Verket för näringslivsutveckling

Grundförmåga

Krisberedskapsmyndigheten bedömer att Verket för näringslivsutveckling har godtagbar grundförmåga avseende bevakningsansvaret. Sektorns grundförmåga bedöms vara låg, men detta påverkar inte bedömningen av Verket för näringslivsutvecklings grundförmåga eftersom den enbart omfattar förmågan att följa utvecklingen i syfte att kunna informera regeringen om aktuellt läge, göra prognoser och konsekvensbedömningar.

Verket för näringslivsutvecklings beredskapsverksamhet syftar till att samhällets grundläggande försörjningsbehov av industrivaror ska kunna upprätthållas även vid svåra påfrestningar på samhället i fred eller vid höjd beredskap. Verket för näringslivs-utveckling anser att de problem som kan uppkomma i samband med en svår påfrest-ning på samhället i fred ska lösas av marknaden. Verket för näringslivsutvecklings uppgift är att följa utvecklingen i syfte att kunna informera regeringen om aktuellt läge, göra prognoser och konsekvensbedömningar. Under en anpassningsperiod ska Verket för näringslivsutveckling tillsammans med näringslivet vidta åtgärder för att säkerställa produktionen av strategiska varor och tjänster.

Förmåga till anpassning

Krisberedskapsmyndigheten bedömer att förmågan inom en anpassningsperiod på fem år är icke godtagbar. Verket för näringslivsutveckling bedömer att förmågan är godtagbar förutsatt att anpassningsperioden uppgår till fem år. Den industriella beredskapen bedöms i dagsläget vara mycket låg. Fler länder än Sverige kommer troligtvis att rusta under samma tidsperiod. Med största sannolikhet kommer det under en anpassningspe-riod att uppstå hård konkurrens kring de resurser som finns att tillgå på de nationella och internationella marknaderna. Eftersom det inte finns några garantier för att en anpass-ningsperiod skulle sträcka sig över fem år bedömer Krisberedskapsmyndigheten att för-mågan är icke godtagbar inom fem års anpassning.

Krisberedskapsmyndigheten bedömer att förmågan kommer att vara godtagbar inom en tioårig anpassningsperiod. Även om hotbilden är större i detta längre anpassningsper-spektiv bedömer Krisberedskapsmyndigheten att förmågan till försörjning med industri-varor är mer avhängig anskaffande av strategiska produkter än de utökade hot mot fysiska anläggningar som följer med den mer omfattande hotbilden. Den längre anpassningspe-rioden bedöms innebära minskad konkurrens om de strategiska produkter som behöver anskaffas. En längre anpassningsperiod bedöms även tillåta skapande av alternativa pro-duktionsplatser med mera.

Framtida insatser

Sektorns förmåga till anpassning inom fem år bedöms vara icke godtagbar. Försvarsbered-ningen (Ds 2003:34) bedömer dock att ett militärt väpnat angrepp mot Sverige är osanno-likt under minst en tioårsperiod. Krisberedskapsmyndigheten bedömer därför att den icke godtagbara förmågan inom en femårig anpassningsperiod inte bör orsaka några omprio-riteringar angående fördelningen av anslag 7:5.

Verket för näringslivsutveckling bör fokusera på sin nya roll som stödmyndighet i krishan-teringssystemet, främst genom att fortsätta följa utvecklingen inom sektorn.

7.5.13 Krisberedskapsmyndighetens bedömning av samverkansområdets samlade för-måga

Arbetet inom samverkansområdet Ekonomisk säkerhet syftar till att samhället ska ha för-måga att motverka sådana ekonomiska kriser som kan få långtgående konsekvenser för samhället och som inte kan mötas med ordinarie politisk-ekonomiska åtgärder.

Inom samverkansområdet bedöms två myndigheter ha icke godtagbar grundförmåga:

Riksförsäkringsverket och Riksgäldskontoret. Båda två bedöms ha stor betydelse för sam-hällets förmåga att hantera ekonomiska kriser och minimera konsekvenserna av inträffade kriser.

Riksförsäkringsverket ansvarar för huvuddelen av samhällets ekonomiska skyddsnät.

Skulle denna verksamhet haverera skulle det snart uppstå behov av utdelning av mat och andra förnödenheter till de som är mest beroende av socialförsäkringssystemet.

