• No results found

7. Centrala myndigheter

7.5 Samverkansområde Ekonomisk säkerhet

7.5.8 Skatteverket

Grundförmåga

Krisberedskapsmyndigheten bedömer att Skatteverkets grundförmåga är godtagbar. Det finns brister främst avseende elförsörjning och elektronisk kommunikation. Skatteverket har identifierat verksamhetskritiska områden och tagit fram en uppsättning förslag på åtgärder för att förbättra förmågan.

Förmåga till anpassning

Krisberedskapsmyndigheten gör bedömningen att Skatteverkets förmåga inom en femårig anpassningsperiod kommer att vara minst godtagbar. Skatteverket gör bedömningen att grundförmågan kommer att vara minst godtagbar med hänsyn till den förmåga som redan finns och den som kommer att byggas upp.

Krisberedskapsmyndigheten gör bedömningen att Skatteverkets förmåga inom en tioårig anpassningsperiod är godtagbar.

Skatteverket är samverkansansvarig myndighet inom både samverkansområde Ekono-misk säkerhet och Områdesvis samordning, samverkan och information. Skatteverket har inom samverkansområdet Ekonomisk säkerhet till uppgift att vidta åtgärder så att betalning av skatter och avgifter säkerställs vid svåra påfrestningar på samhället i fred och vid höjd beredskap.

Framtida verksamhet

Det finns brister främst avseende elförsörjning och elektronisk kommunikation och Skat-teverket har identifierat verksamhetskritiska områden och tagit fram ett förslag på bered-skapsåtgärder. Investeringar bör bland annat göras i reservkraft.

7.5.9 Statens energimyndighet

Grundförmåga

Efter beslut av regeringen ska Statens energimyndighet kunna möta en försörjningskris på oljeområdet inom en vecka.

Förbrukningsdämpning sker med hjälp av tre styrmedel: informativa, ekonomiska och administrativa. Som ett sista steg finns möjligheten att införa ransonering av oljeproduk-ter. Idag finns inget fungerande ransoneringssystem och medlemskapet i EU innebär andra förutsättningar för ett ransoneringssystem än de som gällde tidigare. En ransone-ring blir troligtvis aktuell först vid mycket allvarliga kriser. Som medlem i EU har Sverige troligtvis inte längre möjlighet att agera enskilt i en situation som kräver ransonering. Det finns dock situationer där de andra styrmedlen inte räcker till. Statens energimyndighet utvecklar därför ett nytt system för ransonering av drivmedel och bränsle. En förstudie har genomförts under 2004 och utvecklingsarbete kommer att fortsätta under 2005.

Krisberedskapsmyndigheten bedömer att Statens energimyndighets grundförmåga avse-ende denna verksamhet är godtagbar.

Förmåga till anpassning

Statens energimyndighet bedriver för tillfället inte någon planering för en anpassnings-period. Anpassningsåtgärder är emellertid sedan tidigare identifierade. De åtgärder som vidtas inom samverkansområdet Ekonomisk säkerhet bedöms öka förmågan att motstå de mer omfattande hot som kan föreligga inom en femårig anpassningsperiod. Krisbered-skapsmyndigheten bedömer att Statens energimyndighet har en godtagbar förmåga inom en femårig anpassningsperiod.

Statens energimyndighet har det samordnande ansvaret för energiförsörjningen liksom det centrala ansvaret för genomförandet av en eventuell drivmedels- och bränsleran-sonering. Statens energimyndighet är samverkansansvarig myndighet i samverkans-områdena Teknisk infrastruktur och Ekonomisk säkerhet. Inom Samverkansområdet Ekonomisk säkerhet behandlas de delar av Statens energimyndighets verksamhet som syftar till att Sverige ska ha drivmedel och bränslen lagrade så att samhället har bättre förutsättningar att hantera en kris i energiförsörjningen. Till denna verksamhet hör även det arbete Statens energimyndighet driver med att organisera distributionen av drivmedel och bränsle.

På samma grunder bedömer Krisberedskapsmyndigheten att Statens energimyndighets förmåga inom en tioårig anpassningsperiod är godtagbar.

Framtida insatser

För att förbättra förmågan att trygga Sveriges försörjning av oljeprodukter under kriser bör framtida insatser inriktas mot att upprätthålla kontinuerlig omvärldsanalys, samverkan med berörda parter och byggande av nätverk. Förutom denna löpande verksamhet bör ett nytt system för ransonering av drivmedel och bränsle utvecklas.

