
PTS har beslutat att finan- siera forskning som utförs av Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut (SP) Den sammanlagda tiden för hela projektets genomförande är fyra år och SP ska slutrapportera till PTS år 2008.
En grund för att skapa för- utsättningar för att Sverige såväl i fred som i en kris- situation ska kunna fort- sätta att verka under längre tid oavsett stör- ningar av radiomotagning eller internationella för- bindelser för tidssynkroni- sering.
Myndig- hetOrsakPlanVidtagna åtgärderAvvikelseEffekt
KResursförmedling/-sam- ordning inom och mellan elsamverkansorganisatio- nen/-områdena behöver stödjas.
Att utveckla och införa rapporteringsverktyg SUSIE som nationellt verktyg.
SUSIE är utvecklat och in- fört som rapporterings- verktyg.
Gemensam lägesuppfatt- ning vid inträffad hän- delse. Resursöversikt samt förbättrad samordnings- möjlighet. KSkaffa underlag för bedömning av möjlighe- ten hos olika kraftverk att delta i ö-drift tillsammans med andra produktions- anläggningar eller driva egna nät där de ingår som enda produktionskälla.
Att genomföra mätningar hos enstaka kraftverk. Analysera mätresultaten och vidta åtgärder om så erfordras.
Mätningar och åtgärder har skett i ett antal kraft- värmeverk, vattenkraft- verk och gasturbinanläggningar.
Prov har genomförts som planerats. En del åtgärder och omprov kvarstår.
Ö-driftsförmågan hos ett antal produktionsanlägg- ningar har verifierats. Åtgärder har vidtagits och hos andra har framgått att åtgärder måste vidtas i frekvensregulatorn. Åtgärder och omprov pla- neras vara utförda år 2005. KFörbättra elförsörjningen inom ett visst område med en extra 130 kV mat- ningsväg.
Åtgärden består i upprät- tande av en ny 130 kV kabelförbindelse.
Den planerade åtgärden har genomförts.Elförsörjningssituationen i området har förbättrats. KFriställa en ledning för att möjliggöra dödnätstart av KVV.
Att installera en fjärr- manövrerad frånskiljare.Den planerade åtgärden genomfördes ej.Åtgärden kommer att genomföras om vatten- kraftverk visar sig vara lämpliga för dödnätstart av KVV.
ndig- t
OrsakPlanVidtagna åtgärderAvvikelseEffekt
SvKUr beredskapssynpunkt är det av värde att KVV ska kunna ingå som produk- tionsanläggningar i fram- tida ö-driftsnät.
Att installera ett reserv- kraftaggregat för dödnät- start av anläggningen.
Reservkraftaggregat är installerat.Åtgärden medför att död- nätstart av KVV är möjlig. SvKDe viktiga driftcentralerna, DC, inom elförsörjningen ska vara utrustade med en skyddad och funktions- säkrad reservstyrnings- plats, RS.
Ett visst antal RS skall aktiveras.Upprätta och säkrade RS i enlighet med förordning om elberedskap.
Pga. av tidsbrist och kost- nadsökning har inte samtliga beslutade RS kunnat färdigställas under året.
Har fått säkrade DC-funk- tioner. SvKDet ska finnas skyddade ledningsplatser med goda kommunikationsmöjlig- heter för elförsörjningens krishanteringsorganisa- tion.
Att ta fram teknisk utrust- ning och installera den på plats. Att kontrollera anlägg- ningens funktioner.
Har reparerat och åtgär- dat fel i anläggningen . Har kompletterat med utrustning för att kunna leda verksamheten på ett betryggande sätt.
Anläggning har inte kun- nat testats i sin helhet.Elförsörjningens samlade resurser har vid kris och krig ledningsplatser att tillgå. SvKAtt med teknisk bevak- ningsutrustning förstärka säkerhetsskyddet vid prio- riterad anläggning.
Två prioriterade anlägg- ningar förses med utökat säkerhetsskydd.
En av de planerade anläggningarna förses med förstärkt säkerhets- skydd.
Endast en av anlägg- ningarna har försetts med förstärkt säkerhetsskydd.
Säkerhetsskyddet höjt vid prioriterade anläggningar. SvKBeredskapsåtgärder i prio- riterad dammanläggning.Förstärkning av damm- krön.Åtgärderna har påbörjats och beräknas vara klara år 2005.