Riksgäldskontoret är affärsverkens och de statliga myndigheternas internbank samtidigt som myndigheternas kassor är placerade där. Om Riksgäldskontorets verksamhet drabbas av långvariga störningar skulle statliga myndigheter snabbt få problem med sin betal-ningsförmåga. Bidrag, sjukpenning, pensioner samt statliga och kommunala löner med mera skulle påverkas. Det i sin tur ger upphov till bristande betalningsförmåga hos enskilda personer, vilket kan få stora återverkningar på marknaden. Riksgäldskontoret är vidare förvaltare av den svenska statsskulden och sköter statens upplåning. Vid omfat-tande systemstörningar eller andra störningar i den verksamheten påverkas också det ekonomiska underlag utifrån vilket både svenska och utländska betalningar genomförs.

Finansinspektionen ska som tillsynsmyndighet verka för ett väl fungerande finansiellt sys-tem som uppfyller samhällets krav på stabilitet och konsumentskydd. Tillsynen av såväl den finansiella som den operativa kapaciteten i större banker, börser och clearingorgani-sationer är grundläggande för bland annat betalningsväsendets funktion och för handeln med värdepapper. I det fall att Finansinspektionen inte kan fullgöra sin uppgift finns ris-ker för att allvarliga brister inom enskilda finansiella företag kan ge spridningseffekter.

Allmänhetens tilltro till det finansiella systemet och de finansiella företagen kan rubbas.

Vid mer omfattande störningar kan centrala finansiella funktioner slås ut, som till exem-pel kontantförsörjning, betalningsförmedling eller transaktionssystem kopplade till vär-depappershandeln.

Erfarenheterna visar att såväl de ekonomiska konsekvenserna som förtroendeförlusterna kan bli betydande vid allvarliga finansiella kriser

Inom samverkansområdet Ekonomisk säkerhet har Arbetsmarknadsstyrelsen, Statens energimyndighet, Statens jordbruksverk och Verket för näringslivsutveckling ett särskilt tydligt bevakningsansvar. Dessa myndigheter ska bevaka och analysera utvecklingen inom personalförsörjning, bränsleförsörjning, livsmedelsförsörjning och strategiska produkter så att handlingsfriheten att kunna hantera förändrade försvars- och säkerhetspolitiska förutsättningar upprätthålls. Under 2003 prövades detta främst genom kriget i Irak och befanns fungera tillfredsställande.

Krisberedskapsmyndigheten bedömer att de berörda myndigheterna har en godtagbar förmåga att följa och analysera kritiska förlopp i omvärlden och att samverkansområdet Ekonomisk säkerhet har fungerat som ett forum för att sprida och diskutera omvärldsana-lyser.

För samverkansområdet i sin helhet bedömer Krisberedskapsmyndigheten att de brister i grundförmågan som finns hos ett antal av de samverkansansvariga myndigheterna kan innebära mycket allvarliga konsekvenser för samhället. När förmågebedömningarna vägs samman gör Krisberedskapsmyndigheten bedömningen att bristerna avseende

grundför-måga är så allvarliga att samhällets ekonomiska säkerhet bedöms vara icke godtagbar.

Krisberedskapsmyndigheten bedömer att arbetet med att öka robustheten inom betal-ningsväsendet och inom värdepappershandeln samt arbetet med att skapa redundans i socialförsäkringssystemet och de samhällsviktiga transfereringssystemen måste fortsätta.

Förmågan efter anpassning bedöms vara godtagbar. Inom en femårig anpassningsperiod bedöms förmågan inom Verket för näringslivsutvecklings sektor vara icke godtagbar, övriga bedöms ha en godtagbar eller god förmåga. Krisberedskapsmyndigheten bedömer att detta inte bör leda till några omprioriteringar av medel ur anslag 7:5 eftersom inget militärt hot bedöms föreligga inom en tioårig anpassningsperiod. I detta längre anpass-ningsperspektiv bedöms samtliga myndigheter inom samverkansområdet ha en god eller godtagbar förmåga.

Framtida insatser

Det gemensamma arbetet med att utreda det finansiella systemets sårbarhet, och bero-endeförhållanden mellan centrala aktörer, bör fortsätta.