7.5.10 Statens jordbruksverk

Grundförmåga

Eftersom den förmåga Statens jordbruksverk ska upprätthålla avseende försörjningsfrågor är inriktad på höjd beredskap omfattar grundförmågan i praktiken förmåga att behålla handlingsfriheten. Gällande lagstiftning för försörjningsfrågor gäller endast i krig eller krigsfara, varför det inte är möjligt att i fredstida kriser vidta några åtgärder för livsmed-elsförsörjningen. Efter inträdet i EU för Sverige heller ingen egen handels- eller jordbruks-politik vilket ytterligare begränsar handlingsutrymmet. Statens jordbruksverk upprätt-håller sin förmåga genom att bevaka utveckling och konsekvenser inom jordbruks- och livsmedelsområdet i Sverige, EU och resten av världen. Mindre störningar i försörjningen bedöms kunna lösas av marknadens aktörer. Eventuella försörjningsproblem på längre sikt bedöms kunna lösas inom EU-samarbetet med dess gemensamma jordbrukspolitik och handelspolitik. En allvarlig och långvarig försörjningsbrist bedöms inte uppstå plöts-ligt utan det bör finnas tid att gemensamt inom EU hantera eventuella problem.

Krisberedskapsmyndigheten bedömer att Statens jordbruksverk som expertmyndighet har godtagbar förmåga att bevaka och bedöma konsekvenser av utvecklingen, och att myn-digheten därigenom har en godtagbar grundförmåga.

Statens jordbruksverk är regeringens expertmyndighet på det jordbruks- och livsmed-elspolitiska området. Statens jordbruksverk är även ansvarig myndighet för livsmedels-beredskapen inom totalförsvarets civila del. Statens jordbruksverk deltar i två samverkansområden, samverkansområdet Spridning av farliga ämnen och samver-kansområdet Ekonomisk säkerhet. I samversamver-kansområdet Ekonomisk säkerhet behand-las försörjningsfrågor vid höjd beredskap.

Förmåga till anpassning

Statens jordbruksverk bedriver ingen anpassningsplanering. Säkerhetspolitiska förutsätt-ningar med långa anpassningstider, samt EU-medlemskapet, innebär att den viktigaste åtgärden är att följa utvecklingen på jordbruks- och livsmedelsområdet i Sverige, EU och resten av världen samt att försöka bedöma följderna av förändringar i EU:s jordbrukspoli-tik, WTO-förhandlingar och utvecklingen på varuområden där EU och Sverige är nettoim-portörer. Statens jordbruksverk bedömer att de som expertmyndighet har goda

möjligheter till detta utan att vidta några speciella åtgärder.

Krisberedskapsmyndigheten bedömer att Statens jordbruksverk inom en femårig anpass-ningsperiod har godtagbar förmåga att vidta traditionella beredskapsåtgärder som före-tagsplanläggning, förberedelser för ransonering och andra regleringar, övningar för höjd beredskap och administrativa förberedelser. Beredskapslagringen, som avvecklades 2001, och anskaffande av eventuella andra resurser, bedöms kunna återupptas under en anpassningsperiod.

Krisberedskapsmyndigheten bedömer att Statens jordbruksverk har godtagbar förmåga inom en tioårig anpassningsperiod

Framtida insatser

Statens jordbruksverk ska fortsätta att bevaka utveckling och konsekvenser inom jord-bruks- och livsmedelsområdet i Sverige, EU och resten av världen.

7.5.11 Tullverket

Tullverkets brottsbekämpningsverksamhet har till uppgift att förhindra införsel av varor samt att spåra upp redan införda varor som kan användas i samband med sabotage, terrorism och krigshandlingar riktade mot Sverige. I händelse av höjd beredskap ska Tullverket genomföra gränsövervakning mot införsel av varor vars befordran kan med-föra fara för landets försvar eller säkerhet. Tullverket är samverkansansvarig myndighet inom samverkansområdena Spridning av farliga ämnen, Ekonomisk säkerhet samt Skydd, undsättning och vård. Inom samverkansområdet Ekonomisk säkerhet behand-las de av Tullverkets uppgifter som berör förmågan att uppbära tullar, skatter och andra avgifter under störda förhållanden, kris eller krig.

Grundförmåga

Krisberedskapsmyndigheten bedömer att Tullverkets grundförmåga är godtagbar. Förmå-gan att uppbära tullar, skatter och andra avgifter riskerar att drabbas framför allt genom störningar inom områdena el, tele och IT. För att stärka Tullverkets ledningsförmåga påbörjade Tullverket 2003 en stegvis anslutning till Försvarets telenät. Anslutningen pla-neras vara slutförd vid 2008 års utgång. Oavsett säkerhetshöjande åtgärder bedöms emel-lertid områdena el, tele och IT vara gränssättande för verksamheten. Bortfall av el och systemstöd under en längre period än ett par veckor kommer att få mycket allvarliga kon-sekvenser för verksamheten. Krisberedskapsmyndigheten bedömer att en förmåga att fortsätta verka, om än i mindre omfattning, under ett par veckors tid under bortfall av el och systemstöd är att betrakta som godtagbar förmåga.

Förmågan att verka vid större fredstida påfrestningar och förmågan att medverka i inter-nationella insatser påverkas främst av begränsningar i personalresurser. Erfarenheter från Tullverkets arbete under utbrottet av mul- och klövsjukan i Storbritannien tyder på att Tullverket vid omfattande kontrollinsatser har en uthållighet på cirka två veckor.

Förmåga till anpassning

Tullverket bedöms ha en godtagbar förmåga inom fem och tio års anpassning.