Indelning i verksamhetsområden

Då 2004 års verksamhet planerades gjordes ingen uppdelning i de två verksamhetsom-rådena Svåra påfrestningar och Det civila försvaret, vilket försvårar jämförelser mellan planerade och faktiska kostnader. Krisberedskapsmyndigheten har bett myndigheterna att göra denna uppdelning i efterhand. Utgångspunkten för uppdelningen har varit att verk-samhetsområdet Det civila försvaret ska omfatta sådan verksamhet som i Samhällets kris-beredskap 2005 - Planeringsunderlag anges huvudsakligen tillhöra Det civila försvaret.⁵ (Att Krisberedskapsmyndigheten har valt att utgå ifrån detta dokument har att göra med att ingen uppdelning i verksamhetsområden gjordes i Planeringsunderlag för samhällets krisberedskap 2004 samt att Krisberedskapsmyndigheten fann att denna uppdelning i stort kunde anses gälla även för 2004.) Huvudregeln för Krisberedskapsmyndighetens ställningstagande har varit att den i efterhand gjorda uppdelningen ska grunda sig på principen att åtgärder som ger effekt på samhällets förmåga både i fred och vid krig ska redovisas under verksamhetsområde Svåra påfrestningar. I de allra flesta fall har denna uppdelning inte varit problematisk men några verksamheter som hör till det civila försva-ret saknades i den uppdelning Krisberedskapsmyndigheten gjorde i Samhällets krisbered-skap 2005 - Planeringsunderlag. Hit hör till exempel den särskilda beredskapspolisen samt prognostisering av kärnvapennedfall vilka Krisberedskapsmyndigheten i denna upp-följning bedömt tillhöra Det civila försvaret. I några fall gör Krisberedskapsmyndigheten dessutom en annan bedömning än myndigheterna avseende verksamhet som ska tillföras verksamhetsområde Svåra påfrestningar. Här kan nämnas Statens strålskyddsinstitut som i sin ekonomiska redovisning angivit att den största delen av genomförd verksamhet hör till verksamhetsområde Det civila försvaret medan Krisberedskapsmyndigheten bedömer att huvuddelen av verksamheten hör hemma inom verksamhetsområde Svåra påfrest-ningar.

Totalt förbrukade medel under 2004 uppgår till 1 654 187 518 kr vilka fördelats på de två verksamhetsområdena enligt följande:

Diagram 2.3 Fördelning i verksamhetsområde, förbrukade medel 2004

2.4.1 Svåra påfrestningar på samhället i fred

Tabell 2.2 Fördelning per åtgärdskategori Svåra påfrestningar på samhället i fred

Åtgärdskategori Förbrukat (kr) Andel av total

Investeringar 75 125 428 6,17 %

Investeringar i andras anläggningar 104 873 796 8,61 %

Drift och underhåll 87 806 406 7,21 %

Kapital och räntekostnader 86 095 146 7,07 %

Avveckling och utförsäljning 801 362 0,07 %

Forskning 69 087 967 5,67 %

Utveckling och utredning 95 524 576 7,84 %

Planering och uppföljning 38 305 572 3,14 %

Utbildning och övning 65 113 003 5,34 %

Samverkan och information 34 505 430 2,83 %

Bidrag och ersättningar 203 054 344 16,66 %

Internationell verksamhet 19 080 602 1,57 %

Övrigt 14 370 164 1,18 %

Elberedskapsavgift 230 000 000 18,88 %

Telekommunikationer 94 744 000 7,78 %

Svåra påfrestningar 1 218 487 796 100 %

15 %

Inom åtgärdskategorin investeringar har medel i stor utsträckning använts till att förstärka redundansen i myndigheternas interna system i form av t.ex. anskaffning av reservkraft och alternativa förbindelser. Även inköp av laboratorie- och analysutrustning utgör en del av vad som ingår inom åtgärdskategorin.

Inom åtgärdskategorin investeringar i andras anläggningar ryms verksamhet som förbätt-rar akutsjukvårdens tekniska ledningssystem samt en stor del av de medel (både avgifter och anslag) som avsätts för att stärka redundansen i telekommunikationerna och elför-sörjningen genom exempelvis ö-drift (avgift).