Åtgärderna ger ökat skydd för flera tänkbara an- greppssätt vid krig och terrorattacker.
Myndig- hetOrsakPlanVidtagna åtgärderAvvikelseEffekt
KFör att snabbt kunna reparera skadade höga stolpar behövs speciella stolplösningar.
Att anskaffa beredskaps- stolpar så att de kan er- sätta skadade höga stol- par.
Stolpar är anskaffade.Reparationsberedskapen att ersätta skadade höga stolpar har höjts. KVid ö-drift i Västsverige behövs delar av stamnätet för att överföra kraft inom ön.
Nytt driftövervakningssys- tem för regionnät anpas- sas så att delar av stam- nätet kan styras och över- vakas från region-DC.
Inga åtgärder har vidta- gits.Åtgärden har uppskjutits till 2005 p.g.a. försenad idrifttagning av nytt datorsystem. KEtt behov finns av att ha tillgång till ett reservställ- verk på regionnätnivå med transformering till distributionsnivå.
Att utveckla ett koncept på en modulbyggd mobil regionstation för 170-130/ 52/24-12kV.
Ett koncept till en modul- byggd mobil regionstation för 170-130/52/24-12kV har tagits fram för beställning.
En modulbyggd mobil regionstation för 170-130/ 52/24-12kV kommer att byggas efter beslut. KFör att säkra möjligheten att starta och driva vat- tenkraftverk i ö-drift måste kommunikation säkras.
En server installeras i DC i Västsverige för styrning av vattenkraftstationer.
En server har installerats i en DC i Västsverige för styrning och övervakning av vattenkraftstationer.
Uppstart av vattenkraft- stationer vid ö-drift har säkrats.
ndig- t
OrsakPlanVidtagna åtgärderAvvikelseEffekt
SvKProgrammet för Strategisk materiel omarbetas till en ny webbaserad lösning för användning på internet. Strategisk Materielwebben skulle nyttja samma drift- lösning/-platser som SUSIE stödsystem.
Systemutveckling och en utredning av driftmiljön för programmet Strategisk Materiel genomfördes.
Programmet omarbetades till en ny webbaserad lös- ning för användning på internet. Konfigurering av servrar, nätverkbrandväg- gar, tester och driftetable- ring genomfördes, liksom driftsättning samt revide- ring av produktblad.
Den gamla servern klarade inte av den nya kapaciteten och för att säkerställa säkerheten för Strategisk Materiel inköp- tes två Webb-servrar och två databas-servrar för installation.
Strategisk Materiel är i drift och har gemensam infrastruktur för inter- netuppkoppling och rack med SUSIE nationella stödsystem. Strategisk Materiel har egen databas, webbserver, servercertifikat och antivi- russkydd för att stärka säkerheten.
Myndig- hetOrsakPlanVidtagna åtgärderAvvikelseEffekt
ift och underhåll rskning
ndig- t
OrsakPlanVidtagna åtgärderAvvikelseEffekt KVidmakthålla säker drift genom erforderligt under- håll och tillsyn av tele- data- och radioutrust- ning.
Drift och underhåll av sambandsutrustning.Teknisk kontroll av all utrustning 2 ggr/år. Rotering av radioutrust- ning varje månad.
Hög tillgänglighet till utrustningen. KTillgänglighet och funktio- nalitet beträffande bered- skapsmateriel.
Drift och underhåll av beredskapsförråd.Satslagd linjemateriel, personlig utrustning. Anskaffat ersättningsma- teriel för den som kasse- rats. Besiktigat skydds- och säkerhetsutrustning.
Säkrat tillgång och kvalitet på beredskapsmaterielen. ndig- tOrsakPlanVidtagna åtgärderAvvikelseEffekt KModell för att uppskatta hur nyttan av olika bered- skapsåtgärder kan opti- mera medelsutnyttjandet.
Ta fram metodik för hur kostnader för elförsörj- ningsproblem vid svåra påfrestningar på samhäl- let i fred kan uppskattas.
Forskningsprojekt på KTH har startats. Modell fram- tagen. Kan ligga som underlag för fortsatt forskning.
Ännu inga effekter av vid- tagna åtgärder. Projektet pågår t.o.m. 2006.