Under drift och underhåll ingår i stor utsträckning att testa de system och underhålla de anläggningar som det investerats i tidigare så att dessa är tillförlitliga vid händelse av en kris.

Kapital- och räntekostnader utgörs av fasta kostnader för tidigare gjorda, lånefinansie-rade investeringar inom Socialstyrelsens och Statens räddningsverks ansvarsområde.

Posten forskning utgörs till stor del av de forskningsbidrag som Krisberedskapsmyndighe-ten lämnar till flertalet projekt inom exempelvis området ”Hot- och hotutveckling” samt

”Krisberedskap som del av kommunernas och landstingens verksamhet”. Därutöver har forskningsprojekt startats inom områdena sjöfart och hamnar, nyhetsförmedling och kri-ser, ledningssystem, säkring av samhällsviktiga infrastrukturer, krishantering inom EU samt kontraterrorism.

Inom utveckling och utredning har ett antal risk- och sårbarhetsanalyser utförts i syfte att identifiera risker och sårbarheter för dels enskilda myndigheter, dels en viss sektor eller en viss näring. Bland övriga utredningar kan några nämnas som tar upp följande ämnen:

möjligheten att kunna prioritera samhällsviktig trafik i de elektroniska kommunikations-system, mediers sårbarhet, hot- och riskrapport, vilka ekonomiska effekter som kan för-väntas följa av en omfattande epizooti samt en nulägesbeskrivning av luft- och vattenburna ambulanstransporter.

Inom planering och uppföljning återfinns bl.a. planering och uppföljning av verksamhet för andra aktörer än den egna myndighetens, exempelvis för hälso- och sjukvården genom utarbetande av riktlinjer för Socialstyrelsen.

Under åtgärdskategorin utbildning och övning återfinns exempelvis utbildning av intern krisledningsorganisation.

Samverkan och information innefattar samverkan inom samverkansområdena, samverkan med den egna myndighetens sektor, andra sektorer, internationella samarbetspartners och näringslivet.

Inom bidrag och ersättningar återfinns exempelvis bidrag till räddningscentraler, länssty-relserna, GOTSAM och katastrofmedicinskt centrum.

Internationell verksamhet innefattar myndigheternas deltagande i exempelvis Nato/PFF- sammanhang.

Under övrigt återfinns Försvarets radioanstalts verksamhet.

2.4.2 Det civila försvaret

Tabell 2.3 Förbrukat per åtgärdskategori Det civila försvaret

Inom åtgärdskategorin investeringar återfinns exempelvis investeringar för den särskilda beredskapspolisens behov samt investeringar i reservbroar.

Investeringar i andras anläggningar innefattar de fullträffskyddade teleanläggningarna.

Drift- och underhåll innefattar exempelvis drift av reservbromateriel.

Avveckling och utförsäljning avser sådant beredskapsmateriel som inte anses lämpligt för dagens hotbild eller som är gammalt och behöver förstöras.

Utveckling och utredning avser viss anpassningsplanering och omvärldsbevakning samt vidareutveckling av metodik för det fysiska skyddet.

Planering och uppföljning avser planering av den särskilda beredskapspolisens verksam-het.

Inom utbildning och övning återfinns utbildning av den särskilda beredskapspolisen, driftvärn och civilpliktiga.

Åtgärdskategori Förbrukat (kr) Andel av total

Investeringar 21 373 524 4,91 %

Investeringar i andras anläggningar

6 641 241 1,52 %

Drift och underhåll 9 039 395 2,08 %

Avveckling och utförsäljning 10 432 553 2,39 %

Utveckling och utredning 6 436 162 1,48 %

Planering och uppföljning 5 262 810 1,21 %

Utbildning och övning 103 274 054 23,71 %

Samverkan och information 316 634 0,07 %

Bidrag och ersättningar 272 823 349 62,63 %

Det civila försvaret 435 599 722 100 %

Bidrag och ersättningar innefattar bidrag till kommunerna, till frivilliga försvarsorganisa-tioner och bidrag för att vidmakthålla skyddsrumsbeståndet.