Utveckling och utredning Myndig- het
OrsakPlanVidtagna åtgärderAvvikelseEffekt FMVFMV ska bygga upp ett sys- tem för certifiering av IT- säkerhetsprodukter inom ramen för Common Criteria Recognition Arrangement i enlighet med vad reger- ingen uttalat i prop. 2001/ 02:158 Samhällets säker- het och beredskap.
Certifieringsverksam- heten planeras kunna ackrediteras av SWEDAC under 2005, samt påbörja processen för internatio- nellt erkännande i CCRA. Det senare förväntas vara genomfört under 2006.
Verksamheten har expan- derat och antalet personer som arbetar inom området på hel- eller deltid är 12 personer. Under året fort- satte arbetet med etable- ringen av certifierings- ordningen, vilket omfat- tar bland annat framtag- ning av en verksamhets- manual, roll- och ansvarsbeskrivningar, beskrivningar av proces- ser för licensiering av eva- lueringslaboratorier och regler för genomförande av certifieringar. De anställda certifierarna har genomgått ett utbild- ningsprogram under handledning av interna- tionella experter.
FMV och SWEDAC har olika syn på respektive myndig- hets roll vad avser repre- sentation, förvaltning av certifieringsordningen (”scheme”) samt den svenska hållningen inter- nationellt. Detta har ska- pat osäkerhet hos nationella och internatio- nella intressenter vad avser driften av den svenska certifieringsord- ningen samt har till viss del försenat uppdraget.
Verksamheten har lagt grunden för att certifie- ringsverksamheten kan driftsättas 2005. Gransk- ningslaboratorier kan då efter prövning ges licens att verka inom certifie- ringsordningen. Andra aktörer kan beställa granskningar av IT-pro- dukter hos licensierade laboratorier. Certifierings- organet vid FMV övervakar processen och ger ut certi- fikat för godkända pro- dukter. Detta bidrar till Sveriges beredskap genom ökad tillgång till väl doku- menterade och pålitliga IT-produkter.
TSSamarbetsformerna mel- lan el- och telekomopera- törerna präglas av få samarbetskanaler. Detta leder till onödigt långa el- och teleavbrott. Behov av samarbete är dock stort då de bägge infrastrukturerna är beroende av varandra för att fungera normalt.
Att i samarbete med ett antal myndigheter, el- och teleoperatörer planera och genomföra ett samar- betsseminarium koncen- trerat kring driftlednings- funktioner. Till seminari- erna ska vissa centrala och regionala myndigheter, kommuner och SOS alarm också bjudas in. Eftersträvad effekt på kort och lång sikt är kortare el- och teleavbrott samt i vissa fall att teleavbrott helt undviks.
Har genomfört två samar- betes el- och telekomse- minarier koncentrerat till driftledningsfunktioner- na. Ett i februari i Upp- lands Väsby och ett i sep- tember i Sundsvall. Ca 80 deltagare vid respektive seminarium. Deltagare: Samtliga nationella och i aktuell region verkande el- och telekomoperatö- rer, vissa länsstyrelser och kommuner i aktuell region, PTS, SvK FM, KBM, LMV, FMV, SFV, RPS, SR, Svensk Energi, SSNf och SOS-alarm.
Arbetet kommer att pågå i flera år och har som mål- sättning att efterhand permanenta olika typer av samarbetsformer. Ett antal undergrupper arbetar med konkreta åtgärder mellan de årliga seminarierna. Ett exem- pel är den grupp som arbetar med det regionala projektet i Västernorr- land. Syftet med projektet är att finna de platser där det ömsesidiga beroendet är som mest påtagligt och efter hand i projektet vidta åtgärder för att öka robustheten i dessa punk- ter. Arbetet leds av PTS och SvK. El- och telekompera- törer, länsstyrelser, kom- muner och SOS-alarm deltar.
Samarbetet har redan skördat framgångar i sam- band med stormen 8-9 januari 2005. Upparbe- tade kontaktytor nyttja- des och gemensamma insatser kunde genom- föras. Effekt såsom kortare el- och teleavbrott har redan levererats i samband med stormen. Motsvarande effekter torde visa sig på andra håll i riket allt eftersom arbetet fortskri- der.
ndig- t
OrsakPlanVidtagna åtgärderAvvikelseEffekt
PTSSamtliga operatörers nät likt andra samhällsviktiga funktioner är beroende av exakt synkroniserad frek- vens och spårbar tid. Utan synkroniserad frekvens och spårbar tid riskerar ett stort antal elektroniska funktioner i svenska sam- hället att upphöra att fungera eller utsättas för allvarliga störningar.
Att inledningsvis genom- föra ett seminarium med ett brett deltagande från myndigheter, telekom- och el operatörer, brukare och leverantörer i syfte att utröna framtida samar- betsformer för att finna gemensamma robusthets- höjande åtgärder. Syftet är att skapa möjligheter för Sverige att fortsätta fung- era, vad avser tid och frekvens, även under all- varliga störningar i tids- synkroniseringen med omvärlden.
Har genomfört ett semi- narium enligt plan. Del- tagare var PTS, SP, SPF, KBM, SvK, FOI, FM, FMV, BV, Luleå kommun, telekom- och el operatörer, brukare. Post och teletillsynet från Norge deltog också vid mötet.
Nästa steg är att gå vidare med en central tidsarbets- grupp. Gruppen kommer att formas utifrån delta- garlistan med betoning på operatörer och brukare. Gruppen kommer att arbeta vidare med utveck- lings- och samarbetsfrå- gor i syfte att skapa robustare tids- och frek- vensstyrning.
En arbetsgrupp för att skapa förutsättningar för att Sverige såväl i fred som i en krissituation ska kunna fortsätta att verka under längre tid oavsett störningar i internatio- nella förbindelser för tids- och frekvenssynkronise- ring. Beroende på hur gruppen lyckas i sitt arbete kommer robustare system för tids- och frek- vensstyrning att arbetas fram.
Myndig- hetOrsakPlanVidtagna åtgärderAvvikelseEffekt
TSSverige saknar i dag möj- ligheter att prioritera samhällsviktig trafik i de elektroniska kommunika- tionssystemen.
Att i samarbete med flera operatörer och samhälls- viktiga användare ta fram såväl tekniskt som behovsprövat underlag för ett prioriteringssystem.
Har i samarbete med flera operatörer och samhälls- viktiga användare pågår ett arbete med att ta fram såväl tekniskt som behovsprövat underlag för ett prioriteringssystem. Visst samarbete sker med Norge. Ett behovsprövat under- lag har tagits fram under 2004.
Investeringar och tester beräknas kunna genom- föras i det fasta nätet under 2005 – 2006. Vad avser de mobila näten pågår internationella för- sök och ev. åtgärder i de mobila näten kommer kunna genomföras tidigast 2008
Behovsprövade och tek- niskt prövade underlag skapar goda förutsätt- ningar för att gå vidare med mer exakta kost- nadsberäkningar och juri- diska frågor. Ett infört prioriteringssystem med- ger att samhällsviktiga användare når fram med prioriterad information/ ledning i svåra situationer och kriser. TSDe flesta stora operatö- rerna terminerar med sina förbindelser i Stockholms- området. Idag är kunska- pen begränsad huruvida redundans tillgodoses i Stockholmsområdet.
Att i samarbete med flera operatörer och samhälls- viktiga användare ta fram underlag för att kunna vidta åtgärder för att säkerställa redundans, främst i Stockholmsområ- det.
Har i samarbete med flera operatörer och samhälls- viktiga användare påbör- jat ett arbete för att ta fram underlag för att kunna vidta åtgärder för att säkerställa redundans, främst i Stockholmsområ- det.
Arbetet kommer att pågå några år framåt. Juridiska och affärshemliga kompli- kationer försvårar arbetet. Arbetet är mycket kompli- cerat och det är flera svå- righeter som måste undanröjas innan en verklig praktisk effekt kan komma i fråga.
Operatörer har börjat komma till insikt om att de måste se över de egna systemen i samarbete med andra operatörer i syfte att reducera svagheter. Sam- hällsviktiga användare har börjat se behoven av att se över de egna anslut- ningarna kopplat till bl.a. säkerhet och redundans.
Operatörer har börjat komma till insikt om att de måste se över de egna systemen i samarbete med andra operatörer i syfte att reducera svagheter. Sam- hällsviktiga användare har börjat se behoven av att se över de egna anslut- ningarna kopplat till bl.a. säkerhet och redundans.